Denna studie syftar till att undersöka tvÄ olika grupper av skidÄkare, pist- och offpistskidÄkare, och deras riskuppfattning samt riskhantering kring laviner. De frÄgestÀllningar som har formulerats belyser syftet genom att de handlar om att undersöka demografiska skillnader sÄ som kön, Älder, civilstÄnd, om man har barn, bostadsort, utbildningsnivÄ samt om man har sÀsongskort mellan tvÄ grupper av skidÄkare. Dessutom vill vi undersöka om grupperna vidtar ÄtgÀrder i olika omfattning, kvantitet. Som fördjupning studeras Àven hur individens riskuppfattning bland offpistÄkare kan förklara variationen i deras benÀgenhet att vidta förebyggande lavinsÀkerhetsÄtgÀrder. DÀrtill undersöker vi hur en teoretisk modell kan skapas genom resultatet av denna studie.

Syftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera individers deltagande i det som hÀr kallas Projekt Prehab, som innebÀr en av Folkuniversitetet anordnad förberedande insats för arbetslivsinriktad rehabilitering. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr vad det innebÀr för den enskilda individen att delta i Projekt Prehab, samt hur medverkan kan pÄverka nÀsta steg i rehabiliteringen. UtifrÄn kvalitativa intervjuer med sex deltagare och tvÄ coacher, har jag försökt besvara forskningsfrÄgorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn begrepp frÄn karriÀrvalsteorin Careership: brytpunkt, tid av rutin och handlingshorisont. Analysen grundas ocksÄ pÄ begrepp frÄn den sociologiska riktningen symbolisk interaktionism: social interaktion och rollövertagande, samt begreppen begriplighet och meningsfullhet som ingÄr i sociologen Antonovskys teori om individens kÀnsla av sammanhang.

The world is getting smaller. Global markets, political processes and communication technology bring people together. Even though many of these processes are dynamic and constructive, they have also resulted in a need for better and more effective ways of international conflict resolution. This thesis investigates central issues connected to the concept of humanitarian interventions in relation to current and future legislation of the European Union. The overall question is whether the rapid globalization process has resulted in a change of international law towards more liberal view where authorization of the security council is not always needed? And, if there has actually been such a liberalization, how does that affect the legal possibilities for the European Union to carry out armed operations without the consent of the global community? The conclusion of the thesis is that international law has been modified mainly in two aspects: First, the concept of sovereignty is no longer seen merely as a right of the nation, but also as a responsibility.

I den hÀr uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nÄ en djupare förstÄelse för EU:s syn pÄ utveckling. Med utgÄngspunkt i EU:s bistÄnds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant nÀr det gÀller handel med utvecklingslÀnder samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillÄter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket frÄn internationell konkurrens. Hur kan dessa motsÀttningar inkorporeras i EU:s syn pÄ global utveckling? Med hjÀlp av en idealtypsanalys, dÀr neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism anvÀnds som teoretiskt ramverk, spÄras de bakomliggande idéerna i EU:s bistÄnds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mÄl kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

ABSTRACT:Begreppet ?vÄld i nÀra relationer? associeras ofta med medelÄlderspar som befinner sig i enohÀlsosam relation dÀr det förekommer fysiskt vÄld sÄsom sparkar och slag. Genom att gÄdjupare inom Àmnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemomrÄde Àn sÄ,vad gÀller bÄde gruppen av utsatta samt flertalet existerande vÄldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar pÄ vÄld riktat mot en av samhÀllets mest utsatta grupper, nÀmligenvÄra Àldre. Baserat pÄ befintlig internationell samt nationell forskning har hÀr sammanstÀlltsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad högstadieelever upplever att de lÀr sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och huruvida de anser sig Àta den maten de menar Àr hÀlsosam eller ohÀlsosam. Uppsatsen utgÄr frÄn nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och resultatet jÀmförs med rÄdande rekommendationer pÄ omrÄdet.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att fÄ insikt i livsstilens betydelse för hÀlsan. Om lÀrare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor Àr det lÀttare att inspirera dem till hÀlsosamma matvanor. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 Är.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hÀlsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

In this thesis the aim is to explore the connection between International presence and Reconstruction of Postconflict states. The focus in this Analyse is the concept of CIMIC which is the institutional concept of Civil-Military Co-operation in International relations and a concept in Peacebuilding Theory. The cases, which are the empirical Material, is Afghanistan and Kosovo, two most-different cases.The theoretical framework is primarily consider the mechanisms successful for the Reconstruction process in general and within CIMIC in particular. This framework including both theories of State failure and International administered Territories as well as Models for Civil- Military Co-operation.The International presence in Postconflict Societies plays a big role, even thou it is very important that initiatives for rebuilding comes from the state within. The essence of CIMIC is the civil component and the military, operating in Peacebuilding and Reconstruction missions.

Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att försöka ge klarhet pÄ nÄgra vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vÄr kunskap inom detta omrÄde för att om möjligt möjliggöra ett stÀllningstagande gjort utifrÄn empiriska studier snarare Àn antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gÄng. Vi tar Àven upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpÄföljd. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterÀra böcker med olika instÀllningar till dödsstraffet, dels genom en BrÄ-rapport samt Amnesty internationell.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur elever, men Àven lÀrare kan bli hjÀlpta vid en krisartad situation och ta reda pÄ hur krisplaner anvÀnds i praktiken. Den första delen av bakgrunden ger en insikt i hur Du eller jag som medmÀnniska kan hjÀlpa personer i kris. Den senare delen bakgrunden beskriver hur personalen pÄ en skola kan agera nÀr en kris intrÀffar. Vi tycker att det Àr viktigt att ha en förstÄelse inom Àmnet kris och sorgarbete för att kunna hjÀlpa en person pÄ bÀsta sÀtt. Vi tycker Àven det Àr viktigt att ta reda pÄ skolans insats nÀr det intrÀffar en kris.

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna frĂ„n att insjukna och bli sjukskrivna. FrĂ„gestĂ€llningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vĂ€gledning hur sjukfrĂ„nvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjĂ€nsten eller pĂ„ ett sĂ€rskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrĂ„nvaro, och har arbetat lĂ€nge inom vĂ„rd och omsorg, en hade arbetat 3 Ă„r och resterande 31- 42 Ă„r.Som undersökningsmetod har anvĂ€nts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen frĂ„ga och ett antal följdfrĂ„gor, dĂ€r att hela omrĂ„det har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom Ă€ldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade Ă€r friska och upplever de har god hĂ€lsa.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Studien analyserar om bestĂ€mmelserna angĂ„ende Landsbygdsutveckling i strandnĂ€ra lĂ€ge (LIS) i miljöbalken kan vara ett hot mot naturvĂ€rden och allemansrĂ€tt, i och med möjligheterna till strandskyddsdispens bestĂ€mmelserna ger. Även bakgrunden till LIS i form av internationell forskning tas upp. En summering av vad en oansvarig planering av strandomrĂ„den kan fĂ„ för konsekvenser för naturvĂ€rden har gjorts, dĂ€r försĂ€mrade förutsĂ€ttningar för biologisk mĂ„ngfald Ă€r en av dessa. En GIS-analys av tvĂ„ fallstudieomrĂ„den lĂ€ngs med DalĂ€lven i södra GĂ€vleborgs lĂ€n genomfördes för att analysera hur stor del av strĂ€nderna som inte Ă€r tillgĂ€ngliga att vistas pĂ„ för allmĂ€nheten och för att se om och vilka skyddsomrĂ„den för naturvĂ€rden, skyddsvĂ€rda naturomrĂ„den och riksintressen för naturvĂ„rd som finns i fallstudieomrĂ„dena. Resultatet av GIS-analysen redovisades i kartor.

Ökad internationell volym Ă€r en trend inom byggbranschen som funnits under en tid dĂ€r de stora svenska byggbolagen Ă€r pĂ„drivande. Skanska försöker leda denna utveckling genom att ta in utlĂ€ndska underentreprenörer inom utvalda segment som kan hjĂ€lpa till att bĂ„de sĂ€nka kostnaderna men Ă€ven möta den ökade efterfrĂ„gan för bostadshus och kommersiella fastigheter som finns i dagslĂ€get. Denna studie Ă€r ett led i denna utveckling och bidrar med ett sĂ€tt för Skanska att öka de internationella volymerna och samtidigt sĂ€kerstĂ€lla att materialet uppfyller de krav pĂ„ miljö, kvalitet, arbetsmiljö, sĂ€kerhet och kostnader som stĂ€lls. Syftet med detta examensarbete Ă€r att studera hur ansvaret för materialförsörjningen bör vara utformad nĂ€r Skanska köper in utlĂ€ndska installationsunderentreprenader. Studien Ă€r ett led i Skanskas arbete med att minska risken, minimera kostnaderna samt öka volymen pĂ„ de internationella inköpen.