Ledning Àr en av de sex militÀra grundförmÄgorna i vÄr doktrin, ledningens syfte Àr att inrikta en militÀr insats mot ett gemensamt militÀrt mÄl och att samordna de militÀra resurser som behövs för att lösa uppgiften. VÄr doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhÄllningssÀtt för att skapa ett gemensamt sprÄk mellan staber, chefer och underlydande som underlÀttar ledning. Doktrinen till trots sÄ finns en begreppsförvirring inom ledning dÀr att leda, ledning och ledarskap inte sÀrskiljs den hÀr undersökningen studerar varför det rÄder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jÀmförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mÀter undersökningen hur vÀl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militÀrt ledarskap i förhÄllande till de tvÄ teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar pÄ att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrÀmja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstÄr eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning pÄ olika militÀra ledningsnivÄer.

Uppsatsen handlar om vad socialarbetarna anser fungerar i arbetet med att hjÀlpa klienter frÄn socialbidrag till sjÀlvförsörjning. Fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom omrÄdet har genomförts för att samla in empirin. Syftet var att finna vad socialsekreterarna uttrycker fungerar i arbetet. Resultatet visar att mÄnga delar sÄsom bra bemötande, ha möten med klienter, tid till att trÀffa klienterna, skapa relation, se resurser, insats i form av praktik utformad utifrÄn rÀtt förutsÀttningar, struktur i organisationen och tid till arbete samt till reflektion Àr viktiga för att det ska fungera bra. De delarna som lyfts fram visar pÄ den positiva mÀnniskosyn som finns hos socialsekreterarna och i organisationen.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Syftet med studien var att undersöka hur den psykosociala boendemiljön Àr för personer som bor i sÀrskilt boende som insats via LSS med sÀrskilt fokus pÄ förekomsten av hot- och vÄldsituationer. Studien har genomförts vid sÀrskilda boenden i en kommun i mellersta Sverige. För att fÄ svar pÄ syftet samlades data in genom kvalitativa intervjuer med personal som grundade sig pÄ öppna frÄgor. ForskningsfrÄgorna i studien har varit: I vilken utstrÀckning kan de boende pÄverka sin psykosociala boendemiljö? Hur arbetar personalen för att minska hot- och vÄldsituationer? Hur stor insyn ger personalen de boendes företrÀdare i hot- och vÄldsituationer som uppstÄr pÄ boendet? Som stöd vid intervjuerna har jag haft en intervjuguide med frÄgor som var kopplade till forskningsfrÄgorna.

Mot bakgrund av problemet varför sÀkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsÀttas i militÀreffekt eller förmÄga Àr syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sÀmre förmÄga Àn Finland att genomföra fredsfrÀmjande insatser.InsatsförmÄga definieras som förmÄga att pÄ ett flexibelt sÀtt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jÀmförs med hjÀlp av sju kriterier, ochförmÄgan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmÄga. De viktigaste slutsatserna Àratt de undersökta förbanden har likvÀrdig förmÄga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjÀnster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning Àr nÄgot mer komplicerade och dÀrmed merkostnadsdrivande Àn motsvarande finska. Slutligen framhÄlls svÄrigheterna med att dralÄngtgÄende slutsatser enbart grundade pÄ jÀmförelser av personalstyrka och kostnad..

Den Svenska flottans ytstridsförmÄga Àr idag uppbyggd av ett antal relativt smÄ fartyg. Det Àr ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ?den lÀtta flottan? och bygger pÄ idén att med hjÀlp av modern teknik sÄ kan samma förmÄgor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas pÄ flera smÄ enheter. Svenska flottans ytstridskrafter Àr sÄledes anpassade till det gamla invasionsförsvaret.

SnickarmÀstare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel pÄ uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet pÄ Ulriksdals slott och Svenska TÀndsticksbolaget AB. Jackson var Àven en aktiv föreningsmÀnniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhÀllet liksom för bibehÄllandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nÀra samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar Ären 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstÀder och uppdrag samt ocksÄ för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehÄller Àven en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad pÄ intervju med snickarmÀstare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson pÄ 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mÀstare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestÄende insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

1979 till 1989 pÄgick en sovjetisk militÀr insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekÀmpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan Äterigen ett insatsomrÄde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sÀtta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fÀstena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som frÄn Sovjets insatser som kunde haft en effekt pÄ denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats Àr att utgÄ frÄn de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och pÄvisa framgÄngsfaktorer som kan anvÀndas pÄ markoperationer inom ramen för upprorsbekÀmpning.

Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod ta reda pÄ hur kvinnor som drabbats av postnatal depression upplevde bemötandet frÄn vÄrden under graviditeten, efter förlossningen och inom psykiatrin. Postnatal depression har blivit vanligare att prata högt om pÄ senare tid och mÄnga studier görs pÄ omrÄdet. Denna studie baserades pÄ data ifrÄn fyra kvinnor som fÄtt svara pÄ öppna, strukturerade frÄgeformulÀr dÀr frÄgorna formulerades utifrÄn fem utvalda teman. Det material som samlats in tolkades sedan i enlighet med valda teman. Resultatet visar att det finns ett missöje riktat mot frÀmst förlossningsvÄrden, speciellt vad gÀller erbjudadet av emotionellt stöd under tiden pÄ förlossningsavdelningen.

Detta examensarbete handlar om Jen? Hubays1 pedagogiska metoder, historien om den ungerska violinskolan och dess inverkan pÄ 1900-talets stora violinister. Examensarbetet omfattar bland annat personliga upplevelser och erfarenheter som kan knytas till Àmnen och metoder vilka skrivits ner av tidigare studenter dÄ violinskolan kom till. Detta arbete vill uppmÀrksamma att Jen? Hubay skapade en av Europas mest kÀnda och viktigaste violinskola och förnyade metodiken av den europeiska violinpedagogiken med sina unika och helt nya synpunkter som ledde till en hög internationell nivÄ.

SAMMANFATTNING SYFTE Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur uppbyggandet av ett starkt varumÀrke gÄr till. Vi kommer att identifiera vilka fördelar ett starkt varumÀrke för med sig och se hur Sony Ericsson kan dra nytta av detta. METOD Vi har utöver den sekundÀradata vi samlat in anvÀnts oss av en kvalitativ metod för att genomföra vÄr studie. Slutsatserna Àr dragna av den analys som gjorts vid en teoretisk prövning av empirin. SLUTSATS Vi har kommit fram till att Sony Ericsson har stor chans att kunna bli ett starkt varumÀrke om de lyckas positionera sig som ett företag som erbjuder mulitmediala produkter med unik design och avancerade funktioner.