Syftet med denna studie har varit att undersöka hur vÀl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir nÀr det gÀller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat pÄ enkÀten inte anser att de fÄr tillrÀcklig information nÀr det gÀller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sÀttas i perspektiv till att 79 procent av eleverna sjÀlva Àr intresserade av internationell erfarenhet. AlltsÄ finns det ett behov av information som inte Àr tillfredsstÀllt..

Den pÄgÄende utvecklingen med informationssystem och den ökade tillgÄngen till information via dessa system ökar kraven pÄ den militÀra personalen att hantera denna stora mÀngd information.Information om aktörer i ett stridsomrÄde samt den terrÀng aktörerna befinner sig i Àr en förutsÀttning för att genomföra militÀra operationer. Som följd av denna informationsmÀngd behöver informationssystemen utvecklas för att kunna ge bÀttre beslutsunderlag.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken militÀr nytta man skulle kunna uppnÄ med ett geografiskt informationssystem (GIS) för beslutsfattarna i en militÀr insats. Dessutom skall uppsatsen undersöka hur ett GIS bör vara utformat för att stödja personalen med beslutsfattande.Undersökningen sker genom bÄde komparativ litteraturstudie och beskrivning av teorier och metoder.Resultatet pekar pÄ att GIS bör kunna bidra till den militÀra nyttan med att möjliggöra ett informationsöverlÀge gentemot en motstÄndare. Vidare pekar resultaten pÄ att rÀtt design pÄ GIS underlÀttar för anvÀndaren men att det ÀndÄ krÀvs utbildning för att nyttja GIS fullt ut..

I dagens prehospitala sjukvĂ„rd Ă€r det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även rĂ€ddningstjĂ€nsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som Ă€r skadad, svĂ„rt sjuk eller i chock. Sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka pĂ„gĂ„r ett projekt i Södra Älvsborgs RĂ€ddningstjĂ€nst förbund (SÄRF) som heter ?I VĂ€ntan PĂ„ Ambulans? (IVPA). Denna personalstyrka finns pĂ„ nĂ„gra av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nĂ„ invĂ„narna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) dĂ„ larmad ambulans har lĂ„ng framkörningstid till den drabbade.

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: PrestationsmÀtning i internationella organisationer- En fallstudie pÄ Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvÀrdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: PrestationsmÀtning, PrestationsmÀtningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvÀrdera den nuvarande differentierade prestationsmÀtningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar Àven till att förklara vilka aspekter som pÄverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmÀtningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras pÄ hur vi anser att Duni ska agera i frÄgan samt hur de kan gÄ vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ företaget Duni AB. Uppsatsen bygger pÄ en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras Äsikt och vilja uppmÀrksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 Är nÀr utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom JÀmtlands lÀn. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

Tidigare forskning belyser vikten av att lÀrare sÀtter en grÀns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur lÀrare upplever denna grÀnsdragning. Den belyser Àven grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lÀrares vardag. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och den bygger pÄ sex intervjuer av gymnasielÀrare i olika kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. HuvudfrÄgorna i undersökningen Àr: Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga? GÄr det att sÀtta en tydlig grÀns eller upplevs lÀraryrket som en livssituation? PÄverkar grÀnsdragningen lÀrarens arbetssituation pÄ nÄgot vis? Resultatet visar att lÀrare har svÄrt att definiera grÀnsdragningen och att den Àr högst personlig, de ser och hanterar grÀnsdragningen pÄ olika sÀtt.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad vÀrld, vilket bidragit till ett mÄngkulturellt samhÀlle. Dagens organisationer stÄr i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mÄngfald Àr, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas mÀnniskan in i den sociala miljön pÄ arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mÄngfaldsarbete.

Syftet med studien var att undersöka möjligheterna till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet för barn som har insatsen korttidsvistelse utifrÄn förÀldrars och personalens perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och fyra förÀldrar och fyra personal har intervjuats för att fÄ svar pÄ frÄgorna hur personalen arbetar för att göra det möjligt för barnen att ha sjÀlvbestÀmmande och vara delaktiga, samt vilken uppfattning förÀldrarna har om deras barns möjlighet till detta under korttidsvistelsen. Intervjupersonerna Àr samstÀmmiga i beskrivningen av begreppen sjÀlvbestÀmmande och delaktighet, och att det har en stor betydelse för barnens sjÀlvförtroende och utveckling. Personalen arbetar utifrÄn varje individ och lyssnar och försöker tillgodose barnens önskemÄl och försöker fÄ dem delaktiga i det som sker under korttidsvistelsen. FörÀldrarna uppger att de har förtroende för personalen pÄ korttidshemmet och att de har valt att inte vara sÄ involverade i personalens arbete mer Àn att de vill veta vad barnen har gjort under korttidsvistelsen.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga anvĂ€ndningsomrĂ„den samt utveckla eller förbĂ€ttra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som Ă€r styrande idag har sin grund i NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngen. RĂ€ttegĂ„ngen hölls efter andra vĂ€rldskriget dĂ€r lĂ€kare stĂ€lldes inför rĂ€tta för att utfört oetiska experiment pĂ„ fĂ„ngar i nazityska koncentrationslĂ€ger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas nĂ€r mĂ€nniskan ingĂ„r i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Principen ?förorenaren betalar? utgÄr frÄn att den som orsakat en skada pÄ miljön ska ta ansvaret för avhjÀlpandet av skadan. Principen Äterfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess nÀrmare specificering i form av definitioner och undantagsregler Äterfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen sÄ som den kodifierats i svensk rÀtt har sin grund i internationell rÀtt och ett allmÀnt hÄllet ansvar för den som orsakat en skada.

Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som pÄverkar de rörliga bolÄnerÀntorna pÄ den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information frÄn Riksbanken. Vi har Àven undersökt sambandet mellan Riksbankens reporÀnta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 mÄnader) bolÄnerÀntor över en tioÄrsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. VÄr undersökning visar att de viktigaste faktorerna som pÄverkar rörliga bolÄnerÀntor Àr: bankernas upplÄning, regleringsstandarder, klimatet pÄ finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsÀttningar samt lÄntagarens förutsÀttningar.

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.UtifrÄn det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog dÄ de ingick avtal med varandra. Vi har anvÀnt oss avfyra grundbultar som utgÄngspunkt: mÄlsÀttning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstÄ vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft nÀr de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har ocksÄ försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fÄtt för icke-spridningsavtalet NPT och för andra lÀnder i vÀrlden.Vi kom fram till att bÄde Indien och USA agerat rationellt utifrÄn sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker Àr betydande för bÄdalÀnderna och vÀrt de uppoffringar som man gjort..

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier studera hur erfarenheter omsÀtts till förbÀttringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet sÄ att rÀtt kvalitet kan uppnÄs.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjÀlp av textanalys och intervjuer jÀmförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbÀttring för att uppnÄ rÀtt kvalitet pÄ förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsÀttningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rÀtt kvalitet men det finns brister i förutsÀttningarna för att systematiskt anvÀnda erfarenheter för att utvÀrdera, anpassa och förbÀttra kvaliteten pÄ insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta Àr att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter frÄn insats och förbandsverksamheten. Detta innebÀr ocksÄ att behovet av anpassning och förbÀttringar inte kan identifieras baserat pÄ ett brett underlag av erfarenheter frÄn verksamheten underifrÄn. Kopplingen mellan förbÀttring av kvalitet och planering Àr otydlig vilket innebÀr att förÀndringar av förbandsspecifikationer och mÄlsÀttningar inte Àr helt sÀkerstÀllt nÀr behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Sedan mer Àn ett decennium har regeringen uttalat en ambition och ett fokus mot internationella insatser. Detta fokus har utgjort ett mantra i Försvarsmakten och pÄverkat alla typförband. Denna uppsats syftar till att undersöka hur inriktningen av stridsflyg avseende internationella insatser har uppfattats av den Flygtaktiska Staben, FTS.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med ansvariga chefer vid FTS. Uppsatsen innehÄller Àven en redovisning av regeringens inriktning avseende internationella förmÄgor med stridsflyg under undersökningsperioden.Uppsatsens resultat kan sammanfattas med att de ansvariga vid FTS anser att internationaliseringen har inneburit en stor förÀndring för bÄde metodik och teknik. De anser Àven att den politiska inriktningen avseende förmÄgeutveckling varit tydlig och konsekvent och att processen för insatsplanering fungerar.

2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat frÄn FN:s sÀkerhetsrÄd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell vÄldsanvÀndning.Syfte med uppsatsen Àr att se hur Bushadministrationens motiveringar förhÄller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys dÀr tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen anvÀnts. Realismen har Àven anvÀnts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.