BÄde svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer Àr en del mÄnga universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utlÀndskt ursprung berÀttar om vardagsrasism och förhÄllningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berÀttelser narrativt och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berÀttelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades pÄ ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhÄllningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berÀttelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade pÄ deras förhÄllningssÀtt gentemot skilda delar av universitetsvÀrlden..

I detta arbete anvÀnds en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor pÄ Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestÄende i en utvÀrdering i enkÀtform tillsammans med min egen utvÀrdering av min insats som lÀrare utifrÄn videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att fÄ en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmÄga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, fÄ veta elevernas syn pÄ förmedlingen och fÄ insyn i lÀrarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen pÄ lÀrandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan anvÀndas.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom omrÄdet förÀldrar med förstÄndshandikapp. Den forskning som gjorts Àr till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara anvÀndbara under svenska förhÄllanden. Syftet var att belysa ett antal bestÀmda faktorer som kan pÄverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nÀtverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmÄgan hos mÄnga av förÀldrarna kan förbÀttras med hjÀlp av trÀning och utbildning. Studien har sin utgÄngspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet pÄverkas av olika system runt den förstÄndshandikappade förÀldern, dÀr Àven förÀldern sjÀlv ingÄr som ett system..

States have sovereignty in deciding how to tax business profits. If two states wish to tax the same profit that belongs to the same taxpayer, double taxation will arise. The increasing number of multinational companies gives rise to double taxation problems and the states have to co-operate to find out how to avoid such problems. The OECD Model Tax Convention includes an article in how to determine the rights to tax business profits. This article has been a subject of discussion and a committee of the OECD has been working to develop a new article 7.The work in proposing this new article has had as its aim to reassure that the interpretations of this regulation is made in the same way.

Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utlÀsa om den reglering som forskare argumenterar för kan vÀntas vara effektiv nÀrklimatfrÄgor styrs allt mer integrerat frÄn samhÀllet.Geoengineering Àr samlingsnamnet för tekniker som Äterbalanserar klimatet för att motverka klimatförÀndringar.Teknikerna innebÀr stora risker dÄ kunskapen idag Àr liten om effekter frÄn anvÀndning. I dagslÀget finns inte hellernÄgon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast nÄgra tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrÄn FN. Detta framhÀvs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering Àr nödvÀndigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begrÀnsad grupp aktörer kan anvÀnda teknikerna utan samtycke frÄn andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering Àr nödvÀndigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens Àr de om att i slutÀndankrÀvs en internationell reglering, dÄ effekterna frÄn teknikerna Àr globala. En sÄdan utformning Àr inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som Àr integrerad i samhÀllet och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt, företagets storlek,nÀtverk och kunskap haft tydligast pÄverkan pÄ de studerade svenska företagens internationalisering och framgÄng i Ryssland. Dessa framgÄngsfaktorer tycks Àven likna de faktorer som generellt framtrÀder i tidigare forskning. Dock framstÄr möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgÄngsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgÄng, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens frÀmsta attribut vid etableringen..

Studien behandlar kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet genom upplevelser frÄn individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lÀrande ökar samtidigt som forskning kring planerat lÀrande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nÀmns mindre. Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lÀrande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Undersökningens utgÄngspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gÀllande kontakt mellan grupper och Àven Theodor W. Adornos teori angÄende den auktoritÀra personligheten. Studien undersökte pÄ vilket sÀtt auktoritÀr personlighet pÄverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De tvÄ grupper som berördes var majoritetsgruppen thailÀndare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand.

Terrorism. A word that makes you think about different situations throughout the last decade that has passed. However, in this particular thesis the purpose is to examine both national and international terrorism from a Clausewitzian theory. The main point is to examine whether any of these types of terrorisms can fit in to this theory and as examples in this study are the terrorist organizations ETA and al-Qaida. The questions to be answered in this paper are if their aims can be explained as political and how far are they ready to go to have their way? Furthermore, the reason for this paper is to find an understanding for why the terrorist organizations act as they do.The result of this comparative study is that both terrorist organizations fit in to the theory because their goals can be seen as political and therefore can their aims justify their actions.

The purpose of this report is to study the relationship between the rescue service fire prevention activities and the number of arson fires in schools. An objective of the project is also to investi-gate the need of developing national methods for fire prevention. The results are based on a questionnaire study among 35 fire departments and further interviews with five of them. The results indicate that there is a relationship between the rescue service fire prevention activities and the number of arson fires in schools. The relationship is positive in the sense that arson fires in schools decrease with increasing prevention activities.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..