Sök:

Sökresultat:

1291 Uppsatser om Internationell marknadsföring - Sida 66 av 87

Cykelhanken?En innovativ produkt för internationalisering? : ? En undersökning om efterfrÄgan pÄ en innovativ cykelprodukt pÄdelar av den svenska och europeiska marknaden

Varför behövs denna undersökning?DÄ det vid produktlansering Àr kÀnt att ett stort antal misslyckas med att uppfylla marknadens behov av produkter Àr det vid lansering ochpatentering av nya innovationsprodukter vitalt att undersökamarknadens behov av produkten. PÄ sÄ sÀtt gÄr det att möjliggöra ettpositivt utfall och nÄ en stabil marknadsposition. UndersökningenvÀnder sig till stor del till Widforss inför patentering och eventuelltlansering av hans produkt Cykelhanken? i Sverige och i Europa.Undersökningen kan dock Àven vara en vÀgledning för andra medinnovationsprodukter inför patentering och lansering.Vad Àr syftet med undersökningen?Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka huruvida det finns en potentiell marknad hos potentiella framtida konsumenter i delar av Sverige, Tyskland och Holland för Widforss innovationsproduktCykelhanken?.

Viktiga aspekter för konsumenten vid bilköp -Hur anpassar ÄterförsÀljare sig och sin marknadsföring för att möta konsumentens efterfrÄgan?

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

Det Àr ju ÀndÄ en mÀnniska som vi vÄrdar! : Synen pÄ den missbrukande patienten inom psykiatrisk omvÄrdnad

Bakgrund: Internationell forskning visar att det frÄn vÄrdpersonalens sida existerar dömande attityder gentemot patienter med drog- och alkoholmissbruk. Patienterna tillskrivs som grupp negativa egenskaper sÄsom att de Àr aggressiva, manipulativa och farliga och att arbeta med omvÄrdnad av dessa patientgrupper har lÀgre status Àn omvÄrdnaden av andra patienter. Motsvarande studier gÀllande hur det ser ut i en svensk kontext har dÀremot inte identifierats och sÄledes existerar hÀr en kunskapslucka.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors syn pÄ patienter med missbruksproblem inom psykiatrisk omvÄrdnad.Metod: Studien har genomförts som en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. En fokusgruppsintervju genomfördes med fyra aktiva sjuksköterskor som deltagare. Fokusgruppsintervjun analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Analysen resulterade i Ätta kategorier som urskilts ur materialet: Kontakt genom vinnande strategi, Den sjÀlvvalda kontaktlösheten, Den hÀmmande vÄrdmiljön, MÀnniskan som helhet, Den individreducerande vÄrdkulturen, Livsöde, Den onda cirkeln samt Frustration.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan inom psykiatrisk omvÄrdnad har en humanistisk mÀnniskosyn som grund för omvÄrdnad av patienter med missbruksproblem.

Har EG exklusiv kompetens att företrÀda medlemslÀnderna vid doharundans jordbruksförhandlingar?

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande pÄ vÀrldshandeln. EU: s 25 medlemsstater Àr alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen Àr det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut pÄ jordbruksomrÄdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus pÄ jordbruksfrÄgor som denna förhandlingsrunda innebÀr. Jag kommer att ingÄende behandla de EG-rÀttsliga förutsÀttningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhÄllanden som denna kompetensfördelning resulterar i. MÄlet med uppsatsen Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrÄn det juridiska regelverk och de rÀttsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.

Vilken information presenteras i VD-brev? En studie av industri- och hÀlsovÄrdsbranschen

Bakgrund: I en allt mer internationell vÀrld finns det idag ett tryck frÄn intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag vÀljer att lÀmna ut mer information i Ärsredovisningen Àn vad som Àr lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte frÀmst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehÄller ord som tyder pÄ att VD försöker försköna framstÀllningen av företagets resultat samt att de ofta sjÀlva vill framstÀlla sig i en ofelbar sjÀlvbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte Àr att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev frÄn 2010 i sex företag, vilka Àr verksamma inom tvÄ olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod anvÀnds och en textanalys pÄ sex företags VD-brev har dÀr gjorts.

Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Internationell redovisning av FoU : En studie om hur nÄgra finansiella nyckeltal pÄverkas av rekommendationerna i IAS 38 och FAS 2

I Sverige infördes Är 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. FrÄn och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev dÄ gÀllande i hela EU.I vÄr uppsats inriktar vi oss pÄ en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nÀmligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgÄngar. Vi fokuserar pÄ den typ av immateriell tillgÄng som uppstÄr genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board Àr ett av tvÄ ledande organ som pÄ ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Hur ser intressenterna pÄ ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.

ElprispÄverkan i elintensiv industri : Svensk industri i kris?

Industrin och dess företrÀdare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser pÄ gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivÄ och variation stÄr i centrum, dÄ uppsatsen utgÄr frÄn företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen Àmnar pröva hypotesen att företagens resultat Àr starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys pÄ olika för företagen centrala nyckeltal sÄsom soliditet och nettoresultat, jÀmfört med elprisets utveckling.

"Det kÀnns hemskt att jag inte kan hjÀlpa dem mer" : ? Om sjuksköterskors omvÄrdnad av patienter i livets slutskede inom akutvÄrden

Bakgrund: FrÄn internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta omrÄde i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjÀlp av modifierad innehÄllsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009).

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Lika men ÀndÄ olika : en jÀmförande studie av hur Sverige, Danmark och Finland tolkat och reagerat pÄ den sÀkerhetspolitiska miljön som uppstÄtt efter det kalla krigets slut

DÄ det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förÀndringar i den sÀkerhetspolitiska miljön för de nordiskalÀnderna. FrÄn att ha befunnit sig i grÀnsomrÄdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att lÀnderna i omrÄdet kunnat ompröva och förÀndra sina sÀkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit lÀngst och har omdanat sitt försvar till nÄgot som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehÄllit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig nÄgonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det Àr som gjort att lÀnderna trots mÄnga likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande sÀkerhetspolitiska faktorerna.

Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Val av mÀtinstrument

SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.

Inköpsfunktionens skicklighet och dess effekter i organisationer

SammanfattningDet Àr svÄrt för företag att konkurrera i dagens förÀnderliga vÀrld dÀr globalisering och ny teknologi driver pÄ vikten av att vara konkurrenskraftig. Företagsledare har insett vikten av att ha en vÀl fungerande supply chain, dÀr inköpare har visat sig spela en vÀldigt stor roll. Det Àr en av orsakerna till att inköpsfunktionen gÄtt frÄn att vara en ren administrativ funktion, till att vara mer strategisk. De behöver hantera en mÀngd olika processer och ta mÄnga viktiga beslut, som har betydelse för hela organisationen. Om skickligheten hos inköparna har betydelse för hur processerna och besluten hanteras, kan det i sin tur pÄverka hela organisationen.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->