Abstract:Arbetets typ: C-uppsats, 41-60 p inom företagsekonomiskaprogrammet och med inriktning pÄkommunikation och marknadsföring.Sidantal: 34Titel: En doktorands önskemÄl, preferenser ochframtidsförvÀntningar- ett behandlingsprogram förlÀkemedelsindustrin ikampen om framtida arbetskraftFörfattare: Katarina Westerlund och Marie Louise RösiöHandledare: Finn Wiedersheim-PaulDatum: 2006-11-06Bakgrund:LÀkemedelsindustrin genomgÄr en förÀndring mot att bli mer specialiserad och internationell. För att sÀkra konkurrensfördelar Àr det viktigt för företagen att sÀkerstÀlla sin forskning, vilken bygger till största delen pÄ kompetent personal. För att garantera en tillströmning av kvalificerad personal pÄ en komplex arbetsmarknad Àr det av yttersta vikt att företaget kan kommunicera effektivt och dÀrmed attrahera de allra bÀsta forskarna.Syfte:VÄr uppdragsgivare inom lÀkemedelsindustrin önskar fÄ en mer detaljerad uppfattning om hur de skall utforma sin kommunikationsprocess i syfte att nÄ samt attrahera forskarstudenter. PoÀngen med arbetet Àr sÄledes att kartlÀgga denna grupps preferenser, mÄl samt tillvÀgagÄngssÀtt inför yrkeslivet. Vi Àmnar utifrÄn denna analys ge förslag pÄ hur vÄr uppdragsgivare bör kommunicera med denna grupp.VÄr förhoppning Àr att resultatet kan komma till praktisk anvÀndning i framtida rekryteringsarbete.Metod:För att uppnÄ syftet valde vi ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer av doktorander.

Syfte: Att belysa hur faktorer inom omrÄdena person, miljö och sysselsÀttning kan pÄverka delaktigheten hos personer med stroke vid rehabilitering i hemmet. Metod: Genom en litteraturstudie har tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa och kvantitativ art analyserats utifrÄn Internationell klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa (ICF) och Person Environment Occupation Model (PEO).Resultat: Resultatet visade att vÄrdtagare som rehabiliterats i sin hemmiljö upplever mer delaktig i rehabiliteringen i jÀmförelse med vÄrdtagare som har genomgÄtt sin rehabilitering pÄ sjukhus. Betydelsefulla faktorer till den ökade delaktigheten Àr bland annat att vÄrdgivare fÄr anpassa sig till vÄrdtagaren, som dÀrmed fÄr ett ökat medbestÀmmande. VÄrdtagare upplever en trygghet nÀr rehabiliteringen Àger rum i hemmet, eftersom det Àr dÀr de har sina gamla aktivitetsmönster. VÄrdgivare fÄr Àven större möjligheter att identifiera vilka aktiviteter som tidigare varit meningsfulla för vÄrdtagaren. Minskad delaktighet kopplas i flera studier till informationsbrist hos vÄrdtagarna angÄende deras nya livssituation och rehabiliteringsinsatser.

Vi utgÄr frÄn ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjÀnster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns nÄgon gÄng pÄ 1960-talet en kraftig förÀndring, industrisysselsÀttningens andel ger sken av att minska kraftigt frÄn ett Är till ett annat. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vad som ligger bakom denna markanta förÀndring,"knÀet". Vi vill ta reda pÄ om det verkligen sker en sÄ kraftig förÀndring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knÀet". Vidare vill vi ta reda pÄ hur industrisysselsÀttningens utveckling vid denna tid kan förklaras.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra internationellt adopterade förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet Àr att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet pÄverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet bestÄr av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. HÀlften av intervjupersonerna Àr medlemmar i en förening för adopterade.

In this thesis, the Swedish venture capital market and its profitability is analyzed. Venture capital is defined as capital that is invested in the early stages of a company's life cycle, in the two investment stages seed/start-up and expansion.A common view is that the profitability of Swedish venture capital has not been, is not and will probably not become high either. With this in mind, we try to answer to the following questions in this thesis:? What has the profitability of Swedish venture capital actually been historically?? Which reasons could be found in order to explain the historical returns for Swedish venture capital, and which factors has been identified in international comparative studies between venture capital markets?In order to answer these questions, data showing historical returns for the Swedish, European and American venture capital market has been gathered, an extensive literature study has been performed, and three interviews with participants from the Swedish venture capital market has been conducted.We conclude that the historical returns of Swedish venture capital is in line with the general view that they have been low. We also see a trend where Swedish venture capital funds that are not specialized in one investment stage generate lower returns than more specialized funds.

Syftet med studien Àr att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlÀgga och motverka elevers ogiltiga frÄnvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frÄnvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frÄnvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frÄnvaro. Den aktuella publicerade forskning som anvÀnts Àr bÄde internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmÀnna rÄd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har Àven beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys Àr inklusion och exklusion.

Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Utformningen av varumÀrken har traditionellt sÀtt bestÄtt av ett ord, en figur eller en kombination av de tvÄ. Idag finns istÀllet en ökad förfrÄgan frÄn företagens marknadsföringsavdelningar att arbeta med mer okonventionella varumÀrken sÄsom hologram, doft, ljud och liknande kÀnnetecken som pÄverkar sinnena hos konsumenterna. Eftersom dagens rÀttsliga reglering för att registrera ett varumÀrke krÀver en grafisk Ätergivning försvÄras registreringen av okonventionella varumÀrken. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att analysera kravet pÄ grafisk Ätergivning med bakgrund av kommissionens förslag pÄ Àndring av definitionen av vad som kan utgöra ett registrerbart varumÀrke. Uppsatsen avser ocksÄ att utreda om gÀllande rÀtt utgör ett harmoniserat omrÄde pÄ EU-rÀttslig nivÄ sÄvÀl som internationellt. Det Àr idag möjligt att registrera ett okonventionellt varumÀrke om Ätergivningen uppfyller Sieckmannkriterierna.

Vi har i den hÀr studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och pÄ sÄ sÀtt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att sÀkerstÀlla sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnÄ ett balanserat beroendeförhÄllande, förutsÀttningarna att skapa egna kundrelationer och stÀrka företagets varumÀrke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ etableringsstrategin indirekt export med inriktning pÄ piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumÀrken. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.

Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Medling vid brott Àr relativt nytt i Sverige. Internationell forskning inom omrÄdet har bedrivits i ca 20 Är men svensk forskning inom omrÄdet Àr begrÀnsad. FrÄn och med januari 2008 blir alla Sveriges kommuner skyldiga att erbjuda medling vid brott i fall dÄ gÀrningspersonen Àr under 21 Är. Medling vid brott har sitt ursprung i filosofin om reparativ rÀttvisa, men har som fenomen frÀmst utvecklats utan direkt teoretisk förankring. Det övergripande syftet med denna studie var att skildra tre gÀrningspersoners erfarenheter av medling vid brott, samt att beskriva de filosofier och teorier som stödjer medling vid brott och presentera de lagar som reglerar metoden.

Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som anvÀnds i en fundamental analys svÄrt kan appliceras pÄ en sÄ kort period som en mÄnad efter terrordÄdet den11 september 2001. Vi konstaterar ocksÄ att marknaden under denna period prÀglades av ett stort mÄtt av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavÀrde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala hÀndelser. Slutligen presenterar vi vÄra rÄd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgÄngar till följd av nÄgon sorts extrem global hÀndelse, sk event risk: ? Genom en vÀldiversifierad portfölj undgÄr man att drabbas av extrema nedgÄngar.? AktieÀgande ska ses pÄ lÄng sikt.? DÄ det i praktiken för gemene man torde vara svÄrt att nyttja en nedgÄng pÄ grund av enovÀntad event för en placering och ett snabbt klipp pÄ aktiemarknaden synes det bÀstarÄdet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en lÄngtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema hÀndelser.? VÄr undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse pÄ kort sikt, utan ska ses som en del av en lÄngsiktig strategi nÀr man vÀljeraktier till sin portfölj.

MacGREGOR Ă€r efter 2007 Ă„rs orderingĂ„ng vĂ€rldens största tillverkare av kranar för hantering av gods och förnödenheter pĂ„ fartyg. Tidigare var stora delar av verksamheten knuten till Örnsköldsvik och de flesta processer utfördes internt. Numera bedrivs ingen produktion och lagerhĂ„llning i egen regi, men dĂ€remot ett omfattande arbete för att förse produktionsenheterna med komponenter och moduler. Produktionen har alltmer förskjutits till Asien dĂ€r de mest aktiva varven finns. MacGREGORÂŽs underleverantörer Ă€r till antalet flest i Europa, men ökad införskaffning sker i Asien.

ABSTRACTTitel: "Talangscouter, juniorer och jakten pÄ den perfekta idrottaren" En studie av Personal Branding och sökandet efter nya talanger NivÄ:C-uppsats företagsekonomi. Författare:Peter LjunggÄrd och Emil Ring. Handledare:Jonas KÄgström. Datum:2011 ? Maj.

Som ett led i en naturlig utveckling har de nordiska lĂ€nderna tillsammans beslutat sig för att minska barriĂ€rerna och harmonisera processer mellan lĂ€nderna och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggöra för en gemensam nordisk elmarknad. År 2008 pĂ„börjades arbete med harmoniseringen, vilken syftar till att möjliggöra för kunden att handla sin el frĂ„n samtliga nordiska lĂ€nder. Tillförlitliga elleveranser och effektiva och konkurrensmĂ€ssiga elpriser ska förĂ€ndra konkurrensbilden och elmarknaden ska anta ett mer marknadsanpassat utseende.  Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att studera hur ett elföretag kommer att pĂ„verkas av utvecklingen mot en gemensam nordisk slutkundsmarknad. I ett första steg presenteras nulĂ€get pĂ„ den svenska elmarknaden, vartefter ett scenario har tagits fram, baserat pĂ„ förvĂ€ntade förĂ€ndringar pĂ„ elmarknaden. Scenariot syftar till att ge en överskĂ„dlig bild av elmarknaden Ă„r 2020, men har sin tyngdpunkt i arbetet med en gemensam nordisk slutkundsmarknad.