Ett joint venture Àr ett avtal om samverkan mellan tvÄ eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nÀmligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures Àr att de alla bygger pÄ ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture Àr ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat pÄ ett joint venture-avtal), medan de andra tvÄ formerna utöver joint venture-avtalet Àven bildar en form av bolag. I samtliga rÀttsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, nÄgon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rÀttsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingÄtts över landsgrÀnser och en tvist uppstÄr, gÀller det att veta vilket lands lag som skall tillÀmpas pÄ tvisten.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

Denna fallstudie avser att titta pÄ kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, dÄ kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive Ätaganden. Kritiska faktorer Àr kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna Àr sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kÀnnetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begrÀnsad tid, skall nÄ projektetmÄlet, vilket kan vara en nog sÄ stor utmaning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Problemet som uppsatsen behandlar Àr hur logistikaspekten beaktas i beslutskedjan.För att undersöka problemet studeras utvecklingen och upprÀttandet av de svenska snabbinsatsförbanden för flygspaning och flygtransporter. Syftet Àr att finna nÀr och var logistikfrÄgorna uppmÀrksammas samt att försöka förklara motsÀttningarna i utvecklingsorganisationen. Materialet i studien grundar sig pÄ officiella dokument samt intervjuer med huvudaktörerna.För att analysera de strukturella olikheterna i processen nyttjas en teori om konflikter i organisationer.Avhandlingen Àr indelad i fyra huvuddelar. Inledningsvis tecknas en övergripande bild av processen varefter den andra delen Àgnas Ät att studera processen frÄn ett logistiskt perspektiv. I den tredje delen analyseras de strukturella olikheterna som har bidragit till motsÀttningar i processen.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta mÄste bakomliggande faktorer sÄ som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsÀttningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer Àven med hjÀlp av utkast frÄn bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fÄtt. Tystnadskoden Àr ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men ocksÄ rÀttsligt.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en historiografisk studie om hur relationerna mellan Ryssland och Tjetjenien beskrivs i internationell samhÀllsvetenskaplig facklitteratur. Avsikten med uppsatsen Àr inte att undersöka orsakerna till konflikten, utan att analysera författarnas sÀtt att beskriva motsÀttningarna. Undersökningen koncentrerar sig pÄ perioden under 1900-talet frÄn oktoberrevolutionen fram till utbrottet av det första tjetjenska kriget 1994. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Klas-Göran Karlssons typologi över fem historiebruk, sÄdana som: vetenskapligt, existentiellt, moraliskt, ideologiskt och icke-bruk av historien. Som stöd till den hÀr teorin anvÀnder vi den hermeneutiska metoden, som hjÀlper att tolka texter.

Under det senaste decenniet har den sÀkerhetspolitiska situationen i Europa Àndrats.Försvarsmakten har dÀrmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya sÀkerhetspolitiska bilden stÀller. En del av denna anpassning Àr en ökadfokusering pÄ internationell verksamhet vilket innebÀr att den militÀra professionen mÄsteÀndra sig pÄ ett antal punkter. Ett faktum Àr att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och dÀrmed pÄverkats av den miljö och verksamhet som dÀr ingÄr.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjÀnstgöring har olika instÀllning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpÄ tvÄ grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjÀnst. Insamlingsmetoden har varit i enkÀtform.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Konfliktrelaterat sexuellt vÄld Àr ett fenomen som fÄtt stor internationell uppmÀrksamhet under de senaste tvÄ decennierna. Det har talats om passiva och sÄrbara kvinnor som brutalt vÄldtagits av uniformklÀdda mÀn. I realiteten drabbas dock Àven mÀn och pojkar av sexuellt vÄld och vÄldtÀkt, likvÀl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action Àr det internationella organ som FN anvÀnder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt vÄld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella vÄldets förövare (mÀn) och offren (kvinnor), samt pÄvisat andra kontignenta diskursiva representationer; sÄ som ?mÀn och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.

En första viktig lÀrdom har dock varit vÄr nyvunna förstÄelse för den komplexitet som prÀglar en stor internationell koncern. Kommunikation Àr viktig i ett företag inte minst som bÀrare av syfte och mÄl med olika aktiviteter, men Àven i allmÀnhet för att tillse att flödet av information inom organisationen tillgodoses. Vi har sett vikten av feedback för att skapa tillit och visa uppskattning. Vi har efter studier av teorier, iakttagande av andra företag, samt inte minst via vÄr interaktion med anstÀllda under genomförandet av detta projektarbete uppmÀrksammat vikten av att moderbolaget i en koncern tydligt visar sina vÀrderingar genom exempelvis uttalad vision samt mission. Vi har pÄ företaget sett att chefen har en viktig roll att fylla.