Sök:

Sökresultat:

1068 Uppsatser om Internationell läroplan - Sida 63 av 72

Ack VÀrmland, du vÀrdefulla kulturmiljö! : -Natur- och kulturmiljöers uppkomst och anvÀndning i VÀrmlands lÀn

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benÀmnas som kulturmiljöer, vilket Àr hela omrÄden som har pÄverkats av mÀnniskan pÄ ett eller annat sÀtt. I dessa omrÄden fanns andra vÀrderingar Àn endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hÄllbarhet och utveckling. BÄda dessa begrepp Àr grundpelare i uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin Àr en förgrening till systemteori, i vilken samhÀllet ses som en helhet. Enligt resiliensteorin Àr samhÀllet likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhÀllet, dessa variabler Àr; sociala, politiska, miljömÀssiga och ekonomiska.

Kvarteret JÀntan - förenar god stadsplanering, kvalitativt boende och en sund miljö

Landskrona Àr en liten stad i södra Sverige. Den Àr en av landets Àldsta och historiskt sett mest betydelsefulla stÀder med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, dÄ ett skeppsvarv vÀxte sig stort. De flesta mÀnniskor som kom till Landskrona under den hÀr tiden kom för att arbeta pÄ varvet. PÄ grund av det ökade antalet invÄnare fanns det bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostÀder ledde till stora byggnadsprojekt. PÄ 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invÄnare.

Svensk och finsk försvars- och sÀkerhetspolitik ? likheter och skillnader : Analys kring möjligheterna till fördjupat samarbete

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder en gemensam vĂ€rdegemenskap. Detta innebĂ€r att vi delar och vĂ€rnar om gemensamma vĂ€rden, exempelvis demokrati och mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Att vi Ă€ven delar en liknande historia, sprĂ„k och kultur gör att det funnits goda förutsĂ€ttningar för samarbete. Även om de nordiska lĂ€nderna Ă€r lika ur mĂ„nga aspekter, sĂ„ finns det Ă€ndĂ„ vissa skillnader. Denna studie syftar till att pĂ„visa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och sĂ€kerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Konstmusiken och dess publik: divergens eller dialog?

I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Systematiskt Brandskyddsarbete pÄ AarhusKarlshamn: Hur Lagen om skydd mot olyckor pÄverkar en större svensk industri

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

Kronisk sjukdom och arbetsförmÄga bland personer med multipel skleros (MS) och reumatoid artrit (RA) : En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka möjligheter arbetsterapeuten har att frÀmja förmÄgan till fortsatt arbete för personer med MS och RA.Sökord: arbete, arbetsterapi, kronisk sjukdom, multipel skleros, reumatoid artritBakgrund: MS och RA Àr kroniska sjukdomar som frÀmst drabbar personer i arbetsför Älder. Symtomen frÄn dessa sjukdomar pÄverkar personernas arbetsförmÄga i olika stor utstrÀckning. Arbetsterapeutens roll Àr att möjliggöra för personer att utföra aktiviteter i det dagliga livet som anses vara meningsfulla för dem. Med sina bedömningar och insatser kan arbetsterapeuten bidra till att möjligöra detta för personer som har förlorat förmÄgor p.g.a. t.ex.

Effektiva försvarsmakter? : Internationell benchmarkingstudie av försvarsmakter i lÀnder med och utan vÀrnplikt och med internationella insatser i fokus

I denna uppsats redovisas en benchmarkingstudie i syfte att jÀmföra Sveriges försvar mot ett urval av andra lÀnders försvarsmakter, nÀmligen EU- och NATO-lÀnderna samt Schweiz. Studien har skett med avseende pÄ kostnadseffektivitet och fokus pÄ output i internationella insatser, som har kommit att vara allt mer prioriterade i vÀstvÀrldens försvarsmakter under senare Är. Vidare genomförs en kvantitativ jÀmförelse mellan vÀrnplikt och andra personalförsörjningssystem genom att lÀnder med likartade personalförsörjningssystem förs samman i fyra kategorier: vÀrnpliktsbemanning av stÄende styrkor, vÀrnpliktsbemanning av mobiliserande styrkor, blandsystem respektive professionella styrkor. Kategorierna sÀrskiljs genom kvantitativa data, dels andelen vÀrnpliktiga i de aktiva styrkorna, och dels storleken pÄ reserverna i relation till de aktiva styrkorna. TvÄ olika outputmÄtt har utnyttjats, dels faktisk personalvolym i internationella insatser, och för EU-lÀnderna ocksÄ storleken pÄ de styrkebidrag som utlovats till EU:s gemensamma insatser.

TransporttjÀnsten

Ett effektivt transportsystem Àr ett nödvÀndigt inslag i ett konkurrenskraftigt nÀringsliv och Àr avgörande för den ekonomiska tillvÀxten i landet. Med dagens hÄrdare krav pÄ att hÄlla snÀvare tidsramar, krÀvs snabba och punktliga leveranser frÄn leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förÀndringar i omvÀrlden skapat sÄsom den ökade internationaliseringen och sedan nÄgot Ärtionde har den svenska ÄkerinÀringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyintrÀdda medlemslÀnderna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstÄtt. DÄ de utlÀndska Äkerierna har en lÀgre kostnadsbild Àn de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lÀgre priser Àn de svenska.

Internationell rörlighet inom den högre utbildningen: Studentutbytet mellan norra Sverige och östra Europa

Internationaliseringen av den högre utbildningen har lett till att fler studenter runt om i vĂ€rlden vĂ€ljer att Ă„ka utomlands för att studera. Denna uppsats har för avsikt att undersöka studentmobilitet mellan Östra Europa och Norra Sverige samt fĂ„ en förstĂ„else för de inresande studenternas mĂ„l och ambition med deras vistelse i Sverige, samt Ă€ven deras framtidsutsikter. Det finns Ă€ven ett delsyfte att ta reda pĂ„ om det finns skillnader och olika förutsĂ€ttningar mellan könen nĂ€r det kommer till att studera utomlands. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för detta har frĂ€mst skett genom intervjuer med utvalda respondenter. Uppsatsen sker pĂ„ uppdrag av professor Ulf Mellström som Ă€r ansvarig för projektet ?Globalized eduscapes; students, learning and mobility in knowledge society?, (finansierat av VetenskapsrĂ„det 2010-2013) vars huvudsakliga syfte Ă€r att undersöka internationella studenters situation i Sverige.

Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem

I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.

Förekomsten av ersÀttningsnivÄer i internationell expropriationsrÀtt ? en jÀmförelse av Nordiska lÀnder

In this report a study is carried out with the aim to identify added values of EPC projects implemented in schools in order to increase the interest of EPC projects on the market. The report examines how the planned maintenance, supervision, maintenance and corrective maintenance is affected, how insurance premiums and terms are affected, the indoor environment and how the tasks of the operating staff is changing. A literature study of energy savings, energy use in schools, maintenance and insurance as well as how energy efficiency improvements are related to the Swedish environmental objectives has been made. Visits were carried out in Ludvika, interviews were also carried out with operation technicians and local strategists in Ludvika as well as employees of insurance companies.Schools often have neglected maintenance and problems with ventilation and indoor environment. Schools also have a large energy saving potential due to their low utilization, mainly because they are empty parts of the year.

LĂ€rares uppfattning om elevers prestationer i fysik

Bakgrund och problemdiskussion: Risker Àr nÄgonting som har stor pÄverkan pÄ företagets lönsamhet. Riskerna kan gÀlla alltifrÄn finanskriser till medvetna fel frÄn ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i vÀrlden. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det intrÀffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.

Hur kan reklamationshanteringen förbÀttras?: En studie av rutiner i en internationell pappersindustri

I takt med att konkurrensen ökar har företag börjat kartlÀgga sina icke-vÀrdeskapande aktiviteter i sina processer för att vara mera konkurrenskraftiga pÄ marknaden. Detta har gjort det möjligt för företag att jÀmföra och prioritera mellan olika problem samtidigt som olika trender av kvalitetsbristkostnader kan hittas. Kvalitetsbristkostnader kan definieras som de kostnader som skulle kunna undvikas om företagets produkter eller processer var perfekta. En reklamation startar med att en kunds förvÀntningar över en produkt eller tjÀnst inte uppfylls. För att skapa en bra kundrelation Àr det viktigt att kunden kÀnner att problemet tas pÄ allvar och att företaget gör sitt bÀsta för att förhindra att samma sak sker igen.

Är svensk redovisning redo för en ny resultatrĂ€kning?

Under lÄng tid har tvÄ olika inriktningar för redovisning utvecklats, den anglosaxiska och den kontinentaleuropeiska. Dessa traditioner har olika syn pÄ syftet med redovisningen. För att möta globaliseringen inom kapitalmarknaden finns i dagslÀget ett behov av att fÄ en internationellt harmoniserad redovisning. Arbetet med att ta fram rapporteringsstandarder som ökar jÀmförbarheten och transparensen av företags ekonomiska resultat leds gemensamt av den internationella normgivaren IASB och den amerikanska normgivaren FASB. I dag finns ett förslag frÄn IASB om att införa ett nytt sÀtt att rapportera resultat, total recogniced income and expense.

International Standards on Auditing i Sverige : RevisionsberÀttelsen i ny internationell kostym

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dĂ„varande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrĂ„n om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillĂ€mpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebĂ€r en del förĂ€ndringar som mĂ„ste införas i revisionen. Vi har i denna studie frĂ€mst fokuserat pĂ„ de förĂ€ndringar som skett i revisionsberĂ€ttelsen.  Dessa förĂ€ndringar innebĂ€r att revisionsberĂ€ttelsen fĂ„tt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sĂ€kerhet?, ersatts med termen ?rimlig sĂ€kerhet?.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->