Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Denna undersökning bygger på 13 lärares erfarenhet av att ha undervisat elever som gått ett extra år i skolan, någon gång i grundskolan mellan förskoleklass och årskurs 6. Syftet är att undersöka om det extra året bidrar till den kunskapsökning hos eleverna som lärare antar ska ske. Vidare frågeställningar är hur året organiserats för eleverna och om året medfört andra positiva och/eller negativakonsekvenser. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod, för att få ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser.Eftersom forskning inom ämnet i Sverige är mycket begränsad har jag till största delen utgått från internationell forskning.Mitt resultat visar att lärarna ansåg att det extra året varit mycket betydelsefullt för eleverna, både kunskapsmässigt och emotionellt. Även om det extra året inte innebar att alla kunskapsmål uppnåddes för årskursen, så var det enligt lärarna ett steg i rätt r iktning för eleverna.

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Sjukgymnaster möter ofta patienter med ländryggssmärta. Omkring 80 % av befolkningen drabbas någon gång i livet, varav 30 % riskerar att utveckla långvariga ländryggsbesvär. Detta innebär personligt lidande och en omfattande kostnad för samhället. Flera olika sjukgymnastiska behandlingsmetoder används vid dessa tillstånd, men med varierande vetenskapligt stöd. De vetenskapliga bevisen ska kombineras med beprövad erfarenhet och patientens behov och önskemål för att det ska kallas evidensbaserad medicin, vilket är ett aktuellt ämne inom primärvården för att säkerställa kvalitet och konkurrenskraft.

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvärmningen framställs och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av två år (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvärmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvärmningen framställts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrån ett nationellt perspektiv, där både ett förändrat och ett ökat politiskt ledarskap krävs. För det andra behandlar man frågan utifrån ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda.

SammanfattningBakgrundI alla tider har människan sökt nya organisationsformer för att effektivisera sitt arbete. Sedan 1900-talets början har organiseringen i projekt fått en alltmer framträdande roll. En effektiv projektorganisering kräver även ett väl avvägt urvalsbeslut för vilka projekt som ska genomföras. Denna studie har valt att undersöka förbättringsmöjligheter inom urvalsprocessen hos multiprojektorganisationer med avseende på effektivitet, konsekvens i besluten samt transparens och styreffekter för organisationen.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie med ett fallföretag. Syftet har varit att få ett djup i undersökningen och en god förståelse för processen inom flera hierarkiska nivåer.

Detaljhandelsarbete har målats upp som ett lågstatusyrke i såväl media, litteratur, som av branschen själv under alla de tre år som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjälp av teorier kring status och angränsande begrepp, samt intervjuer med företrädare för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar på vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker också svar på varför branschen vill höja statusen samt vilka åtgärder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets låga status med att det är en bransch som kännetecknas av obekväma arbetstider, många deltidsanställningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en låg lönenivå.Denna studie visar också att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbättrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbättrade arbetsvillkor. För att uppnå statusmålet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriärvägarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivån.

Bakgrund: Under 1990-talet har företag outsourcat allt fler funktioner för att kunna koncentrera sig på sin kärnkompetens och därigenom öka sin konkurrenskraft. Även om nackdelarna med detta diskuteras, har dock argumenten för outsourcing tydligt dominerat debatten kring huruvida företag bör lägga ut aktiviteter på en tredje part eller inte. Det är först under senare år som röster har höjts för att outsourcing inte alltid är att likställa med vägen till framgång. Att debatten kring kärnkompetens och outsourcing så starkt fokuserat på fördelarna med att lägga ut aktiviteter på en tredje part innebär dock att denna debatt har varit och fortfarande är relativt ensidig. Syfte: Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt från ett fysiskt distributionsperspektiv, utveckla en mer nyanserad bild av debatten kring kärnkompetens och outsourcing med avseende på skapandet av konkurrensfördelar.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT2012Författare: Josefin Höjman och Jessica PerssonHandledare: Petra AnderssonTitel: Leverantörsbedömning ? Vilka kriterier som avgör valet av nearshoring till ÖsteuropaBakgrund: Konkurrensen i logistiksamhället har hårdnat på grund av kundernas allt mer betydande roll i försörjningskedjan. För att tillfredsställa kundkraven så har leverantörsbedömning med utgångspunkt i diverse kriterier blivit viktigare för att företag ska kunna avgöra på vilket sätt en leverantör kan bidra till företagets konkurrenskraft på marknaden. Då Östeuropeiska länder har en stark tillväxt, har uppmärksamhet riktats åt denna region. Bedömning av leverantörer från Östeuropas lågkostnadsländer har således blivit ett vanligare inslag i företags leverantörvalsprocess.Syfte: Studien syftar till att redogöra vilka kriterier som tas i beaktning vid bedömning av en ny leverantör och att ta reda på vilka kriterier som företag prioriterar.

A large part of the agricultural products that are sold in Sweden are imported because Sweden cannot meet the consumers agriculture products demand all year around. One problem that can occur and become problematic when trading across boarders is if there are errors in the delivered agricultural products. What must the Swedish buyer do, for example, make for it to be considered complained fault in the goods against the seller? Another problem in international trade is that the buyer may need to apply complaint rules they have not previously been in contact with since their domestic law is not always applicable to the contract. To avoid getting into this situation, the buyer should try to negotiate with the seller that the contracting parties shall use compensation claim rules that the buyer is familiar with, or which is even more advantageous than to the seller.

Inom svenskt näringsliv har det under senare tid uppmärksammats att svenska företag i allt större utsträckning väljer att insourca delar av sin verksamhet. För att en insourcingprocess ska lyckas och för att den ska bidra till att företaget ökar sin konkurrenskraft gäller det för företaget att ha bra kännedom om det nätverk i vilket det är en del av. Det är också viktigt att företaget har en klar bild av sin kärnkompetens och av karaktären på den aktivitet som eventuellt ska insourcas.Syftet med denna är att undersöka vilka orsaker som kan ligga bakom ett insourcingbeslut samt att studera effekter som kan uppstå i samband med insourcing. Både Sandvik AB Mining and Constructions och Atlas Copco AB Construction Mining Technique har valt att koncentrera produktion från utlandet till Sverige och det är deras insourcingprojekt som analyseras i uppsatsen. Båda företagen räknas som världsledande aktörer på marknaden för maskiner och komponenter till gruvindustrin.