Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur svenska koncerner går tillväga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgår från fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsätt gällande struktur, ekonomiska processer så som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri består av primär- och sekundärdata vilket lämnats av respondenterna från våra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning måste de informella processer samspela väl med de formella processerna..

Ledningens kommunikation är viktig för att förankra organisationsförändringen och minska risken att skapa förvirring och irritation hos medarbetarna. Den är också viktig för att arbetet skall fortlöpa och inte dra ut på tiden eller riskera att bli fel. Kommunikation bör därför vara högt prioriterat hos cheferna under ett förändringsarbete..

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska:.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar repatrieringen och utveckla en modell för hur man på ett mer överskådligt sätt kan arbeta med repatrieringsprocessen i fallföretaget, och i förlängningen andra företag. Den praktiska anledningen till detta är att framhålla repatriater som värdefulla inslag i organisationens utveckling i en alltmer globaliserad värld och därmed en källa till konkurrensfördelar. Den forskningsmässiga grunden är för att visa var IHRM befinner sig i nuläget, var repatriering brister i nuläget, samt i vilken riktning vi anser att forskningen bör gå för att knytas an till den strategiska utvecklingen av organisationen. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie. Vårt empiriska material består av primärdata i form av 16 intervjuer med personer som varit inblandade i utlandstjänst hos fallföretaget.

I dag är det allt vanligare att en anställd någon gång under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sådan situation finns risk för att inkomsten från utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sådan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmånaders- och ettårsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsände har under utsändningstiden. Sexmånaders- och ettårsregeln är enkla att tillämpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.

En första viktig lärdom har dock varit vår nyvunna förståelse för den komplexitet som präglar en stor internationell koncern. Kommunikation är viktig i ett företag inte minst som bärare av syfte och mål med olika aktiviteter, men även i allmänhet för att tillse att flödet av information inom organisationen tillgodoses. Vi har sett vikten av feedback för att skapa tillit och visa uppskattning. Vi har efter studier av teorier, iakttagande av andra företag, samt inte minst via vår interaktion med anställda under genomförandet av detta projektarbete uppmärksammat vikten av att moderbolaget i en koncern tydligt visar sina värderingar genom exempelvis uttalad vision samt mission. Vi har på företaget sett att chefen har en viktig roll att fylla.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagadesDessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten.Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd.

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation är ett utbyte av information eller känslor mellan två personer. Inom omvårdnadsarbetet är kommunikation ett viktigt redskap att använda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhändertagandet av patienten. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns både positiva och negativa sätt att kommunicera.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

Bakgrund. Omvårdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehåller så mycket mer än bara de ord som sägs. I relationen mellan sjuksköterska och patient är ord och kroppsspråk integrerat. Smärta är ett komplicerat fenomen och ingen annan än den drabbade vet hur smärtan känns.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för de kompetenser en internationellsalesmanager behöver för att hantera interkulturella möten. Därför ska de kulturellaskillnader som kan uppstå i interkulturella sammanhang samt olika sätt att hantera dessaundersökas. För att uppnå syftet med studien har följande huvudproblem formulerats: Hur påverkar en Salesmanagers kompetenser dennes förmåga att hantera kulturskillnader vid kommunikation av internationell försäljning? Det teoretiska fält som använts innefattar salesmanagerns roll i en global värld och de kapitalsom krävs av denne; kulturella lager samt interkulturell kompetens.Studiens metod har varitkvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie på Norden Machinery AB. I den empiriska delen framställs respondenterna i en jämförelse till varandra, följt av analysendär empirin tolkas utifrån teorin.Studiens slutsats påvisar att en salesmanagerns kompetenser i hög grad påverkar dennes medvetenhet av och förmåga att hantera de kulturella skillnader som uppstår vid interkulturella möten.

Det är allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar så att medarbetare får flytta fysiskt, det innebär även en mental förändring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien låg fokus på hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. Påverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien är kvalitativ med en fenomenologisk utgångspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.