Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen.

Föreliggande uppsats undersöker om det är så att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frågan om huruvida ett FN-mandat är en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrämjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller är detså att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerårig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU från tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör är viktig i detta perspektiv då dessatvå organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch åtta propositioner omfattande tiden från konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och häri söka efter indikatorer på antingen en fast och oförändrad, eller en pragmatisk och av utvecklingpräglad svensk politisk hållning är det möjligt att besvara den övergripande frågan. Den teoretiska utgångspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? är vald med tanke på dess fokusering på tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitära.

För att överleva i det nya konkurrenslandskapet med pågående globalisering, snabb teknologisk utveckling, avreglering och informationstäthet blir företags förmåga till innovation allt viktigare. Den här uppsatsen handlar om hur grad av internationell diversifiering, produktdiversifiering och storlek påverkar produktinnovationsförmåga. Studien baseras på en kvantitativ analys av 12 företag som utvecklar och tillverkar switchar och routrar eller komponenter till switchar och routrar. Studien ger ingen tydlig indikation på om diversifiering och storlek påverkar innovationsförmåga i enlighet med hypoteserna. Åtta av 12 företag uppvisar värden på innovationsförmåga som kan anses stämma överens med vad de förväntas att vara.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretagNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser.

Syftet med den här uppsatsen är att visa att teoretikernas användning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte är helt rättfärdigat. För att illustrera detta har jag använt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har ställt mig två huvudsakliga frågor; Vilka kulturella barriärer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de använt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjälp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behållet ett standardiserat koncept världen över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frågeställningar som dykt upp under arbetets gång samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltså hävdar motsäger teoretikernas påstående..

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete går bland annat ut på att bistå med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistå med vatten och sanitet, hjälpa utsatta kvinnor och barn eller hjälpa till efter en jordbävning. All insatspersonal måste innan insats skriva under på att följa etiska förhållningsregler, vilket benämns som uppförandekoder. Det är viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, då det är många människor vars liv är beroende av deras arbete. Syftet med studien är att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. Frågeställningarna är; Hur upplever insatspersonalen det är att ha uppförandekoderna att förhålla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer där någon bryter mot koderna? Har insatspersonalen ställts inför situationer där uppförandekoderna gett vägledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbättras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, såsom konsekvensetisk och utilitarism samt ämnet uppförandekod redovisas.

Samverkan sker i många olika former och inom många olika områden. I människohanterande yrkeskategorier så som skola och socialtjänst bedrivs samverkan ofta med målsättningen att tillsammans med andra parter hjälpa en individ som behöver någon form av insats från samhället. Men även om många vill samverka för att en gemensam insats är nödvändig så är långt ifrån alla positivt inställda till samverkan. Varför? Jo för att det många gånger inte fungerar på ett önskvärt sätt.

I dag är det allt vanligare att en anställd någon gång under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sådan situation finns risk för att inkomsten från utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sådan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmånaders- och ettårsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsände har under utsändningstiden. Sexmånaders- och ettårsregeln är enkla att tillämpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.

Kompaniledningen har uppträtt som förmyndare för hela förbandet och har ej lämnat ansvar till helt vuxna soldater som alltså inte är grundutbildnings-ungdomar. Från början jobbade vi alla järnet men befälen körde GU-stuket och tog civilisten ur oss varvid självständigheten och initiativförmågan försvagadesDessa ord från soldater finns nedtecknade i avhandlingen Militärt ledarskap som undersöker ledarskapet under internationella insatser och påvisar en brist i ledarskapet. Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem innebär att förbanden kommer att bestå av anställda soldater och den erfarenhet som Försvarsmakten har av anställda soldater är från de som befunnit sig på internationell tjänstgöring. Ett framgångsrikt ledarskap under internationell tjänstgöring torde därför kunna verka som en inriktning för hur ledarskapet skulle kunna vara i den nya Försvarsmakten.Denna uppsats söker svar på hur en chef som uppskattas av anställda soldater kan vara, om utvecklande ledarskap är aktuell som modell och om uppdragstaktik är en metod att leda anställda soldater med. Slutsatserna är att soldater uppskattar ledaregenskaper som ärlig, rättvis, förebild, engagerad och lyhörd.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistån¬dets/insatsens omfattning begreppen skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt Socialtjänslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp påverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontakt¬person vid likvärdig problematik. Studien byggde på två hypoteser; (1) det är mer troligt att en och samma insats blir beviljad när man söker via LSS än när man sö¬ker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande än beviljat bistånd enligt SoL. Respondenterna var tio handläggare som arbetar med bi¬ståndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade från nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är oftaden som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.

Rapporten utreder de speciella karaktärsdragen en kundanpassad produktion har på företagen Eaton Corporation, Hengelo i Nederländerna och Ge Healthcare, Uppsala i Sverige. En djupgående utredning av vad företagen i fråga gör för att reducera misstag vid internationell order. Alltså det som sker från att säljavdelningen får kontakt med kunden till att Projektledare/orderhanterare får beställningen. Fallgroparna vid internationell order som tas upp är t.ex.: kunskapsgap från säljsidan, inga standardiserade dokument för order, skräddarsydda lösningar utan moduler i ERP systemet, ERP system som inte uppdateras systematiskt, kundanpassade produkter, budgeteringsmall beroende på ERP system och vilket land budgetering sker i, restriktioner i ERP systemet, kommunikationsprotokoll mellan berörda avdelningar, integrationen mellan de berörda avdelningarna, kommunikation mellan de berörda avdelningarna och kundens inblandning i projektet. Det som syns genom studien är att företagen är fullt medvetna om att det sker misstag vid Front Office men väljer att inte kvantifiera eller analysera sina misstag.

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.