Bakgrund: I en allt mer internationell vÀrld finns det idag ett tryck frÄn intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag vÀljer att lÀmna ut mer information i Ärsredovisningen Àn vad som Àr lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte frÀmst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehÄller ord som tyder pÄ att VD försöker försköna framstÀllningen av företagets resultat samt att de ofta sjÀlva vill framstÀlla sig i en ofelbar sjÀlvbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte Àr att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev frÄn 2010 i sex företag, vilka Àr verksamma inom tvÄ olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod anvÀnds och en textanalys pÄ sex företags VD-brev har dÀr gjorts.

I Sverige infördes Är 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. FrÄn och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev dÄ gÀllande i hela EU.I vÄr uppsats inriktar vi oss pÄ en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nÀmligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgÄngar. Vi fokuserar pÄ den typ av immateriell tillgÄng som uppstÄr genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board Àr ett av tvÄ ledande organ som pÄ ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men Àven i handelsbolag om det Àr en eller flera juridiska personer som Àr delÀgare. Men 1998 började man behandla frÄgan angÄende revisionsplikten för smÄ aktiebolag och om revision Àven skulle röra dessa. Detta för att det pÄ sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, dÄ företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingenhÀnsyn tas till de smÄ aktiebolagen.De som berörs i första hand Àr företagens intressenter, just för att dessa Àr beroende av en rapport som Àr granskad och godkÀnd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssÀkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.Uppsatsen syftar dÀrför i att kartlÀgga intressenternas syn pÄ revisionsplikten, samt hur de kommer att pÄverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnÄ en representativ bild av intressenternas Äsikter, innehÄller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, enÀgare i ett företag och en revisionsbyrÄ.

Industrin och dess företrÀdare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser pÄ gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivÄ och variation stÄr i centrum, dÄ uppsatsen utgÄr frÄn företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen Àmnar pröva hypotesen att företagens resultat Àr starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys pÄ olika för företagen centrala nyckeltal sÄsom soliditet och nettoresultat, jÀmfört med elprisets utveckling.

Bakgrund: FrÄn internationell forskning framkommer att det finns kunskap om hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Dock finns sparsamt med forskning inom detta omrÄde i en svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar pÄ vÄrdavdelningar inom akutvÄrden upplever omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Metod: Studien har en empirisk design med kvalitativ ansats. Samtalsintervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med hjÀlp av modifierad innehÄllsanalys, editing analysis style, enligt Malterud (2009).

DÄ det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förÀndringar i den sÀkerhetspolitiska miljön för de nordiskalÀnderna. FrÄn att ha befunnit sig i grÀnsomrÄdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att lÀnderna i omrÄdet kunnat ompröva och förÀndra sina sÀkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit lÀngst och har omdanat sitt försvar till nÄgot som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehÄllit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig nÄgonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det Àr som gjort att lÀnderna trots mÄnga likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande sÀkerhetspolitiska faktorerna.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.

SammanfattningDet Àr svÄrt för företag att konkurrera i dagens förÀnderliga vÀrld dÀr globalisering och ny teknologi driver pÄ vikten av att vara konkurrenskraftig. Företagsledare har insett vikten av att ha en vÀl fungerande supply chain, dÀr inköpare har visat sig spela en vÀldigt stor roll. Det Àr en av orsakerna till att inköpsfunktionen gÄtt frÄn att vara en ren administrativ funktion, till att vara mer strategisk. De behöver hantera en mÀngd olika processer och ta mÄnga viktiga beslut, som har betydelse för hela organisationen. Om skickligheten hos inköparna har betydelse för hur processerna och besluten hanteras, kan det i sin tur pÄverka hela organisationen.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Den senaste tidens hÀndelser har gett stor uppmÀrksamhet till FN och den internationella rÀtten. Terrorattacken i USA och dess följder i Afghanistan samt Irakkriget har utan tvekan rört om i det internationella medvetandet och gett upphov till mÄnga frÄgor. Syftet med uppsatsen var att utreda nÀr en stat har rÀtt till sjÀlvförsvar i enlighet med FN-stadgans artikel 51. Efter att ha undersökt artikelns lydelse och hur den anvÀnts i det förflutna kan man konstatera att rÀtten till sjÀlvförsvar enligt artikeln trÀder ikraft om en stat utsÀtts eller har blivit utsatt för ett vÀpnat angrepp. Den gÀller sedan fram till att sÀkerhetsrÄdet vidtagit nödvÀndiga ÄtgÀrder.

IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som i Sverige blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Första utkastet till IAS 40 innehöll tvÄ kontroversiella förslag, att vÀrdering skulle ske till verkligt vÀrde och att vÀrdeförÀndringarna skulle redovisas över resultatrÀkningen. VÄrt syfte Àr att beskriva redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och dess redovisning av vÀrdeförÀndringar. Det vi fokuserar pÄ Àr huruvida redovisningen av vÀrdeförÀndringar enligt verkligt-vÀrde-metoden i IAS 40 Àr det bÀsta sÀttet eller om omvÀrderingsmetoden i IAS 16 Àr att föredra.För att fÄ djupgÄende information och Äsikter i Àmnet valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar frÄn internationella marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har anvÀnt sig av en kvalitativ metod dÀr intervjuer med berörda företag utgör den frÀmsta informationskÀllan. Inledningsvis genomfördes en första studie dÀr författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar frÄn internationella marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. NÀr noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.

Under det senaste Ärhundradet har medeltemperaturen pÄ jorden stigit mÀrkbart. En förklaring till den globala uppvÀrmningen Àr de ökade utslÀppen av vÀxthusgaser, frÀmst koldioxid, som följer av ökad anvÀndning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförÀndringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken pÄ internationell nivÄ. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförÀndringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-lÀnderna och EU förbundit sig att minska sina utslÀpp av vÀxthusgaser jÀmfört med 1990 Ärs nivÄ.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats.