Denna rapport behandlar tvÄ teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka Àr sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta tvÄ olika inriktningar, och pÄ sÄ sÀtt utröna om nÄgon av dessa kunde anvÀndas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats sÄ att tre konflikter har studerats för att finna bevis för nÀrvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de tvÄ teoriinriktningarna.FrÀmst tryckta verk har nyttjats, men Àven nÄgra digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har ocksÄ anvÀnts.Slutsatsen efter studiens genomförande Àr att ingen av de tvÄ teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter pÄ den internationella arenan. Dock har resultatet visat pÄ att en kombination av de tvÄ effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

This is an art-remix project that focuses on a dream about art and music remixed and made within a context of nonviolence. The goal is to create temporary (and in the long term hopefully stabile) spaces of peace. It will be done within places where change needs to come, where it needs to be heard/seen/experienced. Weapon exports from Sweden are increasing even though there is research showing that nonviolent resistance in conflict is more effective. In this essay I discuss nonviolence and how I can implement that in my work to find a meaningful work for both me and my neighbours.

MÄnga utav de krav som idag utformas uppfyller inte kriterierna för att vara högkvalitativa. Denna undersökning behandlar hur anvÀndbarhetskrav formuleras i kravspecifikationer. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn en internationell standard (ISO/IEC/IEEE-29148), som innehÄller kriterier för hur bÄde individuella och uppsÀttningar av krav ska formuleras, som teoretisk modell. Dessa kriterier har vi forskningsförankrat genom att studera vad andra forskare sagt om dessa och dÀrefter har vi anvÀnt modellen för att genomföra en dokumentanalys av fem olika kravspecifikationer för fem olika informationssystem. VÄra slutsatser pÄvisar att det kan finnas en brist pÄ kunskap kring hur krav bör formuleras i en kravspecifikation och vi belyser Àven de samband som finns mellan olika grader av uppfyllelse för kriterier hÀmtade frÄn ISO/IEC/IEEE-standarden och praktiken.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vÄr undersökning vill vi undersöka om möjligheten förÀndrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier gÄr att lyckas bÀttre Àn med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi anvÀnt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förÀndrats Àr genom att undersöka om korrelationen mellan vÄra 20 utvalda I-lÀnder förÀndrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att pÄ ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestÄende av tillgÄngar frÄn vÄra lÀnder och sedan investerat efter dessa vikter pÄ ex post basis. De strategier vi valt Àr minsta variansportföljer och tangentportföljer.

SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.

Allteftersom internationell handel vÀxer i förhÄllande till inhemsk, ökar ocksÄ frekvensen av affÀrsförhandlingar mellan mÀnniskor frÄn olika lÀnder och kulturer. Det unika med internationella affÀrsförhandlingar Àr inverkan av kulturskillnader pÄ bÄde förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens pÄverkan pÄ den var de forskningsfrÄgor som stÀlldes. För att besvara forskningsfrÄgorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nÀmligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krÀvs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera pÄ en internationell nivÄ. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte nÀr de gÄr ut pÄ nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hÄllet eller rÀcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har lÀnge pÄgÄtt och det finns argumentationer för att tillÀmpa bÄde standardiserad eller anpassad strategi. ForskningsfrÄga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring pÄ de utlÀndska marknader de Àr etablerade pÄ? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse i vilken utstrÀckning de utvalda fallföretagen anvÀnder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring pÄ internationella marknader.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

För att överleva i det nya konkurrenslandskapet med pĂ„gĂ„ende globalisering, snabb teknologisk utveckling, avreglering och informationstĂ€thet blir företags förmĂ„ga till innovation allt viktigare. Den hĂ€r uppsatsen handlar om hur grad av internationell diversifiering, produktdiversifiering och storlek pĂ„verkar produktinnovationsförmĂ„ga. Studien baseras pĂ„ en kvantitativ analys av 12 företag som utvecklar och tillverkar switchar och routrar eller komponenter till switchar och routrar. Studien ger ingen tydlig indikation pĂ„ om diversifiering och storlek pĂ„verkar innovationsförmĂ„ga i enlighet med hypoteserna. Åtta av 12 företag uppvisar vĂ€rden pĂ„ innovationsförmĂ„ga som kan anses stĂ€mma överens med vad de förvĂ€ntas att vara.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmÀklarföretagNivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:PÀr Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur svenska tjÀnstebaserade företag pÄ en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom vÀlkÀnda fastighetsmÀklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar pÄ stor geografisk bredd. Vi har gÄtt utanför landsgrÀnser.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

I dag Àr det allt vanligare att en anstÀlld nÄgon gÄng under sitt arbetsliv arbetar utomlands under en period. I en sÄdan situation finns risk för att inkomsten frÄn utlandet blir dubbelbeskattad. För lindrande eller undanröjande av internationell juridisk dubbelbeskattning finns bland andra regler i IL för att förhindra sÄdan dubbelbeskattning. Dessa regler kallas sexmÄnaders- och ettÄrsregeln och kommer till uttryck i 3 kap 9§ IL. Reglerna leder till hel eller delvis skattefrihet för de inkomster den utsÀnde har under utsÀndningstiden. SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr enkla att tillÀmpa och undanröjer effektivt internationell juridisk dubbelbeskattning.