Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs 5 beskriver tal i brÄkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med totalt Ätta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att brÄk inte ska ses som en lista av Àmneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svÄrigheter i att beskriva anvÀndningen och nyttan av att kunna brÄk.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrÄgor som ett hot mot sÀkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument frÄn riksdag och Försvarsdepartement. Jag har anvÀnt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen pÄ vÀrlden till viss del sammanfaller med nÄgra av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀr jag har undersökt min frÄgestÀllning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frÄgestÀllning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget frÄn att lÄta utvecklingsfrÄgor vara politicized till securitized..

Syftet med studien Àr att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillÀmpas i en mÄngkulturell skola. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmodell med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att anvÀndningen av interkulturell pedagogik Àr varierande ute i den mÄngkulturella skola som undersöks och att ungefÀr hÀlften av lÀrarna utgÄr ifrÄn ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lÀrarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplÀgget av denna. En av lÀrarna berÀttade att hon anvÀnder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgÄngspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de Àr betydelsefulla. Den andra hÀlften utgick inte utifrÄn elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lÀt det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förÀndring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv pÄ jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlÄtelse för sina synder och gav dem kÀrlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena mÀnniskorna med Gud och ge dem förlÄtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppstÄndelsen som ett bevis pÄ att Gud Àr större Àn döden.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

SamhÀllet stÄr stÀndigt inför utveckling, en effekt av det Àr att redovisningen gÄr mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning stÄr inför utveckling har en vilja att förÀndra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning Àr införandet av fyra nya regelverk, dÀribland K3-regelverk som blir gÀllande Är 2014. En förÀndring som införandet av K3-regelverket medför Àr krav pÄ komponentansatsen för materiella anlÀggningstillgÄngar. Komponentansatsen innebÀr att en materiell anlÀggningstillgÄng ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder.

Internationell lÀxforskning visar ett positivt samband mellan lÀxlÀsning och resultat och mÄnga lÀrare bekrÀftar detta samband. Denna undersökning bygger pÄ förestÀllningen att graden av lÀxlÀsning i gymnasiematematik pÄverkas negativt av bristande tillgÄng till lÀxhjÀlp vilket i sin tur pÄverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie Àr dÀrför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjÀlp med hemlÀxor i matematik och om eleverna kan tÀnka sig ta emot den hjÀlpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tÀnka sig att aktivt söka löpande lÀxhjÀlp över ett bemannade Internet forum och Ànnu fler efterlyser samma hjÀlp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar lÀxhjÀlp som deras skolor erbjuder idag.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ fördjupade kunskaper om hurbistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever och betraktar vÄld inÀra relationer bland Àldre utifrÄn sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra Àldre riskerar att utsÀttas för vÄld och att mÄnga fallaldrig upptÀcks. VÄr undersökning har en hermeneutisk ansats och Àr avdeskriptiv karaktÀr. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdÀr fem bistÄndshandlÀggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades dÀrefter med hjÀlp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och Älderism. NÄgra av slutsatserna frÄn vÄr studieÀr att de fem informanterna uttrycker svÄrigheter dels i att upptÀcka vÄldet,dels i att ta upp frÄgan som kan vara kÀnslig eller att man sÀkert vill fÄbekrÀftat att det verkligen förekommer vÄld innan det förs pÄ tal..

Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förstÄelse för likhetstecknets betydelse i skolÄr 3. I undersökningen anvÀnder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet nÀr de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrÄn deras förstÄelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet pÄ ett sÀtt som stÀmde överens med vad det skriftliga resultatet visade. VÄr undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förstÄelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förstÄelse. Det kan bero pÄ att pedagogers framstÀllning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket pÄ varje sida? men anvÀnder likhetstecknet operativt t.ex.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om ryssladsspecifik rÀntevolatilitet smittar av sig pÄ de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 Àr contagion ett av det mest debatterade Àmnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat pÄ en bivariat GARCH-modell dÀr han undersökte om volatilitet i den korta rÀntan sprids frÄn Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums rÀntevolatilitet Àr pÄverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgÄng till lÄnga tidsserier för emerging markets kan jag inte pÄvisa nÄgon volatilitetsspridning.

Bullying is today a major problem in schools worldwide. Far too many children are forced to undergo bullying day in and day out without anyone seeing or doing something. My purpose with this study is to find out how four F-6 schools in a municipality south of Stockholm are describes their work to get zero tolerance for bullying at their school.My questions are:How does the four F-6 schools' anti-bullying group in a municipality south of Stockholm describes their work to have zero tolerance for bullying?What do the employees in the school anti-bullying groups consider that bullying is?Why do the employees in the school anti-bullying groups think bullying occurs?Who do the employees in the school anti-bullying groups think are bullies or are being bullied?To get my results I have done four interviews with those in charge of the school's anti-bullying group. My theory is based on standards, what is acceptable behavior and normative theory, hypotheses, what is right and wrong as well as desirable or undesirable behavior.