I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

För att skydda den europeiska produktionen av brÀnsleetanol har EU satt upp höga tullar pÄ importerad etanol. Vi har analyserat hur marknaderna för socker och etanol fungerar i Brasilien och EU, dÀrefter försökt förutse vilka samhÀllsekonomiska effekter ett borttagande av importtullen i EU kan ha. Vi finner att etanolpriset i EU sjunker, dÀrmed ökar efterfrÄgan. Bensinkonsumtionen ökar pÄ kort sikt i bÄde EU och Brasilien, dÄ ett lÀgre etanolpris medför ett lÀgre pris pÄ bensin via den inblandningskvot av etanol som finns i vanlig bensin. PÄ lÀngre sikt kan sÄ kallade ?flex fuel?-bilar bli allt vanligare och bensinkonsumtionen kan avta.

Uppsatsens syfte Àr att se hur nyanlÀnda elever i tvÄ olika undervisningsformer upplever attmodersmÄlet pÄverkar andrasprÄksinlÀrningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlÀndaeleverna anvÀnder sina första- och andrasprÄk till ÀndamÄl som att prata med kompisar,syskon och slÀktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra Är och benÀmns nyanlÀnda. Materialet Àr inhÀmtat genom enenkÀtundersökning som Àr gjord pÄ 28 informanter, dels pÄ SprÄkintroduktion och dels iInternationell klass, bÄda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmÄlets pÄverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Uppsatsen har tre syften. Det första Àr att introducera modehistoria och modeteori som specifika vetenskapliga omrÄden och det andra Àr att lyfta fram Coco Chanel och det banbrytande och framÄtpekande i hennes modehistoriska insats. Det tredje syftet Àr att tillÀmpa de olika allmÀnna teorierna pÄ Coco Chanels livsgÀrning. För det tredje syftet Àr frÄgestÀllningen; ?Vilka av de Àldre och nyare, ofta inbördes konkurrerande, generella modeteorierna skulle pÄ ett eller annat sÀtt kunna tillÀmpas pÄ Coco Chanels liv och modeskapande??.I uppsatsen ger jag en modehistorisk bakgrund och genom den visar jag Coco Chanels roll i modets historia.

Svenska möbeldesignföretag har svÄrt att överleva i konkurrens med liknande företag pÄ den mÀttade svenska marknaden. Detta gör att de mÄste se sig om efter nya marknader. Det har blivit allt viktigare att ha goda kunskaper om marknadskommunikation och den nya marknaden det vill sÀga nÀr företaget skall synliggöra sig och sina produkter bland konkurrenter och i mediebruset. PÄ grund av nya sÀtt att marknadsföra sig och med mer internationell erfarenhet Àr det större konkurrens Àn tidigare pÄ marknaden. Det gÀller ofta ocksÄ att marknadsföra sig och kommunicera med marknaden pÄ bÀsta möjliga sÀtt till minsta möjliga kostnad.I vÄr studie har vi undersökt hur smÄ svenska designföretag kommunicerar med en ny marknad pÄ bÀsta möjliga sÀtt med smÄ medel.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehÄllet i IFRS for SMEs.Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och Àr av fenomenografisk karaktÀr. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys.Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror pÄ förenkling och laganpassning. De undersökta företagen Àr mer nöjda de förÀndringar som beror pÄ laganpassning Àn de som beror pÄ förenkling. De företag som har minst internationell koppling vÀljer i större utstrÀckning K3.

GUSP Àr till skillnad frÄn EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att sÄ lÄngt som möjligt, sammanlÀnka de suverÀna medlemsstaternas utrikespolitik. MÄlet Àr att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmÀngden som kryper allt nÀrmare halvmiljardsgrÀnsen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilken utstrÀckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitiken inom EU lÀmpligast förklaras utifrÄn. FrÄgan som uppsatsen söker svar pÄ Àr: i vilken utstrÀckning överensstÀmmer de teorier vi presenterat med hur GUSP Àr tÀnkt att fungera? Vi anvÀnde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur sÀkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in pÄ alla undersökta fördrag.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur svenska koncerner gÄr tillvÀga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgÄr frÄn fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsÀtt gÀllande struktur, ekonomiska processer sÄ som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata vilket lÀmnats av respondenterna frÄn vÄra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning mÄste de informella processer samspela vÀl med de formella processerna..

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..

Den internationella rÀtten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suverÀna stater pÄ olika omrÄden. De suverÀna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och sÄledes har ingen annan stat rÀtt att stifta lagar som blir gÀllande pÄ en annans stats territorium. Denna exklusiva rÀtt till sjÀlvbestÀmmande benÀmns territorialitetsprincipen. PÄ den internationella skatterÀttens omrÄde innebÀr territorialitetsprincipen att en stat har rÀtt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegrÀnsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstÄtt och begrÀnsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.DÄ en sjÀlvstÀndig stat överlÀmnar en del av sin suverÀnitet till ett sÄdant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rÀtt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mÄn mÄste delas med EG: s lagstiftande makt.

VÄra internationella insatser Àr resurskrÀvande. LogistikföretrÀdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillrÀckligt mÄnga logistikofficerare med rÀtt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utbildningen av logistikofficerare Àr rÀtt,dvs. om den Àr utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angÄende krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras Àmnesvis och lÀsaren fÄr möta de Àmnen som författarna för fram. De diskuterar frÄgor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har pÄ barn och hur dessa ska avhjÀlpas. Författarna ger Àven exempel pÄ preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hÀnvisar genomgÄende till internationell rÀtt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehÄllsanalys jÀmförs författarnas olika Äsikter.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanstÀlla de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den nÄgot komplexa processen för avtalstolkning gÄr till samt vilka principer domstolen mÄste rÀtta sig efter. Jag kan numera faststÀlla att Àven om utgÄngspunkten vid all avtalstolkning Àr den gemensamma partsavsikten krÀvs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning pÄ konflikten eftersom det i praktiken Àr förenat med mycket svÄrigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar Àven en jÀmförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad vÀrld och det Àr sÄ pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse frÄn den betydelse som andra lÀnders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..

Uppsatsen syftar till att förklara de drivkrafter som fanns bakom den intensiva utveck-lingen av svenska flottans ubÄtsjaktförmÄga under den senare halvan av 1940-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur tvÄ olika perspektiv med avsikten att finna vilket av dem som har den starkaste förklaringskraften. Perspektivstudien bygger pÄ tvÄ statsvetenskapliga modeller vilka har utvecklats av Graham Allison i boken ?Essence of Decision?. Denna studievÀg har tidigare anvÀnts av andra forskare i liknande syfte med gott resultat.