Denna uppsats berör den kommande nordiska slutkundsmarknaden för elektricitet med utgångspunkt i de större svenska elhandelsbolagen. Syftet är att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom denna marknad, hur de svenska elhandelsbolagen förbereder sig samt hur en nordisk slutkundsmarknad kan påverka deras Internationaliseringsprocess. En kvalitativ studie i form av intervjuer genomförs där fyra större svenska elhandelsbolag ingår: Vattenfall, Fortum, E.ON och Mälarenergi. Dessa undersöks mot bakgrund av teori kopplad till Internationalisering. Den teoretiska modell som används innefattar skäl till Internationalisering, val av etableringsform samt själva Internationaliseringsprocessen i sig.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med Internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att Internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Uppsatsen granskar Kinas Internationalisering utifrån ett specifikt företagsförvärv, med fokus på ?buy-your-way-in? strategin och diskuterar konkurrensfördelar för att visa på att bristen på vissa konkurrensmedel hos kinesiska företag driver dem till den här typen av förvärv. Uppsatsen undersöker även de effekter den kinesiska strategin kan tänkas få och hur företag kan bemöta fenomenet. I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetod använts för att på så sätt få ett djup i empirin och därmed analysen. Eftersom vi har arbetat utifrån teori och empiri valdes den abduktiva ansatsen i uppsatsen.

Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens Internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är.Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid Internationalisering av ett företag.

Utifrån nyckelbegreppen interkulturalitet och internationalitet har vi skrivit en uppsats om huruvida en lyckad integration kan vara möjlig att uppnå via dessa begrepp. Syftet är att undersöka hur lärare hanterar den segregation vi har i vårt samhälle, i sin undervisning. Vi har tittat närmare på om och hur de verkar för integration samt hur de hanterar eventuella konflikter i skolvardagen, konflikter som kan vara relaterade till rädsla och fördomar för det okända. För att kunna besvara vårt syfte, har vi utgått från en teoretisk grund. Denna vilar på en litteraturstudie kring språksociologiska teorier, teorier kring läroplanen samt teorier kring dagens mångkulturella samhälle.

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet.

There is an ongoing process where the free market within the European Union is expanding, partly through the incorporation of new member states, partly through the signing of association agreements with nearby countries and regions. When trade barriers are removed in different ways more companies consider an internationalization of the company. However, the procedure of the internationalization of companies is a rather new and unexplored area in the context of research. The focus of this study is therefore to examine how a few companies situated in Sweden, has proceeded while searching for knowledge during the internationalization process. Data has been collected through interviews that have been balanced with information from Internet and other sources.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka svenska företags Internationaliseringsprocess till Polen. Vi har valt att fokusera på kvalité och hur man förmedlar kvalité vid Internationalisering till ett nytt land och i vårt fall, Polen. Vi vill även erhålla kunskap om den polska marknaden och den polska kunden, betydelsen av nätverk och relationer på en ny marknad och hur olika etableringsformer spelar roll vid överföringen av kvalité av produkter. För att kunna uppnå uppsatsen syfte har vi utformat följande forskningsfråga: Hur kan svenska företag förmedla kvalité av sina produkter till den polska marknaden? För att kunna besvara frågorna har vi valt en kvalitativ ansats och tillämpat oss av en fallstudie som forskningsstrategi. Vår teoretiska referensram innehåller en beskrivning av Överföringen av kvalité i Internationaliseringsprocessen, Relationsmarknadsföring och Relationer i nätverk.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar Internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.

Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags Internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess.Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder.Utifrån valda teorier angående Internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans Internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data.De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen.

This rapport examines six Swedish workplace unions, in manufacturing internationalised companies, degree of internationalised trade union work. The report is based on interviews with local shop stewards. All local workplace unions were in some form internationalised. They were placed in three different groups of strategies: Passive, Tactical and Strategic. The Passive union only tried to get information; the Tactical unions were reactive against initiative from company management and used the channels provided of Industrial Relation laws.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess Internationalisering och hur dessa pa?verkat Internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r Internationaliseringen identifieras.

Under de senaste 20 a?ren har born global-fo?retag, som fenomen, sta?tt i rampljuset fo?r forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare ka?nda Internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens fo?rklaringsgrad fo?r born global-fo?retag har da?rmed blivit ifra?gasatt.Fra?gesta?llningen som denna uppsats har som ma?l att fo?rklara a?r om ett born global-fo?retags Internationalisering fo?rklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att a?ven inkludera born global-fo?retag?Fo?r att underso?ka forskningsfra?gan har det genomfo?rts en granskande litteraturgenomga?ng, en sammansta?llning av born global-fo?retag samt en fallstudie.

Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba Internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba Internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter.

Life science sysselsätter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar på de fyra största företagen. Branschen är forskningsintensiv och producerar bland annat läkemedel och produkter till läkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna är nischade och företagen måste ofta vara globala redan från start. Denna studie undersöker med hjälp av teorier om Internationalisering tre fallföretag inom life science från Uppsala. Genom intervjuer och årsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen främst har internationaliserat sin försäljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader.