Den djupstudie som projektgruppen genomfört visar på tydliga generaliserbara grundläggande lärdomar om kopplingarna mellan den lilla och den stora organisationen. Initialt döljs de principiella likheterna mellan projektarbetet och företaget av de betydande skalskillnader och verksamhetsskillnader som föreligger. Gruppen kunde dock vinna insikt i dessa likheter över tid i arbetet. De likheter som identifierades tycks kunna kategoriseras i fem framgångsfaktorer, alla gemensamma för den lilla och den stora organisationen. Framgångsfaktorerna kan delas in i externa respektive interna faktorer.

Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig.Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen. Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra.

De senaste åren har ett antal bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

Många småföretag upplever idag problem med att erhålla långsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebär att småföretag inte förlitar sig på dessa långsiktiga externa finansieringar från kreditgivare och/eller nya ägare för att erhålla resurser, utan finansieringen av resurserna sker på alternativa sätt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för småföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i väldigt stor utsträckning bland småföretag och det finns en bred variation av metoder att använda sig av. På grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för småföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som påverkar besluten gällande detta, vilket kan hjälpa småföretag att fatta mer välgrundade beslut.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur mindre företag kan utveckla sin verksamhet trots knappa resurser. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en generell utvärderingsmall som företag liknande fallföretaget kan använda sig av vid en verksamhetsanalys. Uppsatsen bygger på empiri från ett fallföretag som är aktivt inom verkstadssektorn. Fallföretaget är ett mångsidigt familjeföretag med verksamheter inom olika affärsområden. Företaget saknar en tydlig strategi för hur det ska växa och utvecklas på lång sikt.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga Interna resurser. Dock har det påvisats att nätverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

SammanfattningSegerström Automotive tillverkar plåtkomponenter till kunder som Scania, Stiga och Volvo. Företaget befinner sig i en expansiv fas, men konkurrensen på marknaden är hård och kraven på god kvalitet höga. Företaget är kvalitets- och miljöcertifierat. Som del i förbättrings- och kvalitetsarbetet har en nystart av verksamhetens produktionssystem, SAPS (Segerström Automotive Production System), skett. Ett av företagets mål för de närmsta åren är att minska antalet externa reklamationer.

Många projekt misslyckas årligen, en av de främsta orsakerna är bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom många projektdeltagare inom ett företag utspridda på olika kontor, vilket ställer ytterligare krav på den interna kommunikationen. Traditionella intranät har länge används inom de flesta företag. Syftet för dessa är bland annat att koppla anställda till viktig information inom företaget. Dessa intranät är dock sällan öppna för flervägskommunikation och samarbete.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar när ett växande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan två utvalda avdelningar. Speciellt då dessa två avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstår internt samt hur säkerställer man att avdelningarna är servicestödjande, motiverade och hjälpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete.Det har visat sig att medarbetarna på det växande företaget Projectplace värnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stämma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stärker studiens reliabilitet.

Konfidentiell rapport..