Leanproduction börjar i allt större utstrÀckning appliceras inom olika verksamheter. Filosofins fokus pÄ kundvÀrde samt dess skapade av effektiva och felförebyggande processer lockar mÀngder av aktörer inom olika sektorer av marknaden. DÄ kundvÀrde bör vara fokus för samtliga verksamheter och effektiva, kvalitetssÀkra processer Àr nÄgot att efterstrÀva bör filosofin lÀmpa sig inom fler omrÄden Àn just produktion. TjÀnsteverksamhet Àr ett marknadssegment dÀr kundvÀrde Àr sÀrskilt viktigt. DÄ mÄlet med tjÀnsteverksamhet vanligen Àr att skapa en bra service och pÄ sÄ sÀtt addera kundvÀrde bör leankonceptet framgÄngsrikt kunna appliceras inom verksamheten.

Jag har genomfört en undersökning av tvÄ ungdomsromaner, Det hÀnder nu och Regn och Äska, dÀr huvudtemat Àr icke-heterosexuell kÀrlek. Min metod kommer frÄn den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag pÄ de kapitel dÀr personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framÄt, och dÄ pÄ de processer dÀr nÄgon av dem alternativt bÄda Àr förstadeltagare. NÀr nÄgon av dem, bÄda eller fragment av dem Àr andradeltagare har jag Àven tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsÀtter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat pÄ de presuppositioner som sÀger nÄgot om instÀllningen till huvudpersonen och dess partners kÀrleksrelation.

I början pÄ 1990-talet vÀxte det fram nya synsÀtt pÄ hur sjukvÄrden och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sÀnka kostnader och uppnÄ effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms LÀns Landsting dÀr det viktigaste inslaget var att skilja pÄ bestÀllare och utförare. BestÀllarnas uppgift Àr att formulera mÄlen för verksamheten och utförarnas Àr att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mÄl och för att detta ska fungera behövs en effektiv bestÀllarstyrning. En förutsÀttning för detta Àr att de aktörer som Àr inblandade uppfattar styrningen som legitim, dÄ arbetar utförarna i enlighet med de mÄl som bestÀllaren satt upp. Styrningen som bedrivs Àr avtalsstyrning dÀr avtal skrivs mellan de bÄdaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

En ökad kostnadseffektivitet i svenska företag Àr viktigt för att dessa ska kunna bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. DÄ el- och andra energipriser förutsÀgs stiga i framtiden ökar Àven företagens energikostnader. Genom energieffektivisering kan företag minska sina kostnader utan att förlora konkurrenskraft.Detta arbete har utförts pÄ GETRAG All Wheel Drive AB i Köping och syftar till att kartlÀgga företagets energianvÀndning och dÀrigenom lokalisera potentiella möjligheter till energieffektivisering av företagets olika processer. KartlÀggningen har haft sÀrskilt fokus pÄ elenergianvÀndningen dÄ denna stÄr för den största kostnaden bland energislagen. HÀnsyn har endast tagits till möjliga besparingar och ingen investeringskostnad för effektiviseringsÄtgÀrderna har berÀknats.KartlÀggningen har genomförts genom mÀtningar av elanvÀndningen pÄ produktionsnivÄ i kronhjulstillverkningen samt insamling av övergripande mÀtdata över elanvÀndningen för övriga stöd- och produktionsprocesser.

Problem: För nÄgra Är sedan var det vanligt att företag inte hade nÄgon internrevisor, istÀllet tog styrelsen hand om internrevisionen och sÄg till att företaget hade god intern kontroll. I och med Svensk kod för bolagsstyrning har förÀndringar skett och vi kan idag se att flera av företagen har infört en internrevisionsavdelning i bolaget.Syfte: Syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur internrevisionen har utvecklats och vilken funktion den fyller i ett företag samt vilka effekter det har för företaget och den externa revisionen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts med fokus pÄ intervjuer med olika respondenter. En litteraturstudie har ocksÄ genomförts för att se hur utvecklingen av internrevision har sett ut de senaste Ären.Resultat: Vi har i denna studie kommit fram till att utvecklingen av internrevision har gjort att fler av de statliga företagen uppmÀrksammar internrevision, vi konstaterar att den interna revisionen blivit mer legitim. Internrevisorn har mÄnga funktioner, varav nÄgra av dessa Àr att se till att den interna kontrollen Àr god samt att företaget har bra rutiner sÄ att de uppsatta mÄlen uppfylls. De effekter vi ser Àr att kvalitén pÄ internrevision höjs i företaget och att dubbelarbete kan undvikas genom ett samarbete med externrevisorn..

Studien syftar till att undersöka hur reflektion över konstnÀrlig praktik kan formuleras och utvecklas. UppmÀrksamheten vÀnds mot elevens konstnÀrliga arbetsprocess dÀr det reflekterande förhÄllningsÀttet blir en del av arbetsprocessen. Att införa reflektion som obligatorisk i elevernas konstnÀrliga arbetsprocess betyder att skapa teoretisk medvetenhet om processen och att anvÀnda sig av olika fÀrdigheter, metoder och samarbetsförmÄgor. UtifrÄn frÄgestÀllningen ? Hur kan metoder för reflektion utvecklas i bildundervisningen för att medvetandegöra och fÄ kunskap om den konstnÀrliga arbetsprocessen?? har en workshop genomförts pÄ en gymnasieskola i Stockholm.Undersökningen presenterar och prövar olika metoder för reflektion (det reflekterande och associativa skrivandet) och en undervisningsideologi Problem baserat lÀrande, (PBL) vilket baseras pÄ bÄde individuellt och gruppbaserat arbete.Min empiri bestÄr av elevintervjuer, egen dokumentation med observationer av workshopen, fotografier, samt elevarbeten.

För att kunna styra ett företag sÄ behövs det ekonomisk information av olika slag. Denna information hÀmtas frÄn bland annat produktkalkyler. Vilken produktkalkylmetod ska företagsledare i ett mindre företag vÀlja? Företaget lever inte isolerat frÄn omvÀrlden dÀrför finns det mÄnga faktorer som kan ha betydelse vid valet. Ett mindre företag i Norrbotten, Bölebyns Garveri AB, var i behov av att fördela sina kostnader pÄ produkter pÄ ett bÀttre sÀtt.

Vi vill i denna uppsats utvÀrdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för vÀrderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vÄr processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge anvÀndare en modellsom tÀcker grunderna för en pÄlitlig vÀrdering av expansivatillvÀxtbolag utan eller med begrÀnsad finansiell historik. UtifrÄndenna modell Àr förhoppningen att vÀrderingen skall ske pÄ ennyanserad grund av modeller frÄn ett flertal grenar inom ekonomi, sÄsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Detta Àr en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt pÄ Sveriges export. För att mÀta effekten anvÀnder jag mig av en empirisk modell, den sÄ kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det Àr svÄrt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis pÄ att Sveriges statsbesök har en positiv effekt pÄ exporten. NÀr man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken pÄ att de kan ha en negativ effekt. Jag har Àven jÀmfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lÀgre effekt Àn Storbritannien, oavsett vilken modell som anvÀnds..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad lÀrare pÄ tvÄ olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa Àr organiserade samt vilka frÄgor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stÀmmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i lÀroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lÀrarna Àr positivt instÀllda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhÄllandevis bra. Dock Àr uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.

Metadata Àr en viktig del i arbetet med geografiska data. Med bra metadata kan anvÀndaren pÄ ett enklare och effektivare sÀtt hitta de data som Àr intressant för just honom eller henne. LÀnsstyrelsen i VÀstmanland har stora mÀngder geografiska data och beslutsdokument som rör geografiska omrÄden. Dessa geografiska data och dokument lagras pÄ servrar och Àr tillgÀngliga för handlÀggarna (anvÀndarna). GIS-gruppen har tidigare lagrat metadata för dessa geografiska data i en databas uppbyggd i Microsoft Access men en nyutvecklad metadatabas, GisMeta, ska börja anvÀndas.

Magisteruppsats i svenska sprÄket, 15 hpSV2140 VT 2015Handledare: Elisabet Engdahl.

Idag Àr det fÄ som motsÀger sig att mÀnniskan Àr ansvarig för de klimatförÀndringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svÄra att formulera men regioner sÄsom EU har infört handeln med utslÀppsrÀtter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sÀtter nu upp egna mÄl för reduktioner av skadliga utslÀpp. Vissa verksamheter gÄr steget lÀngre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. HÀr presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lÀrdomar som kan dras frÄn deras erfarenheter.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.