Studiens syfte Àr att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med sÀrskilt fokus pÄ Dreyfus modell ?frÄn novis till expert? samt Hoffmans modell ?frÄn okunnig till mÀstare och superexpert? (min översÀttning). Dramaledarnas iscensÀttning av dramaprocessen analyseras utifrÄn Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

Denna rapport Àr resultatet av en analys som gjorts vid Vest-Woods fabrik i Forserum under vÄren 2007 i syfte att reducera interna transporter. Vest-Wood AB i Forserum tillverkar dörrar för den svenska marknaden men förser ocksÄ en annan fabrik (SdrFelding i Danmark) i samma koncern med dörrstommar. Materialhantering för att förse Sdr Felding fabriken med dörrstommar medför i dagslÀget mycket interna transporter i Forserumsfabriken. För att klara ojÀmn efterfrÄgan frÄn Sdr Felding fabriken samt för att kunna jÀmna ut sin egen produktion har Forserumsfabriken valtatt lagerföra de tolv artiklar som bestÀlls mest frekvent frÄn Sdr Felding fabriken. Buffertlagret vid Forserumsfabriken dÀr artiklarna lagerförs Àr placerat ca 200 m frÄn produktionen vilket medför mycket intern transport för hantering av dessa.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Att styra en verksamhet med rÀtt underlag Àr vÀsentligt i alla företag. Med detta iÄtanke finns det fler olika tillvÀgagÄngssÀtt att sÀkerstÀlla att rÀtt beslut tas ochkonkurrenskraften jÀmfört med liknande verksamheter upprÀtthÄlls. Ett moderntföretag kan idag inte uteslutande agera pÄ ett sÀtt som inte tar hÀnsyn till externafaktorer sÄsom konkurrenters affÀrsstrategi, aktuell marknadssituation och konjunktur.Ett företag mÄste hela tiden ha ett mÄl att utvecklas och löpande bli bÀttre. Detta kanske i olika nivÄer; ekonomiska resultat, processer, kundorienterat mm. Det som Àrgemensamt med alla dessa Àr att de förutsÀtter att det sker en utvÀrderande- ochjÀmförandeprocess mot liknande verksamheter eller processer.

Studien i rapporten sammanstÀlls i ett utformningsförslag till Linnéuniversitetets jÀrnvÀgsstation.Stationen Àr dimensionerad efter 35 sittande, vÀntande resenÀrer. Materialen Àr till sörsta del trÀoch glas.Utformningen visualiceras med en modell i trÀ, 2d ritningar i cad och 3d modell i googlesketchup.Förslaget gÄr i modernismens teorier med avskalad och geometrisk enkel arkitektur. Det har enöppen planlösning med mÄnga funktioner..

VÄrt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen Àr utformad i nÄgra utvalda företag samt hur anvÀndandet av intern kontroll skiljer sig Ät företagen emellan. I studien jÀmförs företag med varierande storlek och Àgarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i COSO:s ramverk dÀr vi utifrÄn ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrÄn klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien Àr en induktiv, kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som Àr ansvarig för att anlita konsulter Àr intervjuad.

Att faststÀlla ett korrekt armlÀngdspris kan var problematiskt. En stor orsak till det Àr avsaknad av klara riktlinjer för hur prissÀttningsmetoderna skall tillÀmpas. Valet av metod kan sÄledas vara problematiskt. Interna faktorer hos företaget sÄsom t . ex.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett företag kan hantera sin valutarisk- och exponering. Vi kommer att genomföra undersökningen genom att kartlÀgga ett fallföretags nuvarande situation, för att dÀrefter försöka finna ett effektivt sÀtt för det att hantera densamma. Som metod för att uppnÄ syftet har en kvalitativ fallstudie genomförts. Denna har gett oss möjlighet att studera vÄrt problemomrÄde ur flera dimensioner, att gÄ pÄ djupet med desamma samt göra efterforskningar pÄ ett grundligt sÀtt. Vidare har vi gjort en deskriptiv undersökning av det studerade med utgÄngspunkt dels i sekundÀrdata för att bredda och fördjupa vÄra kunskaper inom omrÄdet, dels i primÀrdata för att komma nÀrmare vÄrt undersökningsobjekt och pÄ grund av att omrÄdet kontinuerligt förÀndras.

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

SmÄföretagens möjligheter till tillvÀxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dÄlig tillvÀxt pÄ externa faktorer kan tillvÀxthindren mÄnga gÄnger hÀnföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att beskriva interna tillvÀxthinder av immateriell karaktÀr som smÄföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förstÄelse för hur smÄföretagare kan försöka hantera sÄdana interna tillvÀxthinder. UtifrÄn det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sÀtt att möta förÀndring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie pÄ fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

Vi har tillsammans formgivit ett mönster till barn i Äldrarna sju till tio Är, med textilier som slutprodukt. För att uppnÄ ett gott resultat krÀvs det noggrann planering av de olika arbetsprocesserna. Vi har anvÀnt oss av totalt sju processer, planering, avsmalning, fÀrger, typsnitt, skisser, mönster och rapportering samt trycktekniker. I formgivningen har vi arbetat med temat svenska skogsdjur och vÀxter, med inriktning mot de norrlÀndska arterna. FÀrgerna vi har arbetat med har vi valt ur PANTONE solid uncoated, totalt har vi arbetat med tretton fÀrger.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.