I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att säkerställa sin kompetensförsörjning. Det råder en brist på färdiga chefer och organisationer behöver därför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av Skellefteå kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus på deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa färdiga chefer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja är nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef.

Svansbitning är ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur såväl djurvälfärdsmässig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och är ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende på ras och härstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, ålder och allmän hälsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som beläggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, säsong på året, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansättning. Detta är en retrospektiv studie där prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesättning har jämförts före och efter en ändring i utfodringsrutiner.

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka förutsättningar för ett ekonomiskt belöningssystem inom skolans värld, eller mer specifikt inom en skola bedriven i form av kommunal intraprenad. En fallstudie gjordes inom Luleå Kommun där ett antal nyckelpersoner intervjuades, bland annat rektorn för Luleå kommuns första skola som bedrivs som intraprenad och skolchefen i kommunen. Undersökningsmetoden var att betrakta som deduktiv, då det empiriska materialet inhämtades med utgångspunkt i den teoretiska referensramen. Uppsatsen syfte bröts ned i två forskningsfrågor. Den första gällde huruvida prestationer inom skolan gick att mäta och hur exakt de i så fall gick att mäta, vilket båda är grundförutsättningar för belöningssystem.

Underso?kningen syftar till att beskriva den teoretiska och den praktiska interna kommunikationen pa? Systemair AB, med fokus pa? kommunikationsprocessen vid nylanseringar, upphittade fel i dokumentation samt reklamationer. Fra?gesta?llningarna jag anva?nt a?r: Hur ser kommunikationsflo?det ut teoretiskt? Hur fungerar det i praktikenFo?r att fa? fram ett resultat har jag dels studerat fo?retagets skriftliga rutiner, och dels anva?nt mig av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer. Jag har intervjuat totalt 12 ansta?llda pa? 6 olika avdelningar som pa? ett eller annat sa?tt bero?rs i en eller flera av de utvalda processerna.

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.

Varberg Energi anser att de på ett mer tydligt sätt skulle kunna fördela sina overheadkostnader. Fördelningen av overheadkostnaderna sker på företagets rörelsegrenar som är elnät, gasnät, fjärrvärme och kabel-TV/IT. Genom fördelningen av sina overheadkostnader vill Varberg Energi få rättvisande resultat som de kan fatta beslut på. Fördelningen av overheadkostnaderna sker i Varberg Energis budget för de olika rörelsegrenarna och i den interna redovisningen. Budgeten används bland annat för planering av ekonomin.

Kommunikation är något som har funnits så länge det har funnits människor på jorden. I denna uppsats så ligger fokus på intern kommunikation och dess kommunikationskanaler ur ett organisatoriskt perspektiv. Undersökningen har utförts på anställda inom tre valda organisationer.Uppsatsen är en kvalitativ flerfallstudie där sex personer, chefer respektive medarbetare från tre olika företag i Umeå har intervjuats. Syftet med undersökningen var att undersöka hur den interna kommunikationen inom en organisation upplevs samt att se om synen på intern kommunikation och kommunikationskanaler skiljer sig åt beroende på position inom organisationen men även mellan företagen. Undersökningen har startat i teorin för att sedan testa den i verkligheten vilket kallas för ett deduktivt angreppssätt.Intervjupersonernas svar har transkriberats och analyserats först utifrån varje företag för sig för att sedan jämföras tillsammans i en korsanalys.

En väl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lättare upptäcks innan de kan orsaka väsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns på marknaden.Intern kontroll har med tiden fått en allt större betydelse för revisionen. En revision är begränsad av resurserna i tid och av kostnaderna. På grund av detta är det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn måste koncentrera granskningen så att revisionen blir så effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att använda oss av COSO-modellen som är ett internationellt erkänt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll består enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnå en god intern kontroll.

Stora Enso är ett integrerat pappers-, paketerings- och skogsföretag som producerar finpapper, kartong samt träprodukter. Denna studie har genomförts på uppdrag av Stora Enso och utvärderar samt utreder existerande korrelationer mellan olika kvalitetsparametrar samt upplevd bildkvalitet. Det är oklart vad som påverkar den upplevda bildkvaliteten i störst utsträckning och Stora Enso ville därmed få ökad kunskap angående vilka kvalitetsparametrar som resulterar i ett gott tryckresultat. I och med digitalpressarnas utveckling introduceras papperskvaliteter med varierande egenskaper på marknaden och Stora Enso vill erhålla kunskap angående olika papperskvaliteters prestationer kvalitetsmässigt vid tryckning i olika tryckpressar. I denna studie baserades mätningarna och analyserna, tryck- och papperstekniska samt subjektiva, på elva olika papperskvaliteter tryckta i tre tryckpressar, DC2060, iGen3 samt offset.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Kampen om kompetensen ? En studie av företags interna och externa arbetsprocesser i syfte att utreda vad som utmärker en attraktiv arbetsgivare Seminariedatum: 2007-01-18 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Jeanette Mårtensson Ann Svensson Steinberger Johan Uldall-Jörgensen Handledare: Per Magnus Andersson Peter Jönsson Fem nyckelord: Attraktiv arbetsgivare, Belöningssystem, Employer Branding, Kompetens, Motivation Syfte: Studien syftar till att beskriva och analysera hur företag arbetar internt och externt med att upprätthålla sin status som attraktiv arbetsgivare i syfte att rekrytera och behålla medarbetare. Metod: Vi har valt att genomföra studien med en kvalitativ metod och samla in empiri genom en fallstudieansats i form av Små-N-studier. Teoretiska perspektiv: Studiens teoretiska bas består av relevanta teorier inom belöningssystem, motivation och branding, vilka ligger till grund för analysen av företagens interna och externa arbetsprocesser. Empiri: Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter på sex av Sveriges tjugo attraktivaste arbetsgivare, enligt Universum Communications undersökning ?Attrack Professionals? 2006.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation.

Problem: En företeelse som är kopplad till det nya informationssamhället och som många tror kommer att bli ännu större framöver är kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch kräver ofta högre kompetens och kreativitet än tidigare. Många faktorer påverkar de anställdas motivation, vilken om den förbättras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mäter prestationer? Kommer dessa att kunna mätas och vad är deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget använda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjälp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som främjar företagets långsiktiga mål? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillväxtfas.

Syftet är att med en fallstudie analysera projektarbete inom en enhet på Teliasonera AB med avseende på arbetsmotivation bland medarbetare inom organisationsförändringar. Vi analyserar även om medarbetare inom enheten upplever skillnader mellan internt respektive externt ledarskap inom projektarbete när det kommer till att genomföra aktiviteter som skapar arbetsmotivation.Vi har för att kunna få svar på detta genomfört en förstudie av ett förändringsprojekt inom en enhet där organisationsförändringen var att utveckla befintliga rutiner och implementera ett nytt arbetssätt. Detta under ledning av både intern projektledning och externa konsulter med kompetens inom Change Management. Förstudien har inneburit att intervjua en intern projektledare och två processansvariga ledare inom förändringsarbetet där resultatet i samband med teorier varit hypotesgrundande. Genom metodtriangulering har vi i nästa steg insamlat data genom en enkätundersökning hos medarbetare inom enheten som operativt arbetar med implementering av organisationsförändringar.Vårt resultat och slutsats visar att medarbetare inom enheten inte upplever att det finns någon skillnad i den utsträckning som interna och externa ledare genomför aktiviteter som har en påverkan på arbetsmotivationen.Bidraget med denna studie är att försöka se som medarbetare uppfattar skillnader mellan interna respektive externa ledare och deras förmågor att skapa arbetsmotivation hos medarbetare inom organisationsförändringar..