Syfte: Studien syftar till att öka förståelse för hur reformen Hälsoval Skåne har påverkat såväl offentliga vårdenheter som privata aktörer och härigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat på att det krävs en överrensstämmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar även att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer måste tas i beaktande vilket går i linje med strategic fit och the design school. Vidare har även ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriärer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har även identifierats vilka är av stor vikt för att överleva i hälsovalet men även olikheter beträffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tänkas vara avgörande är företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vårdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av Hälosval Skåne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med från början..

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Efterbehandling är inom Korsnäs ett samlingsbegrepp på diverse operationer som utförs i syfte att skapa en värdeförädling. Anledningen till varför dessa operationer är nödvändiga grundar sig för det allra mesta i kvalitetsavvikelser. Produkterna kan alltså inte säljas till fullt pris (om dom överhuvudtaget är säljbara) utan att genomgå en efterbehandling. Korsnäs har idag fyra stycken omrullningsmaskiner för efterbehandling vid produktionsenheten i Gävle. Utöver dessa använder sig Korsnäs kontinuerligt också utav extern kapacitet.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur yrkesrollen och yrkesidentiteten hos redovisningskonsulter förändras på grund av de externa förändringar som ständigt sker i branschen.Teoretisk ansats: Litteraturgenomgången är uppbyggd kring två delar. Den första är yrkesrollen och den andra är yrkesidentiteten.Metodologi: Studien använder sig utav en kvalitativ metod för att skapa en förståelse kring hur redovisningskonsulterna själva ser på hur förändringarna har påverkat deras yrkesroll och yrkesidentitet.Slutsatser: Slutsatsen som denna studie har kommit fram till är att fyra externa förändringar: auktorisationen av redovisningskonsulter, införandet av Reko, avskaffandet av revisionsplikten och införandet av K2 och K3 regelverken påverkar redovisningskonsulternas yrkesroll och yrkesidentitet. De har fått en utbredd yrkesroll och den sociala biten har blivit viktigare och även de personliga egenskaperna har förändrats..

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvärdering av immateriella tillgångar i praktiken. En kvalitativ metod har använts. Vi har utgått ifrån litteratur på området och redovisningsnormer från FASB, IASB och svenska normer. Vi har också genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obeståndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvärdering av immateriellatillgångar: det diskonterade värdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavärderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa händelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkänningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. Vårt uppdrag har varit att studera vilka faktorer medarbetare i Skellefteå kommun ser som attraktiva med sin arbetsgivare. Studiens syfte har varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för vad medarbetarna inom identifierade bristyrken i Skellefteå kommun upplever som attraktiva faktorer hos arbetsgivaren och arbetet, samt vad medarbetarna har för syn på organisationens image. Tillvägagångssättet för vår studie har utgått från kvalitativa fokusgruppsintervjuer samt en gruppintervju. De resultat som framkommit från intervjuerna har analyserats för att nå en slutsats samt för att svara på studiens syfte och frågeställningar.

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

Problemen som föranlett detta examensarbete är en önskan hos Äppelriket att ge förslag på interna logistiklösningar med hänsyn till de krav som ställs av omgivningen. ICA och COOP ställer krav på deras leverantörer att de ska genomgå en BRC-certifiering och få den godkänd. Förändringar av befintliga processer måste därför ske inom Äppelriket. De problemområden som behandlas i uppsatsen är att truckverksamheten måste elimineras i sorteringshallen samt paketerarnas ergonomiska arbetsvillkor måste förbättras. Dessa problem rör sig i sorteringshallen, vilket är vår avgränsning i denna uppsats.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat.

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestående av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgå från fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivå. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förändra samhället, något som aldrig tidigare skett i samma utsträckning. Gorbatjovs personlighet och inre värderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krävde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av våld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att åtminstone hoppas på något bättre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förändring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

Kraven på flexibilitet och kvalitet ökar inom tillverkningsindustrin. I den värdekedja som parterna samverkar i måste underleverantörerna ständigt förbättra sina interna och externa processer för att skapa lösningar som möter kundernas behov. Flexibilitet och enkelhet är ledord och för detta krävs att nya affärsmodeller och strategier utvecklas. I den här studien undersöks hur uthyrningsmodeller för tillverkande industri kan se ut och ifall de kan vara ett sätt att skapa tätare kundrelationer och nya affärsmöjligheter. I studiernas första skede identifierades att det för tillfället inte fanns aktiva uthyrningsmodeller som var anpassade för tillverkningsindustrin.

AbstraktGenom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka.

En oberoende ställning är en förutsättning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför ställningstaganden som kan påverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristående rådgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De små revisionsbyråernas klienter består till största delen av små företag, ett klientel som i stor utsträckning efterfrågar fristående rådgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid små revisionsbyråer upplever och verkar för att säkerställa oberoendet samt att kartlägga revisorernas åsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Ett företags varumärke förmedlas genom dess externa kommunikation till potentiella kunder och denna process är avgörande för företagets framgång på marknaden. Småföretag har i regel en liten budget och tillämpar därför marknadsföring från ett kostnadsperspektiv.Syftet med uppsatsen är att beskriva vad tre småföretag med begränsade finansiella resurser vill förmedla med sitt varumärke och hur de gått tillväga för att externt kommunicera det. Den externa kommunikationen har undersökts med stöd av en modifierad version av Duncans (2002) kommunikationsmodell. Angreppssättet som har använts är fallstudier och som insamlingsmetod för den empiriska delen har telefonintervjuer använts. I slutdiskussionen konstateras att många olika kanaler har samverkat för att kommunikationen ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

IPv6 har, till skillnad från tidigare versioner av protokollet, inbyggt stöd för redundans hos gatewayenheter. Vid nyttjande av ett flertal gatewayenheter kan det, med hjälp av Neighbor Unreachability Detection, ske automatisk övergång till en ny gatewayenhet utifall att den aktiva skulle gå ur funktion. Innan IPv6 har man varit tvungen att förlita sig på externa lösningar för att uppnå denna redundans. Den huvudsakliga fråga som ställs i rapporten är om det inbyggda stödet för gatewayredundans i IPv6 är tillräckligt snabbt för att kunna nyttjas självständigt, utan att förlita sig på externa lösningar. För att kunna ta fram ett värde om vad som var ?tillräckligt snabbt? har vi, genom att läsa tidigare forskning om användares upplevelse av fördröjningar, kommit fram till att en fördröjning ej får överstiga tio sekunder.