?Att använda intranät som informationskälla? är en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranätet. Studien har genomförts som en fallstudie på ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pågående internt projekt. Visionen för projektet är att skapa ett användarvänligt intranät som säkerställer fallföretagets arbetssätt och leder till långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Intranätet är tänkt att underlätta samarbete mellan personer och avdelningar på geografiskt spridda platser och användas som ledningssystemDen kvantitativa enkätundersökningen omfattade 20 frågor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en länk till en webbenkät.

Författarna finner att dagens teori saknar tydliga riktlinjer för hur praktiker i den svenska banksektorn bör använda sig av intern marknadsföring. Bristen av en klar definition av begreppet medför svårigheter att applicera teorin på strategiarbetet och använda de verktyg som finns att tillgå i befintlig forskning. Nuvarande forskning visar på vikten av intern marknadsföring i alla organisationer, och då främst inom servicesektorn. Studierna som har gjorts är emellertid baserade på sektorer utomlands, vilket innebär svårigheter för svenska banker att tillämpa resultatet inom sin egen organisation, menar författarna. Författarna ämnar därför undersöka intern marknadsföring och dess effekt på uppfattade konkurrensfördelar på den svenska banksektorn och författarna har valt att fokusera på svenska fullsortimentsbanker.

 Denna rapport är resultatet av ett arbete där ett program utvecklades i Microsoft Access 2003 som skulle fungera som ett register över hyresgäster, fastigheter och leverantörer hos fastighetsförvaltningen vid Tekniska kontoret i Sandviken. Programmet skall hjälpa dem vid sin hantering av den information som finns tillgänglig men är dåligt organiserad, samt finnas som hjälpmedel vid arbetet med sina hyresgäster genom aktivitetsrapportering. Upplägget på arbetet är beskrivet i rapporten med förundersökning, utveckling av programmet och hur programmet senare integrerades i deras interna nätverk. Resultatet uppnådde de krav på funktioner som fanns på programmet..

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

I denna rapport presenteras olika koncept på hur utformningen av hållare till baklyktor kan se ut. Arbetet är ett samarbete mellan författaren och Specialkarosser AB.En mängd olika lösningar har utarbetats där det till slut uppenbarats fyra olika koncept på lösningar. Dessa olika lösningar har vägts mot varandra utifrån den metod som använts. Resultatet av dessa bedömningar blev ett koncept där tanken bakom lösningen är att utforma en kapsel som efterliknar det formspråk som finns på framlyktorna på lastbilar, samt att den ska kunna kombineras med flera likadana kapslar för att få fler lyktor..

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor.I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi.

Sammanfattning Titel The missing link ? en fallstudie av länken mellan intern och extern varumärkeskommunikation Seminariedatum 18 januari 2007 Kurs FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng Författare Anna Lif och Katharina Nilsson Handledare Christer Kedström Fem nyckelord Varumärkeskommunikation, Företagsmärke, Identitet, Image, McDonalds Syfte Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett kommunikations- och organisationsperspektiv, studera vad som utgör länken mellan den externa och den interna varumärkeskommunikationen. Ett andra syfte med uppsatsen är att skapa ett teoretiskt ramverk som anses vara användbart vid analys av länken mellan den interna och den externa varumärkeskommunikationen och vilka effekter den har för företaget och dess anställda. Tillvägagångssätt Vi har valt att genomföra en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Denna fallstudie har genomförts med hjälp av djupintervjuer av personal inom det valda fallföretaget.

Inom Östgöta Städs bransch finns det inte många studier om styrning av lager, interna materialflöden eller intern orderhantering. Östgöta Städ AB är ett av Sveriges största entreprenadföretag inom sektorn privat service. De har sitt huvudkontor i Norrköping och detta arbete begränsar sig till Norrköpingsavdelningen.Syftet med examensarbetet är att kartlägga flöden av information och material samt att granska möjligheten att använda sig av lagerstyrning . Det finns önskemål att finna mätetal för att kunna göra olika uppföljningar på material samt finna möjligheter att kunna prognostisera materialanvändandet för enklare och effektivare hantering i framtiden.Kartläggning av material- och informationsflöde har tagits fram genom intervjuer av berörd personal. Det valdes ut fyra olika kunder i samråd med Östgöta Städ för att göra fallstudie.

Banker utsätts för olika risker i sin verksamhet som kan medföra oväntade förluster. På senare tid har det blivit viktigt att företag hanterar risker som kommer inifrån verksamheten, så kallad operativ risk, med olika typer av kontroller för att undvika oegentligheter och felaktigheter. Efter olika företagsskandaler i omvärlden har nya regelverk uppkommit, däribland Basel II. Syftet med detta nya regelverk är att åstadkomma en bättre hantering av risker i berörda företag. Problemet som bankerna nu ställs inför är att de måste finna en lösning på hur operativa risker skall hanteras då Basel II direktivet blir lag.

Internpriserna sätts utifrån organisatoriska mål, däribland vinstmaximerande mål, vilket innebär för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli så stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intäkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjämnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan åstadkom-mas genom prissättning på transaktioner mellan företagen i gruppen. Vinstutjämnande syfte kan innebära att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissättning av produkttransaktioner mellan de båda. Dessutom kan det genom en högre prissättning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster från företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med låg skattebas och på så vis undkommer en högre beskattning. Det ligger således i skattemyndigheternas intresse att interna priser är korrekta och inte manipuleras.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

Bakgrund:Varumärken utgör idag en allt viktigare tillgång och i tillägg till nya internationella regler och dagens samhällsutveckling medför att allt fler företag redovisar sina immateriella tillgångar så som varumärken. Idag dock ingen enhetlig metod eller tillvägagångssätt för hur man skall redovisa varumärken. Detta är ett problem eftersom det inte finns några öppna och jämförbara värderingsprocesser som företag och intressenter kan följa och därmed förstå vad som ligger bakom varumärkens värde och vilka faktorer det är som påverkat dessa värden.Problem:Hur ser revisorer och varumärkesvärderare på dagens värdering av varumärken och vad anser man om trovärdigheten och framtidutsikterna? Varför används olika värderingsmetoder vid olika situationer?Syfte:Syftet är att utreda varför det idag inte finns någon enhetlig metod för värdering av varumärken, om det skulle vara möjligt att utveckla en gemensam metod eller standard och vad det skulle innebära för företag/intressenter med en mer jämförbar och accepterad värdering.Metod:En litteraturstudie och sju kvalitativa intervjuer har genomförts. Dessa har sedan analyserats och sammankopplats för att kunna besvara våra problemformuleringar och vårt syfte med studien.Slutsats:Revisorer och varumärkesvärderare anser att det idag inte finns någon enhetlig och väl fungerande metod och för att skapa en accepterad varumärkesvärdering som skulle användas i större utsträckning krävs istället en mer enhetlighet/standard för tillvägagångssättet och dokumenteringen.