De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla ett förhållningssätt i skolan, hos både lärare och elever, där olikheter kan ses som ett pedagogiskt verktyg. Visionen var att genom att låta eleverna vara med i detta utvecklingsarbete öppna upp ögonen för dem att världen inte är konstant, utan att den går att förändra till det bättre, bland annat genom deras initiativ och förmåga. Vårt utvecklingsarbete har även riktat in sig på att aktivt arbeta mot en inkluderande skola där eleverna inkluderas i arbetet, genom att erbjuda aktiviteter och undervisning där alla kan delta på sin nivå och där olika uttryck och tankar ses som något gynnande och positivt. Vi genomförde utvecklingsarbetet på vår partnerskola i en lågstadieskola i Mellansverige i två klasser i år 2. Själva arbetet utfördes som en aktionsforskning vilket innebar att vi följde en gemensam utvecklingsprocess tillsammans med eleverna runt temat olikheter som en tillgång.

Den här uppsatsen behandlar svensk väpnad styrka som säkerhetspolitiskt instrument.Trots ett säkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt läge syns Sveriges vilja, förmåga och beredskap att använda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka är de miljöer och yttre omständigheter där FM: s resurser är avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen är att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tänkbar doktrin förinsats med svensk väpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta är att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som påbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som användshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsen syfte väl.Internationella insatser är ett bra uttryck för en praktisk politik.

Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället och när vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte den redovisningen längre intressenternas efterfrågan på information. Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Inom skogsnäringen sker idag en omfattande strukturomvandling. Från att ha varit en fragmenterad bransch med många små aktörer går nu företagen samman i internationella koncerner. Bland kooperativa företag sker även en utveckling mot alternativa former av kooperativa företag. Dessa bildas för att bättre möta omvärldens krav. Bland annat ägar-strukturen är under förändring genom att externa ägare bjuds in i olika utsträckning.

Kvalitetssäkring och kvalitetsledning är inget nytt i byggbranschen.Problemet är att många gånger gör dessa inte själ för namnen utanresulterar i en pärm på en hylla istället för att vara ett verktyg somanvänds för att säkra och utveckla kvaliteten i projekten och företagen.Detta examensarbete syftar till att i ett pågående byggprojektundersöka och ta fram en helhetsbild av hur kvalitetsarbetet iproduktionen ser ut och därefter ge förslag på förbättringar. Detundersökta projektet är Skandionkliniken i Uppsala som drivs isamverkan mellan Akademiska Hus och NCC. Ett av projektmålen äratt ta kvalitetsarbetet till nästa nivå. Beställaren har även valt enegenkontrollbaserad slutbesiktning som sker mot kvalitetsdokumentationenistället för den verkliga byggnaden.Resultatet visar att det finns en ambition i projektorganisationen attprestera bra och leverera ett projekt med hög kvalitet. Ett flertalanpassningar av NCC:s interna kvalitetsstyrning har identifierats iprojektet vilka främst kan kopplas till den egenkontrollbaseradeslutbesiktningen.

Bakgrund och syfte: I studier utförda på svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer än det skrivna och talade ordet är betydelsefulla för elever när de ska skapa, förmedla och förstå mening i läroprocessen. Få exempel finns där motsvarande upplevelse beskrivs på universitetsnivå. Frågan om hur det är möjligt att använda andra uttrycksformer än text på universitetet är utgångspunkten i studien som genom att utgå från ett självupplevt experiment att förena statistik och konstnärliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en läroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer används redan och vilka kan användas? Hur påverkas processen av de social inramningar som finns på universitet? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv där fler uttrycksformer än ord anlyseras för att förstå hur lärandeprocesser skapas.

I många organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta närmare på etnisk och kulturell mångfald.Denna uppsats är en empirisk undersökning som baserar sig på litteraturstudier samt på intervjuer av tre butikschefer och några av dess medarbetare. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur butikscheferna påverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sätta läsaren in i ämnet.Utifrån de svar vi har erhållit från de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika ställningstaganden. De flesta var positivt inställda till den etniska mångfalden.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Sedan införandet av euro som gemensam valuta har interna obalanser inom euroområdet växt sig starkare till följd av reala apprecieringar i speciellt Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Detta har lett till att ländernas internationella konkurrenskraft försvagats. För att få bukt med de interna obalanserna krävs det att länderna återfår sin internationella konkurrenskraft, deras varor måste bli billigare i jämförelse med deras handelspartner. Detta kan komma till stånd genom reala deprecieringar. Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan andra världskriget, något som förvärrade situationen för de krisande euroländerna.Uppsatsen belyser de interna obalanserna inom euroområdet och diskuterar teoretiskt på vilka sätt länderna kan få stånd till reala deprecieringar när det inte finns någon växelkurs att ändra mot de andra euroländerna.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Genom en kvalitativ fallstudie med två producenter inom konsument- och detaljisthandeln och ett antal återförsäljare inom olika brancher har jag försökt undersöka om och hur produceter kan införa en direkfförsäljningskanal mot slutkonsumneter. Dessutom undersöker jag de kanalkonflikter inom distributionskedjan eller värdekedjan som kan uppstå och hur producenten genom olika bestlut kan undvika konflikter eller mildra dem..

Införandet av RFID i värdesystemet för paketerat livsmedel kontrolleras av dagligvaruhandeln. Deras dominerande ställning gör att de kan leda ett införande, men också att de kan få den största delen av värdet som RFID medför. Kostnader uppkommer främst hos livsmedelsproducenterna, vilka själva ser begränsade fördelar av teknologin. Standardsättandet och utformandet av system finns det i dagsläget inga konflikter kring. Den svåra nöten att knäcka är hur kostnader och fördelar skall beräknas och fördelas..

The last decade has created an increasing pressure on companies to decrease their impact on the environment and to increase their effectiveness of recycling the company?s resources, especially for the steel industry. Companies have also started to realize the economic aspects of an effective internal reverse logistics. In the past the value of an effective internal reverse logistic was something that companies tend to underestimate and there are few academic studies done in this area. The purpose of this essay has been to identify key factors to create an effective in plant storage, transport, sorting and handling of returned steel. From these factors a generalized model for creating an effective return steel flow will be developed.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lärare i träning i mänskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT är en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och föräldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lärare samt nyblivna lärare i Sverige anser sig ha goda ämneskunskaper men upp-lever en osäkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstå i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingått HRT i lärarutbildningen, men då vi inte fann någon tidigare koppling till HRT i den svenska lärarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lärare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor.Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas.Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med.Jag har arbetat utifrån följande problemområden:Tillförlitlighet ? Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen?Förväntningar ? Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning?Delaktighet ? Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga?Dialog ? Varför får dialogen under processen dåligt betyg?Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod.Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser:? Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna? Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt.? Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen.? Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess.? Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig.? Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog..