Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna pÄverkas pÄ olika sÀtt. SjÀlva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förÀndringar, dÄ granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte mÀrkbart skiljer sig frÄn den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. IstÀllet bör frÄgorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras nÀrmare. Dessa faktorer Àr betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna pÄverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primÀrt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att sÀkerstÀlla att den information som bolagen publicerar Àr korrekt och tillförlitlig.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur jobbcoacher som arbetar pÄ arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet. Syftet Àr ocksÄ att granska hur jobbcoacherna ser pÄ sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lÀgger pÄ sig sjÀlva och pÄ de arbetssökande. Urvalet Àr fem interna jobbcoacher anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen och metoden jag har anvÀnt mig av Àr semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ framstÄende synsÀtt pÄ hur man ser pÄ anstÀllningsbarhet, vilka Àr den teknisk-rationella och den förstÄelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay?s tabell över individuella faktorer, personliga förhÄllanden och yttre faktorer som pÄverkar anstÀllningsbarheten hos individer. Resultatet visar att jobbcoacherna frÀmst tillÀmpar ett förstÄelsebaserat synsÀtt pÄ anstÀllningsbarhet, vilket innebÀr att de coachar de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anstÀllningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet dÄ de ser fler förutsÀttningar Àn motstÄnd med coachningen.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt att vĂ€rdera sitt fastighetsbestĂ„nd. BĂ„de nĂ€r det kommer till metod och typ av vĂ€rdering (graden av intern kontra extern).Vidare undersöks faktorer som stĂ„r till grund för dessa och hur företagens vĂ€rdering har förĂ€ndrats sen en kortare tid tillbaka.Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella Ă„rsredovisningar frĂ„n svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med nĂ„gra av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvĂ€rlden.Analyserna visar pĂ„ att en majoritet av fastighetsbolagen anvĂ€nder en hög grad extern vĂ€rdering tillsammans med avkastningsbaserade vĂ€rderingsmetoder. Även en förĂ€ndring av fördelningen mellan intern och extern vĂ€rdering under de senaste fyra Ă„ren konstateras och reflekteras över.I intervjuerna jĂ€mförs bland annat interna och externa vĂ€rderingars riktighet och trovĂ€rderighet ur tvĂ„ vĂ€ldigt olika perspektiv. HĂ€r tas Ă€ven problematik upp och skillnader i teori och praktik..

Studiens syfte Àr att undersöka och redovisa vilka förutsÀttningar rÀddningstjÀnsten har att implementera SROI-modellen som ett utvÀrderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sÄdant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med rÀddningschefer och utbildningssamordnare fördelade pÄ fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundÀrkÀllor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: RÀddningstjÀnsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mÀtbara mÄl. Ansvariga inom rÀddningstjÀnsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvÀrderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgÄr att man i varje region utför regelbunden utvÀrdering, men generellt inte uppfattar det sÄ.

Förordningen om Europabolag trÀdde i kraft i oktober 2004 och möjliggör för företag att kunna bedriva grÀnsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Detta innebÀr att företag nu kan bedriva verksamhet i olika lÀnder utan att behöva bilda ett nytt aktiebolag i varje land Àn moderbolagets hemma nation. AstraZeneca undersöker fördelarna med att kunna ombilda en del av sin verksamhet till ett Europabolag. För att kunna bilda ett Europabolag mÄste dock AstraZeneca AB göra en del koncerninterna förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur dessa koncerninterna omstruktureringar kommer att gÄ till samt att se hur eventuella övervÀrden som uppkommer genom förvÀrven skulle kunna pÄverka AstraZeneca AB och hela AstraZeneca plcŽs koncernredovisning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur det kommer sig att medlemslÀnderna i EU ger upp delar av sin suverÀnitet för att ingÄ ett samarbete kring utrikes- och sÀkerhetspolitiska frÄgor (GUSP). För att besvara frÄgan anvÀnds en byrÄkrati- och en diplomatiteori för med utgÄngspunkt i de förÀndringsfaktorer som ligger bakom framvÀxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet stÀndigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk SÀkerhetsstrategi? frÄn 2003.

Att dokumentera Àr för arbetsterapeuter ett professionellt ansvar och en yrkesskyldighet som regleras av sÄvÀl lagar och etik, som interna professionella krav. Den arbetsterapeutiska dokumentationen Àr viktigt för att förklara arbetsterapi, stödja den arbetsterapeutiska behandlingen, kvalitetssÀkring, forskning och samverkan. Tidigare studier har visat pÄ bristfÀllig dokumentation, speciellt inom socialpsykiatrin, samt att dokumentation kan upplevas som problematisk. Syftet med denna studie var att genom en fokusgruppintervju undersöka hur arbetsterapeuter verksamma inom socialpsykiatri upplever dokumentationen, samt vilka faktorer som pÄverka densamma. Tre arbetsterapeuter deltog i studien.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhÀllsmedborgarna Àr ett smÀrtsamt faktum. Att arbeta med denna mÄlgrupp och möta den problematik som vanvÄrd av barn innebÀr, Àr vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien Àr interna samt externa handledare. Resultat frÄn denna studie visar bland annat pÄ hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa pÄverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta kÀnslor av Ängest och frustration.

Syftet med studien Àr att analysera hur vÀl de stora revisionsbyrÄerna sÀkerstÀller oberoendet. Vi fokuserar pÄ huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byrÄorganisation eller om de frÀmst beror pÄ otillrÀcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssÀtt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angÄende revisorns oberoende. DÀrefter redogörs för lagstiftningen pÄ omrÄdet. I resultatredovisningen Äterges resultaten frÄn vÄr empiriska undersökning. Resultaten Àr indelade efter kategorier.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

Allteftersom den internationella konkurrensen ökat har det blivit viktigare för svenska företag att titta pÄ de interna kostnaderna för företagen. HÀgglunds Drives AB i Mellansel Àr ett företag som tillverkar hydraulmotorer och hela drivsystem till olika sektorer inom industrin. Deras kunder finns över hela vÀrlden och denna rapport behandlar de emballage som produkterna fraktas i/pÄ. Syftet med studien har varit att standardisera emballagesortimentet pÄ packningsavdelningen som Àr slutstationen innan leverans till kunderna. I studien har det Àven ingÄtt att undersöka skillnaden mellan att packa produkterna i lÄda eller pÄ pall som Àr de tvÄ sÀtt som anvÀnds vid packningen idag.

LÀkemedelsbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt vilket skapar incitament till förÀndring av de interna processerna av vilka inköp utgör en. LÀkemedelsbranschen har av tradition ansetts ha en eftersatt inköpsverksamhet för att vara en sÄ mogen bransch. VÄr undersökning gick ut pÄ att jÀmföra en Best Practice modell för inköp med inköpsverksamheten i lÀkemedelsbranschen. För lÀkemedelsbranschen finns helt klart utvecklingsomrÄden och utmaningar i förhÄllande till den gÀngse inköpsteorin och Best Practice modellerna. Vid en jÀmförelse med Best Practice modell för inköp och vÄrt fall identifierade vi ett antal avvikelser beroende pÄ rationella, politiska och ekonomiska orsaker.

Problem Är ISO standarder nĂ„got intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna Ă€r, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag vĂ€ljer att inte certifierar sig, utan anvĂ€nder sig av standardernas riktlinjer. AvgrĂ€nsningar Det finns mĂ„nga standarder, men vi har valt att gĂ„ djupare in pĂ„ ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhĂ„ller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnĂ„ syftet med uppsatsen har vi utifrĂ„n bĂ„de primĂ€r och sekundĂ€rdata, inhĂ€mtat material för att redogöra och beskriva varför företag anvĂ€nder sig av de tre standarderna. Genom en enkĂ€tundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag vĂ€ljer hellre att anvĂ€nda sig av standardernas riktlinjer istĂ€llet för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav pĂ„ företaget nĂ€r det gĂ€ller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att göra egna informationssĂ€kerhetssystem istĂ€llet för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag vĂ€ljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden krĂ€ver det..