Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvärvat företag/kedja. Då Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstärka och förmedla ett affärskoncept till både interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltäckande bild av processen, valt att undersöka och analysera båda dessa aspekter. Vår problemformulering bestod bland annat av följande frågor; Vilka förändringar har uppstått vid förvärvet? Vad händer med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvärv? Hur har det förvärvande företaget använt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affärskoncept i vårt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstått internt och externt i samband med förvärvet? Hur skiljer sig de båda affärskoncepten från varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkätundersökning. Teorikapitlet är uppdelat i fyra delar och består av organisationsstrukturer, förvärvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

ZyXEL är en av världens ledande specialister på bredbandsåtkomsts lösningar. Huvudkontoret är lokaliserat i Taiwan och ZyXEL har kontor i Amerika, Europa och Asien. För närvarande har ZyXEL omkring 1800 anställda globalt, med distributörer i mer än sjuttio länder och produkter marknadsförda i fler än 150 länder på fem kontinenter. Jag fann att det skulle vara intressant att se hur verksamhetens interna kommunikation fungerar idag och hur Shannons och Weavers kommunikationsmodell skulle kunna appliceras på den interna kommunikation jag valt att undersöka. Kommunikation är en nyckel för utveckling hur informationsspridning appliceras inom företaget i vardagen om nya produkter och koncernnyheter och interna arbetsannonser.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ?hållbar utveckling? diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen.

För många människor är svält, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa människor kan få ett lättare liv med hjälp av bistånd från rikare länder. Biståndsorganisationerna är dock beroende av bidrag från allmänheten i form av till exempel pengar, volontärarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en årsredovisning ska innehålla är utvecklade med fokus på vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska få den information som är viktig. Eftersom biståndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gällande regler, och även ta reda på vilken övrig information som går att hitta i deras årsredovisningar..

1. TitelDen svenska bolagskoden ? Vad har den medförd för revisionernas profession?2. ProblemVåra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?3.

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes.

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

I Sverige är det väldigt vanligt att kommuner äger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmärksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus på bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebär att de kommunala företagen måste framhäva samhällsnytta och långsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta är något som måste framgå i de kommunala ägardirektiven. Ägardirektiven är ett styrdokument där ägarna, det vill säga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnå.

Syfte: Uppsatsen avser undersöka om anmälningsplikten har haft den betydelse för externa intressenter som dess ursprungstanke var samt att utreda vilka eventuella konsekvenser ett avskaffande kan komma att leda till, framförallt för externa intressenter. Uppsatsen har också behandlat anmälningspliktens funktion i praktiken de år den varit verksam. Metod: I uppsatsen användes kvalitativ metod med betoning på hermeneutiskt synsätt samt grundad teori. Semistrukturerade intervjuer gjordes med intressenter berörda av anmälningsplikten och debatten kring ämnet studerades. Teoretiskt perspektiv: I syfte att förstå utvecklingen med anmälningsplikten samt för att kunna definiera konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande togs del av den institutionella teorin.

Bauhaus har arbetat fram en ny affärsplan för 2011-2012 där ett internt mål är att bli ?bäst på service?. Ett steg på vägen är ett nytt utbildningsprogram som syftar till att göra medarbetarna mer kundfokuserade. Denna studie syftar till att undersöka hur personalen respektive ledningen upplever att Bauhaus satsning på nya utbildningar har tillfört större kundfokus inom företaget samt hur den interna kommunikationen skapar förutsättningar för att satsningen ska lyckas. Teoretiskt utgår studien ifrån vad som skapar tjänstekvalité samt hur företag kan påverka tjänstekvalitén.

Livförsäkringsbranschen har åsamkats bristande förtroende från deras försäkringstagare och samhället i stort de senaste åren. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstår. Anledningen till att denna problematik är viktig att belysa är att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försäkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieägare. Den 1 juli 2004 infördes en lagändring som innebär att livbolagens styrelse ska fastställa riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats ämnar undersöka och öka förståelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen är utformade i livbolagen för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så.

Viking Line har bedrivit kryssningstrafik på norra Östersjön sedan 1959. Idag konkurrerar företaget om passagerarna med ett flertal andra rederier på Östersjön. Östersjörederierna står för cirka tio procent av den totala konferensmarknaden i Sverige och för rederierna utgör konferenskunderna en mycket lönsam kundgrupp både ekonomiskt och profilmässigt. Konferensbranschen är en väldigt personalintensiv verksamhet där det förekommer mycket kundkontakt. För denna bransch spelar intern marknadsföring en betydelsefull roll då personalens kundinställning och kompetens är av stor vikt för kundernas kvalitetsupplevelse.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.