Det finns en förhållandevis markant skillnad mellan styrningen av franchisetagare och konventionella resultatenheter. Detta eftersom det i franchiserelationerna inte finns någon målkonflikt i finansiellt hänseende. Vi har identifierat två relativt olikartade varianter av franchisestyrning; den omsorgsfulle despoten (Reitangruppen) samt den nonchalante kumpanen (Pölsemannen). Distinktionen mellan de båda typerna utgörs främst av i vilken grad tagarna kontrolleras, vilket även kan benämnas hård respektive lös styrning..

För dagens verksamheter ter sig marknaden allt tuffare och för dess långsiktiga överlevnad måste dess olika delar fungera och tillsammans bilda en väl fungerande helhet. Samverkan (alignment) är en allt mer betydelsefull pusselbit i det som idag utgör en framgångsrik verksamhet. Ur ett strategiskt perspektiv är IT-styrning en stor del i denna framgång. IT-styrning är en av flera komponenter nödvändiga för att åstadkomma samverkan mellan IT och verksamhet och den har därmed en viktig roll i att få denna att fungera.Denna studie tittar närmre på den specifika roll IT-styrning har i att åstadkomma IT/Verksamhetssamverkan. Genom en kvalitativ ansats, bestående av sex djupintervjuer, har 15 framgångsfaktorer och 15 utmaningar som existerar inom IT-styrning identifierats.

CSR är ett begrepp som det senaste decenniet har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne. En av företagets många intressenter att ta hänsyn till är medarbetarna. Medarbetarnas engagemang kan förbättra företagets CSR-arbete, då det genom medarbetarna blir enklare att förmedla ämnet vidare till kunderna. Med hjälp av en kvalitativ studie är syftet med uppsatsen att undersöka hur Handelsbankens Upplands Väsbys medarbetare uppfattar arbetat med socialt ansvarstagande gällande ansvarsfull kreditgivning. Vidare har vi undersökt hur medarbetarna blir involverad i arbetet.

Titel: Finansiella mått ?en studie av intern och extern användningFramläggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poängFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete är tvådelat. Å ena sidan vill vi öka förståelsen för vilka mått företagen väljer att kommunicera utåt och ställa dessa i relation till de mått företagen verkligen använder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns någon skillnad i tillämpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter ägarandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi utifrån litteratur på området har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkäter.

Den snabba utvecklingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle har medfört att tradi-tionella produktionsbaserade styrmetoder inte har fungerat tillfredsställande för tjänste-företag. Tjänsteföretagen kan klassificeras på en mängd olika sätt men i vår uppsats har vi koncentrerat oss på tjänsternas standardiseringsgrad, och syftet var att se om dessa hade en betydande inverkan på styrning av personal. Vår undersökning består av fallstu-dier av tre företag som valdes ut med förutsättningen att ha olika standardiseringsgrad på sina tjänster. En jämförelse mellan dessa företag gjordes med hänsyn till personal-styrning och tjänstestandardisering. Vår förhoppning var att hitta skillnader som be-kräftade de teorier som låg till grund för vår uppsats.

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien är genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrån ett aktörsynsätt fått information från företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att använda Simons modell för strategiska styrsystem där det finns fyra motkrafter som samspelar för att få en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrågor och diskussionsämnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fått kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vår problemdiskussion.

Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter. Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation. Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra.

Sammanfattning ? ?Motiverade anställda = Nöjda kunder ? En handlingsplan för att implementera intern marknadsföring i ett litet tjänsteföretag?Datum 6 juni 2013Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Marknadsföring, 15 högskolepoängInstitution Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST), Mälardalens HögskolaFörfattare Linda DAVIDSSON, 1989-02-10 och Jenny THYRWIND, 1986-08-22Titel ?Motiverade anställda = Nöjda kunder ? En handlingsplan för att implementera intern marknadsföring i ett litet tjänsteföretag?Handledare Finn Wiedersheim-PaulNyckelord Intern marknadsföring, Motivation, Kommunikation, Retention och KundlojalitetFrågeställning Hur kan ett litet tjänsteföretag utforma intern marknadsföring för att öka kundretentionen?Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur vi kan utforma en handlingsplan för intern marknadsföring inom ett litet tjänsteföretag för att påverka kundrelationen samt retentionen.Metod Undersökningen är baserad på ett antal kvalitativa intervjuer med medarbetare och ledning. Datainsamlingen resulterade i en problembild på Bolaget vilket bidrog till en fördjupning, analys, bearbetning samt en förbättring i Bolagets arbetssituation.Slutsats Inom Bolaget bör de utforma och sprida ledorden samt införa en ansvarig gällande kundkontakter på kontoret. De bör dessutom genomföra individuella möten samt utvecklingssamtal. Månadsmöten i Bolaget bör vara mer utförliga med fokus på personalfrågor.

Många av de verktyg som används för mätning och styrning av prestationer i offentliga organisationer är hämtade från privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mål och styrning än privata företag, vilket försvårar måluppföljningen. Denna uppsats syftar till att få en förståelse av Trafikverkets användning av prestationsmätning samt tillämpning av mål- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kännedom kring hur mätning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mätning och styrning av mål fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda.