Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Sammanfattning - Abstract Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av demEn studie om anställdas attityder i ett fallföretagFörfattare: Martina Karlsson och Susanna Vestin Handledare: Thomas Michel Institution: Blekinge tekniska högskolaKurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj. Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes.Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi. Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.

I föreliggande uppsats undersöks implementeringsproblematiken kring Lagen om offentlig upphandling (LOU). Problematiken identifierats och systematiseras, men förklaras också delvis.De problem som uppvisas berör i första hand de dimensioner av implementeringsstyrning som benämns direkt styrning, indirekt styrning, kontroll, motivation samt externa hinder.Vissa specifika problem får sin förklaring genom olika teoretiska perspektiv på kontraktsstyrning. En mer övergripande förklaring till problematiken föreslås vara att beslutsfattandet i samband med de offentliga organisationernas upphandlingar i enlighet med LOU, ännu inte är rutiniserat..

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har ägt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, åttonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det är i hög grad de anställda som utför kontrollmomenten och därför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstår de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte är att för de personer som är ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstås av personalen.

Företagsskandalerna i USA medförde att nya regler för redovisning infördes vilket kom att bli lagen Sarbanes-Oxley Act, SOX. Även Sverige har drabbats av diverse företagsskandaler som kan ha kommit att påverka nuvarande lagar och rekommendationer och i juli 2005 infördes rekommendationen Svensk kod för bolagsstyrning, Koden. När det kommer till intern kontroll är varken lagen eller rekommendationen särskiljt detaljerade vilket skapar mycket tolkningsutrymme för vad en bra intern kontroll är. Båda regelverken bygger på det internationellt vedertagna ramverket COSO-modellen vid tillämpandet av intern kontroll. Syftet med uppsatsen är att utifrån implementeringen av SOX och då med fokus på intern kontroll enligt COSO-modellen, undersöka vilka fallgropar svenska företag bör undvika vid tillämpningen av Koden.

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Handledare: Szilvia Gyimothy och Bo Markulf Problem: Apoteket AB har börjat satsa på extern marknadsföring som en förberedelse inför avregleringen av monopolet. Men förutsättningen för att få en framgångsrik extern marknadsföring gentemot kunderna är att företag har en fungerande intern marknadsföring. För att vara konkurrenskraftiga på en fri marknad är intern marknadsföring en viktig faktor att ta i beaktan för att kunna leverera service såväl till sina interna som externa kunder. Syfte: Vårt syfte är att studera hur en organisation i monopolsituation genom intern marknadsföring kan skapa en konkurrenskraftig servicekultur vid en avmonopolisering. Metod: I huvudsak har det till studien använts en deduktiv forskningsmetod för att sammanlänka teori och empiri.

De senare årens omfattande bolagsskandaler som inträffat i företag såsom Enron och World Com, har legat till grund för en omfattande debatt inom området bolagsstyrning. Med bakgrund av detta har åtskilliga länder ansett det nödvändigt att införa ytterligare reglering på bolagsstyrningsområdet, för att återvinna investerarnas förtroende för den finansiella rapporteringen. Fokus för denna uppsats ligger på de två regelverk som under senare tid har kommit att påverka svenska företag ? den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 och det svenska självreglerande regelverket Svensk kod för bolagsstyrning. Den 1 juli 2005 började 78 svenska företag att lyda under den så kallade Koden, av dessa skall åtta företag även lyda under det amerikanska regelverket.

Efter finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

Föreliggande studies syfte var att undersöka validitet och intern konsistens för den svenska översättningen av Impaired control scale (ICS), en självskattningsskala som mäter grad av kontroll av alkoholkonsumtion. ICS består av subskalorna; Attempt control (AC), Failed control (FC) samt Predicted control (PC). Svar på ICS sammanställdes från respondenter (n = 203) som behandlats för alkoholproblem vid mottagningar i Västra Götaland. Faktoranalysen visade en bakomliggande faktor för AC, och två faktorer för FC respektive PC. Den interna konsistensen var god.