Bakgrund och problemdiskussion: Under årens gång har det inträffat flera företagsskandaler. Det har sett bra ut på ytan men insidan har visat motsatsen. Fasaden kollapsar till följd av bristande kontroll. Intern styrning och kontroll och COSO:s Internal Controll ? Integrated Framework blir allt mer aktuellt för att få ordning och reda.

Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande Intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om Intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Vårt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen är utformad i några utvalda företag samt hur användandet av intern kontroll skiljer sig åt företagen emellan. I studien jämförs företag med varierande storlek och ägarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i COSO:s ramverk där vi utifrån ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..

Sammanfattning: ?Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll?Datum:  2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST,                 Mälardalen HögskolaFörfattare: Patrick Björksved, Martin HuldtTitel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHandledare : Magnus LinderströmNyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean productionFrågeställningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten?-Hur ser varulagerprocessen ut, från beställning till leverans?-Hur arbetar ledningen med implementering av förbättringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna?Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv ansats baserat på kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som därefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget använder flera kontroller i verksamheten utifrån COSO- samt övriga modeller. Exempel på dessa är att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anställda ska arbeta mot samma mål.Författarna finner flera möjliga förbättringsområden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bättre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan. .

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste åren har bidragit till minskat förtroende inte bara för näringslivet utan även för statliga organisationer. För att stärka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende Intern styrning och kontroll, FISK, trätt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försäkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs på ett betryggande sätt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera myndigheternas arbete med Intern styrning och kontroll, med avseende på rapportering. Vidare avses även att identifiera och analysera förändringar och effekter som påverkat myndigheternas arbete med Intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagsläget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer på sex olika myndigheter med krav på internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas på grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehålla ett oberoende i samband med råd och stöd och dels på grund av bristfälliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Intern kontroll är ett begrepp som fått ökad aktualitet i spåren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav på kostnadseffektivitet också bidragit till ett ökat fokus på intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, såsom ett landsting, är reglerad av lagar. I kommunallagen fastslås att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats är att undersöka olika aktörers perspektiv på den interna kontrollen ett landsting.

Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

En väl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lättare upptäcks innan de kan orsaka väsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns på marknaden.Intern kontroll har med tiden fått en allt större betydelse för revisionen. En revision är begränsad av resurserna i tid och av kostnaderna. På grund av detta är det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn måste koncentrera granskningen så att revisionen blir så effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att använda oss av COSO-modellen som är ett internationellt erkänt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll består enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnå en god intern kontroll.

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag.