Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person.

Följande undersökning behandlar ämnet rekrytering med inriktning på kompetensens betydelse vid tillsättning av en tjänst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad väljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och på vilka premisser urvalen sker. Det vill säga om en arbetssökande väljs ut att bli tillsatt för en tjänst på grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det är tack vare dennes personliga egenskaper. Studien ämnar undersöka i vilken utsträckning ansvariga rekryterare värderar arbetssökandes formella kompetenser i förhållande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer också studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.

Inom vårdområdet hanteras en stor mängd känslig information och den bör finnas tillgänglig utan organisatoriska hinder. Många vårdanställda får snabbare och enklare tillgång till information genom informationsteknik (IT), men IT ställer även nya krav på medvetandet om informationssäkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att användarna är den största orsaken till att brister uppkommer i informationssäkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprättande av informationssäkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda användaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att fastställa hur användare av datorjournaler påverkas av kraven på informationssäkerhet och hur användarna påverkar informationssäkerheten. Vidare var syftet att ta reda på om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av användarna. Observationer och intervjuer med vårdpersonal har legat till grund för att uppnå arbetets resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva social kompetens ur rekryterares och arbetssökandes definition av begreppet. Syftet är även att undersöka hur rekryterare mäter en arbetssökandes sociala kompetens och hur detta begrepp sedan bedöms i jämförelse med andra kompetenser och erfarenheter vid en tjänstetillsättning. I denna undersökning har jag använt mig av intervjuer med personer som arbetar som rekryterare på privata företag i Luleå kommun samt en enkätundersökning med arbetssökande i Luleå kommun. De teoretiska utgångspunkterna är socialisering, individualiseringen, social kompetens, rekrytering och rekryteringstester. Resultaten visar på att begreppet social kompetens är en förmåga, vidare handlar begreppet om att individen ska kunna fungera i grupp och kunna samarbeta och möta nya människor på ett respektabelt tillvägagångssätt.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

Syftet med den här uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter går till. Detta jämfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering går till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts så mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning går till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde påbörjas. När detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmäklare samt förevisning av hur de arbetar.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsättningar det finns för lärande inom Polismyndigheten i Västra Götaland. Med detta hoppas vi öka förståelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har påverkat deras arbetsprestation. Vi har utgått från två pedagogiska teorier om sociokulturellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande i vår teoretiska referensram. Vi har även använt oss av teorier som behandlar ämnena lärande i arbetet, motivation till lärande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgått från handlar om utbildning, ledarskap och lärande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen är en kvalitativ studie där den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefäl inom Polismyndigheten i Västra Götaland.

Bakgrund och problem:Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affärssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vår studie och vad en implementering av affärssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan främja företagens fortbestånd, men även effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affärssystem kan innebära vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar.Frågeställning och syfte:Syftet utgår från studiens frågeställning och lyder enligt följande:Studiens syfte är att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbättras genom implementering av affärssystem.Metod:Då syftets roll och funktion är att öka förståelsen utgår studien från en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar både chefsnivån och den operativa nivån på företagen, vilket bidrar till den ökade förståelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande.

 Titel: Säkerheten Främst ? en kvalitativ studie av Sandviks interna säkerhetskampanjNivå: C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoängFörfattare: Caroline HolmströmHandledare: Mats HyvönenExaminator: Mathias Sylwan Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur de anställda på produktionsenheterna Wire Sandviken (WS) och Primary (PP) som ingår i produktområdet Wire and Heating Technology (WHT) inom affärsområdet Sandvik Materials Technology (SMT) på Sandvik har tagit emot kampanjen Säkerheten Främst samt att undersöka huruvida operatörer och flödeschefer har förslag på hur kommunikationsavdelningen vidare kan stötta säkerhetsarbetet och utveckla kampanjen. Dessa resultat diskuteras i förhållande till resultatet från en enkätundersökning vilken genomfördes 2014 vid WHT.                                                Frågeställningar:     - Hur har kampanjen Säkerheten Främst tagits emot av anställda vid produktion på WS och PP?- Hur kan kampanjen Säkerheten Främst ytterligare utvecklas? Metod: Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med flödeschefer och operatörer vid WS och PP. Totalt åtta respondenter vid fyra olika avdelningar.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidareinnebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sigutav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivaresamtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål.Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser tillkandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen ivissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. Idenna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentligverksamhet och företag.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Uppsatsen är en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 åren och som avser den sociala snedrekryteringen. Ändamålet med denna typ av undersökning är att se om, och i så fall vilken effekt den sociala snedrekryteringen har haft när det gäller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som är folkbokförda i Sverige samt de som är födda här men som har båda föräldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmän faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har inträffat någon förändring under det senaste decenniet även i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgår att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio åren.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

Försvarsmakten står idag inför en stor utmaning att täcka sitt personalbehov. I och med övergången från pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svårare att rekrytera nödvändig personal. De som påbörjar utbildningar som är tänkta att leda till fast anställning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vår undersökning är att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbättringsförslag av deras rekryteringsprocess.En metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök på informationscenter, medverkan på ett seminarium samt ett event med informatörer på en gymnasieskola.Resultatet visade på stor okunskap i målgruppen om vad en anställning inom Försvarsmakten innebär.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.