Wire and Heating Technology i Sandviken önskade att undersöka de interna transporterna av material samt processen vid lagerläggning av färdigt material. Detta är ett område som inte har studerats i någon vidare utsträckning inom företaget och strävan var att åstadkomma förbättringar i processerna. Interna materialtransporter och lagerhantering faller under området intern materialhantering, vilket utgör ämnet för denna studie. Syftet med examensarbetet var att kartlägga och analysera de interna materialtransporterna samt lagerläggning för färdigt material. Studien identifierade arbetssätt som klargör hur samverkan kan förbättra en verksamhets interna materialhantering.

Denna rapport är resultatet av en analys som gjorts vid Vest-Woods fabrik i Forserum under våren 2007 i syfte att reducera interna transporter. Vest-Wood AB i Forserum tillverkar dörrar för den svenska marknaden men förser också en annan fabrik (SdrFelding i Danmark) i samma koncern med dörrstommar. Materialhantering för att förse Sdr Felding fabriken med dörrstommar medför i dagsläget mycket interna transporter i Forserumsfabriken. För att klara ojämn efterfrågan från Sdr Felding fabriken samt för att kunna jämna ut sin egen produktion har Forserumsfabriken valtatt lagerföra de tolv artiklar som beställs mest frekvent från Sdr Felding fabriken. Buffertlagret vid Forserumsfabriken där artiklarna lagerförs är placerat ca 200 m från produktionen vilket medför mycket intern transport för hantering av dessa.

Trafikkontoret i Göteborg har som vision att uppnå effektiv, säker och hållbar rörlighet. En viktig del i detta arbete handlar således om att förstärka Göteborgs attraktionskraft genom att skapa en stadskärna som återspeglar denna vision. I syfte att uppnå en hållbar stadsmiljö samt skapa en trygg, säker och attraktiv stadskärna undersöker just nu Trafikkontoret möjligheterna med att effektivisera den godsdistribution som äger rum inom ett geografiskt begränsat område i Göteborg. Tanken är att korta ner det tidsfönster, inom vilket det är acceptabelt att leverera gods från kl 08.00 - 11.00 till kl 08.00 - 10.00. Denna förändring innebär att många av de berörda näringsidkarna tvingas till mer eller mindre kostsamma förändringar och anpassningar.

Titel - Mäklardagen i Gävle ? Modell ? och teoriutvecklingNivå - Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare - Erik Andersson David Broberg EngstrandHandledare - Jonas KågströmDatum - Juni 2010Syfte - Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar mäklarstudenter vid Högskolan i Gävle när de väljer sin framtida arbetsgivare. Vi har valt att undersöka Mäklardagen i Gävle som rekryteringsverktyg. Därutöver har vi även för avsikt att undersöka mäklarföretagens arbete för att nå ut till studenterna.Metod - De empiriska data som vi samlade in gjordes med hjälp av en enkätundersökning till fastighetmäklarstudenterna på Högskolan i Gävle. Enkätfrågorna baserades på olika påståenden om företagen och deras medverkan, detta för att få ett ställningstagande men också för att få reda på om studenterna har samma uppfattning som vi.

The purpose of this study is to investigate ethnic discrimination in the recruitment process. National and international law protect individuals from ethnic discrimination by potential employers during the recruitment process.Despite the laws in place to protect human rights, minorities in society do not have the same opportunities in the labor market as the rest of the population. Minorities continue to have difficulties compared to Swedish nationals in the recruiting process. Highly educated immigrants seeking employment in Sweden continue to report being treated unfairly based on their ethnic background.Ethnic discrimination in the recruiting process is based on prejudice and stereotypes that affect decisions whether it is visible or hidden, intentional or unintentional.Under the law, it is not legal to base a decision on prejudices or stereotypes. Therefore, it is important for the employer to highlight the job requirements to ensure the recruitment process is ethical.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

SyfteDetta arbete tar sin utgångspunkt i det problematiska miljonprogramsområdet Fisksätra och Stena Fastigheters AB arbete för att minska segregation, brottslighet, omflyttning och den höga andelen hushåll med sociala/ekonomiska problem. Detta arbete är viktigt pga. de kostnader, såväl ekonomiska som mänskliga, som omger det. Kostnader som påverkar både bostadsbolag och samhälle. Syftet är att jämföra de litterära idéer och modeller som finns för att göra ett problembostadsområde bättre med Stena Fastigheters empiriska arbete.

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

I samarbete med Veidekke Skåne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke Skåne har sitt huvudkontor i Lund och ingår i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i Skåne i fem år och växer hela tiden. Vår intention har varit att kartlägga intern- kommunikationen och ta reda på hur den fungerar. Vi har också velat belysa på vilket sätt villkoren ändras för internkommunikationen när företaget expanderar.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

Det har visat sig vara svårt att fastställa en allmänt accepterad defintion av begreppet intelligens. Kortfattat kan intelligens sägas handla om förmågan att framgångsrikt lösa nya problem. Slutsatsen idag efter över 100 års forskning om g-faktorn är rörande överens om att det är ostridigt att generell intelligens kan använas för att förutsäga en mängd olika beteenden. Syftet med denna uppsats är att beskriva huvuddragen om forskning kring intelligensen och mätningen av intelligens. Det andra syftet är att definiera validitet och reliabilitet i arbetssammanhang.