Syftet med denna studie är att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna är nöjda med hur denna kommunikation tillämpas. Även synen på ärlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan ärlighet och god intern kommunikation. Det jag också vill få ut av undersökningen är om teoretikerna och informanterna, med fokusering på arbetstagarna, upplever en gemensam syn på vad god intern kommunikation innefattar och om synen på ärlighet överensstämmer med varandra. Kort kommer jag också jämföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.Frågeställningarna:? Vad är god intern kommunikation, vad är ärlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete på god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i så fall hur är ärlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete från Göteborg, Norra Hisingen.

I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation.SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera varför så få invandrare söker chefstjänster. Vi menar att orsaken till detta ligger både hos företaget och individen och kommer därför att belysa problematiken utifrån två perspektiv. Vi kommer dels att belysa frågan ur ett organisatoriskt perspektiv där vi tittar på hur ett företag förhåller sig till mångfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstår sina chanser på arbetsmarknaden. Empirin består av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga på IKEA och kommer att analyseras med hjälp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vår analys är att brist på förebilder och osäkerhet är de två största hindren för invandrares benägenhet att söka chefstjänster.

Detta är en kvalitativ studie på ämnet familjehemsrekrytering. För att uppnå studiens syfte som var att belysa familjehemssekreterares uppfattning och erfarenheter om rekrytering av familjehem så genomfördes intervjuer med tre handläggare från två olika kommuner samt så tog jag del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Under intervjuerna framkom det att det var svårt att finna familjer som var intresserade av att bli familjehem och detta ställde handläggare i dilemman om hur höga krav de kan ställa. Viktiga faktorer och egenskaper ansåg handläggarna bland annat var att det fanns ett stort engagemang hos familjerna, bra samarbete mellan socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar. Både forskning och respondenterna menade att det finns flertalet faktorer som spelar in om huruvida en placering skall vara lyckad och studien visar hur handläggarna arbetar med att finna dessa egenskaper samt finna exkluderingsfaktorer och utreda vilka motiven är till att familjerna vill bli familjehem..

This thesis discusses how companies work with internal marketing to increase personnel motivation and comfort, and how internal marketing and employee rewards are valued by companies? management. Issues addressed include: the link between employee satisfaction and the success of companies: how to work successfully with internal marketing: the value of different kinds of rewards for personnel: the importance of communication and information. By studying literature and theories about these issues and also interviewing personnel managers in two different companies we have learnt that companies use internal marketing with awareness and thought. We also learnt that company leaders value employee rewards very high, although there is a different in what sort of rewards they value the most..

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? Påverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn på en kris är beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen är. Vidare påverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har även kommit fram till att kulturen på en organisation är avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anställda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, är en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier.Uppsatsens syfte är att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i Braås i strävan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnåtts genom analys av intern och extern benchmarking jämfört med den teori som finns inom ämnesområdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrån varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i Braås måste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrån egna definitioner som är skräddarsydda specifikt för företaget.I rapporten presenteras förslag till ovanstående handlingsplan för modulindelning på Volvo CE i Braås..

Problem: Den ökande globaliseringen har suddat ut gränserna mellan länder och skapat mångkulturella samhällen. Företagen kan inte bortse från detta då deras kunder, leverantörer och anställda har olika nationella, etniska och kulturella bakgrunder och förmågan att utnyttja detta kommer att avgöra framgången på marknaden i framtiden. Rekryteringen till företagen blir därför än viktigare och omfattningen av rekryteringsprocessen gör att de inte har utrymme för att göra fel. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur verksamheterna resonerar kring mångfald i sitt arbete med rekrytering av personal och vad det i så fall är som de söker? Vi har valt att använda oss av en liten och en stor verksamhet för att kunna se eventuella skillnader och likheter dem emellan samt likheter och skillnader mellan yrkesrollerna och vad dessa kan bero på..

            Magisteruppsats inom FöretagsekonomiTitelIntern kontroll ? En studie av större svenska företags interna kontrollFörfattareHenrik Carlsson, Joakim HäggbergHandledareHossein PashangDatum2009-06-09ÄmnesordIntern kontroll, bolagsstyrning, COSO, förskingringSammanfattningBakgrund:Under senare år har det i media uppmärksammats flertalet fall av ekonomisk brottslighet i företag. Bland annat har Enron-skandalen lett fram till utveckling av lagar och regelverk inom bolagsstyrning och intern kontroll för att på så sätt motverka ekonomisk brottslighet i företag. Enligt undersökningen Economic Crime Survey utförd av PriceWa-terhouseCoopers där 5400 ledande befattningshavare tillfrågades har majoriteten av svens-ka storbolag utsatts för ekonomisk brottslighet.Syfte:Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om huruvida större svenska företags interna kontroll anses som god eller avvikande. Vidare syftar uppsatsen till att presentera var inom den interna kontrollen risken är störst för förskingring samt var större svenska företag bör utveckla sin interna kontroll.Metod:I vår studie har vi valt att använda oss av en deskriptiv, kvalitativ studie med en abduktiv metod.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder.

Det blir i slutet av sin utbildning naturligt att en börjar fundera över hur det första jobbet efter utbildningen ska förvärvas. Av den anledningen ansågs det intressant att ta reda på vad rekryterarna på rederierna baserar sina beslut på vid anställning av styrmän. Syftet med denna undersökning blev därför att ta reda på vilka faktorer som är mest avgörande när en nyexaminerad sjökapten söker jobb som juniorstyrman. För att få en djupare bakgrundsförståelse för ämnet söktes det efter tidigare arbeten angående rekrytering av juniorstyrmän. Efter det kunde några faktorer uteslutas och några faktorer var i behov av att undersökas vidare.

Föreliggande kandidatuppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nätverk har på arbetsmarknaden utifrån sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anställa personal på sex olika företag. Tre frågor som undersöks närmare i denna uppsats är i vilken mån rekryterarna använder sitt sociala nätverk i sitt arbete, använder de främst nära relationer eller bekanta i anställningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att användningen av sociala nätverk vid rekrytering har på arbetsmarknaden. Vi utgår från Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga länkar. Det framkommer i våra intervjuer att rekryterarna på de olika företagen använder sina sociala nätverk vid tillsättning av tjänster i olika stor utsträckning.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

Medarbetarna sägs ofta höra till företagens viktigaste tillgångar och företagens vinst påverkas till stor del av att rätt medarbetare anställs. En felrekrytering beräknas kosta företagen i snitt 700 000 kronor och kan även leda till låg arbetstrivsel hos såväl den nyanställde som hos den övriga personalen. Genom kunskap gällande de negativa aspekterna vid rekrytering utarbetades studiens syfte, att studera hur de rekryteringsansvariga ser på felrekrytering, vad felrekrytering kan bero på samt hur det kan minskas ur de rekryteringsansvarigas perspektiv. Tre frågeställningar skapades för att nå upp till studiens syfte: Hur ser de rekryteringsansvariga på felrekrytering? Vad kan felrekrytering bero på ur de rekryteringsansvarigas perspektiv? Hur anser de rekryteringsansvariga att felrekrytering kan minskas? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer med rekryteringsansvariga på sex stora företag i Sverige.