Sök:

Sökresultat:

9731 Uppsatser om Intern miljökommunikation - Sida 38 av 649

Att kommunicera svÄr förÀndring : Ett medarbetarperspektiv

Titel Att kommunicera svĂ„r förĂ€ndring - Ett medarbetarperspektivFörfattareTherĂ©se Boija & Fanny NybergHandledareCatrin JohanssonExaminatorElisabeth StĂșrUtbildningMedie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, MittuniversitetetSyfteSyftet med studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur medarbetare frĂ„n tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förĂ€ndringen pĂ„ VĂ„rby bryggeri.FrĂ„gestĂ€llningarHur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedlĂ€ggningen.MetodStudien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestĂ„ende av 3-5 deltagare frĂ„n Spendrups medarbetare.ResultatI studien framgĂ„r det att Spendrups förĂ€ndringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgĂ€nglig chef. De tillfrĂ„gade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det sĂ„, men att informationen inte Ă€r tillrĂ€cklig.

Att vara eller inte vara kommunikativ

VÄr studie har som syfte att uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt ledarens kommunikation Äterspeglas i medarbetarna och anstÀllningstillfredstÀllelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförÀndringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bÀttre kunna hantera framtida organisationsförÀndringar. VÄrt syfte Àr sÄledes att belysa sÄvÀl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrÄn medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..

Praktisk tillÀmpning av koden : PÄverkan pÄ intern kontroll

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli Är 2005. Kodens syfte Àr att stÀrka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att stÀlla krav pÄ företagens interna kontroll. PÄ lÄng sikt skall koden Àven bidra till ett ökat förtroende för det svenska nÀringslivet och attrahera utlÀndskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen pÄ O-listan och betonar att det Àr styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur koden kan förvÀntas förÀndra och förbÀttra företagens interna kontroll.

Svensk Kod för Bolagsstyrning : FörÀndring/förbÀttring av intern kontroll i svenska bolag

PÄ senare Är har bolagsstyrningen fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Orsaken Àr frÀmst de företagsskandaler som har intrÀffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, dÀr företagsledningar har agerat pÄ ett sÀtt som ej stÀmmer överens med aktieÀgarnas intresse, Àr dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, Ärsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning Àr ett hjÀlpmedel för att stÀrka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förÀndrat svenska bolags sÀtt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna anvÀnder sig av en kvalitativ metod dÀr respondenter frÄn tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmÀrksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förÀndrat sjÀlva arbetsprocesserna.

Styrelsen och dess samband med rapporten om intern kontroll

Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor pÄ förskolor. Vi har ocksÄ velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvÄrdsfrÄgor skiljer sig Ät pÄ olika förskolor beroende pÄ var de Àr geografiskt placerade. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi gjort en kvalitativ undersökning pÄ kommunala förskolor belÀgna i storstad och pÄ landsbygd utan nÄgon uttalad miljöprofilering. UtifrÄn vÄr empiri som vi har analyserat i relation med vÄr teori har vi diskuterat och lyft fram vÄr frÄgestÀllning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsÀtt och arbetsmetoder dÄ de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frÄgan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svÄrigheter bÄde i storstad och pÄ landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avstÄndet till skogen utgör ett hinder.

Informationsförsörjning i intranÀtmiljöer : Kommunikativ innovation

Kommunikativ innovation Ă€r ett hett forskningsomrĂ„de med tanke pĂ„ web 2.0. Interaktion mellan mĂ€nniskor uppstĂ„r kontinuerligt i vardagen och det Ă€r just i dessa konstellationer som ny kunskap genereras, information delas och erfarenhet bekrĂ€ftas.Uppsatsen fokuserar pĂ„ innovativ kommunikation i intranĂ€tmiljöer. Syftet Ă€r att undersöka resultatet frĂ„n den Ă„rliga enkĂ€tundersökningen av verksamhetsportalen pĂ„ företag X med mĂ„let att generera nya perspektiv pĂ„ portalens potential ur ett kommunikativt perspektiv. Intentionen med uppgiften Ă€r att generera ett resultat som Ă€r i linje med de förvĂ€ntningar systemets anvĂ€ndare har och företagets strategiska mĂ„lsĂ€ttning att vara en kunskapsstark, homogen organisation med starkt intern kultur.Strategin har varit en metodkombination med en primĂ€r kvantitativ studie omfattande 378 respondenter i en online enkĂ€tundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju. Även det vetenskapliga perspektivet Ă€r dualistiskt och innefattar sĂ„vĂ€l en hermeneutisks som en pragmatisk syn pĂ„ undersökningen.

Sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond - En intervjustudie

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

FörÀndringskommunikation i organisationer : En studie som jÀmför hur uppfattningar skiljer sig mellan chefer och medarbetare i en förÀndringsprocess

Title: Change Communication within organizations ? How perceptions differ between managers and employees in an organizational changeAuthor: Emma Ender & Fanny TeschTutor: Anne-Marie MorhedPurpose: The purpose of this thesis was to study and compare different perceptions of change communication between managers and employees within two smaller organizations. We wanted to examine how the communication process within the change was carried out. We also aimed to compare the results with change communication models of Johansson & Heide (2008) and Lewin (1951), and also existing concepts, to see if our result differed from earlier research. Our key questions to answer were: How do managers communicate a change to the employees in two smaller companies? How do the managers think that the employees perceive the information about the change? How do the employees perceive the information about the change? How does change models from previous research correspond to, or differ from the change process?Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of twelve interviews with both managers and employees at two small companies.Main results: The main results shows that communicating a change is complex, and that it is difficult to create models and theories for the phenomenon, as each change is unique.

Att pÄverka en samhÀllsdebatt : En retorisk studie av organisationen Ruter Dams strategiska kommunikation

Det har aldrig varit sÄ lÀtt att uttrycka sin Äsikt och samtidigt sÄ svÄrt att faktiskt göra sin röst hörd som det Àr idag. För att nÄ ut med sin Äsikt mÄste man uttrycka sig pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt forum. Den hÀr uppsatsen granskar hur man kan pÄverka en samhÀllsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnÄ en förÀndring som kommer frÄn publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att pÄverka jÀmstÀlldhet inom svenskt nÀringsliv. Analysen ÄskÄdliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jÀmstÀllt nÀringsliv med utgÄngspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Skalbolagstransaktion - NÀr tillÀmpas ventilen?

tillÀmpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har anvÀnt oss av den rÀttdogmatiska metoden vilket innebÀr att vi kommer att tolka gÀllande rÀtt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna pÄverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer sÀrskilda skÀl, vad anses vara sÀrskilda skÀl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, Àven benÀmnt den sÄ kallade ventilen, kan tillÀmpas.De olika situationer som nÀmns i propositionen 2001/02:165, sÄ som generationsskifte, FoU, utlösen av delÀgare med flera, kan Àven tolkas som sÀrskilda skÀl till nÀr ventilen kan tillÀmpas. Vid bedömning av om ventilen Àr tillÀmpbar genomförs en prövning dÀr skÀlet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.

?Jag vill ha dialog,  men bara sÄ lÀnge  vi pratar om mig.? : Om svenska finansiella företags kommunikation i sociala medier

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Det Àr insidan som rÀknas. Organisationsidentitet och internkommunikation ur ett medarbetarperspektiv

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka organisationsidentiteten och den interna kommunikationen inom en stor och indelad organisation, och relatera dessa begrepp till varandra. FrÄgestÀllningarna berör organisationsidentiteten, internkommunikationen och relationen mellan dem ur ett medarbetarperspektiv.Metod: Studien Àr genomförd med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med medarbetare vid Stadsbyggnadskontoret.Resultat: Resultaten indikerar att en organisations identitet och interna kommunikation hör samman. Med internkommunikationen skapas en möjlighet att uppnÄ delaktighet och gemenskap frÄn medarbetarens sida. Kommunikationen bygger och förstÀrker identiteten genom de interpersonella interaktionerna. Identiteten och internkommunikationen Àr Àven starkt pÄverkade av strukturen och kulturen i en organisation.

Kommunikation om CSR : En strategisk frÄga för apotek?

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.

Kommunikation mellan konsult och kund

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Reliabilitet och validitet av tvÄ svenska versioner av Fatigue severity scale vid mÀtning av trötthet hos patienter med systemisk lupus erythematosus

Syftet med denna studie var att testa och beskriva aspekter av reliabilitet och validitet av tvÄ versioner av Fatigue Severity Scale (FSS) pÄ svenska, FSS 1 och FSS 2, vid mÀtning av trötthet hos patienter med systemisk lupus erythematosus (SLE). Metod: TvÄ grupper av patienter med stabil SLE, lÄg sjukdomsaktivitet och liten organskada inkluderades. Diskriminant validitet för FSS 1 testades pÄ 32 kvinnor med SLE och 35 friska kvinnor. Följande test av FSS 1 och FSS 2 gjordes pÄ 23 patienter med SLE: Tak- och golveffekter, intern konsistens, stabilitet över tid (test-retest) samt innehÄllsvaliditet uttryckt som faktoranalys och innehÄllsvaliditet sett ur patienternas perspektiv vad gÀller FSS 2. Resultat: FSS 1 kunde signifikant sÀrskilja kvinnor med SLE frÄn friska kvinnor.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->