Vår avsikt med uppsatsen är att beskriva och analysera medias larmrapporters inverkan på livsmedelsprodukternas nuvarande situation och framtid. Vi undersöker varför vissa företag lyckas bättre respektive misslyckas med sin krishantering utifrån hur de bemöter larmen.Vi har utgått från teorin Crisis Management, där vi har funnit en applicerbar modell på vårt syfte, Crisis Response System, som kompletteras med sårbarhetsmodellen A Simple model of Crisis Susceptibility. Dessa modeller behandlar den interna krishanteringen. För att externt kunna bemöta larmrapporter har vi valt att tillämpa PR-modellen Communication Strategies for Responding to a Crisis där paralleller dras till delar ur ryktes- och trovärdighetsmodellen Brand-Building Blocks..

Syfte: Att sammanställa vilken forskning det finns kring relationen mellan fysiskt aktivitet och insulindoser samt blodsockervärden hos personer med diabetes typ 1.Metod: Litteraturstudie. En artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningen resulterade i 17 studier. Efter granskning och analys av studierna synliggjordes två kategorier som redovisas i resultatet.Resultat: Flera studier kom fram till att fysisk aktivitet sänker blodsockervärdena hos personer med diabetes typ 1. En studie belyste att fysisk aktivitet måste pågå regelbundet för att resultat skall ses på lång sikt.

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

Syftet med denna explorativa studie var att utforska säkerhetsklimat, psykosociala förhållanden och organisationsklimat i Transportflygorganisationen i Försvarsmakten och i företaget Golden Air. Författarna har studerat och jämfört de två flygorganisationerna, som skiljer sig åt i struktur, ledning, resurser, visioner, uppgifter och mål. En enkätundersökning genomfördes med hjälp av instrumenten QPSNordic och Safety Culture. Av sammanlagt 125 utsända enkäter inkom totalt 74 svar (59 % svarsfrekvens), 53 ifrån Förvarsmakten och 21 ifrån Golden Air. Safety Culture visade att piloterna i Golden Air bedömde sin Arbetssituation signifikant mer positivt än flygförarna i Försvarsmakten.

AbstraktFärdigheter utvecklas gradvis vid träning och fördelarna som erhålls är många. Utförandet går snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av färdigheter kan dock påverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten på teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mängd träning. Prestation mättes med svenska klätterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som används vid uppklättring för topprepskort.

Stressen ökar allt med i samhället och i människors liv. Därför är det viktigt att finna sätt att motverka de negativa aspekterna av stressen för att må bra. Undersökningar gjorda i Europa och USA visar att kontakt med djur minskar stressnivån i kroppen. Ett antagande i denna studie var att om hundägare upplever sin hund på ett positivt sätt skulle detta leda till ökade buffringsresurser. D.v.s.

Betydelsen av varumärke, identitet och image på dagens konsumentmarknad är sällan ifrågasatt och bekräftas av mängder med studier. Det som däremot inte är lika klarlagt är vilken roll dessa begrepp spelar på den lite mer ljusskygga industrimarknaden. Mot bakgrund av detta ville jag ta reda på hur den interna och externa kommunikationen kan se ut på ett företag som inte har en publik målgrupp.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett litet B2B-företags identitet och image uppfattas från tre olika perspektiv; ledningens, de anställdas samt kundernas. Föremål för min undersökning var Compware Medical, ett tyskt företag i medicinteknikbranschen som riktar sig till kliniker, sjukhus och fångvårdsanstalter.  För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med informanter från varje grupp. Eftersom förförståelsen och involveringsgraden i ämnet antogs vara olika beroende på om informanten tillhörde ledningen, anställda eller kunderna användes en intervjuguide för respektive grupp.

Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur ätstörningar påverkas av den övergripande samhällsutvecklingen och det samhälle vi idag lever i. Frågeställningarna jag haft som avsikt att besvara är hur livshistorien ser ut för personer med ätstörningarna anorexi, bulimi och ortorexi och hur de olika ätstörningarna kan kopplas till specifika drag som kännetecknar senmoderniteten. Jag har även velat ge en bild över hur de intervjuade ser på ätstörningarnas utveckling i framtiden. För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av kvalitativ metod och livshistorier, som innebär djupintervjuer som förklarar den intervjuades liv. Personerna jag har intervjuat har berättat om sin tid innan sjukdomen, om tiden med sjukdomen och hur de mår idag.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.

Dagens företag och organisationer måste ständigt förändra och förnya sig för att kunna överleva. Många av de studier som genomförts, visar att implementeringar av strategiska beslut i företag och organisationer ofta misslyckas och implementerings-arbetet beskrivs av många forskare som en konst snarare än en vetenskap. Förändringsarbetet och i synnerhet implementeringsfasen är det som fokuseras i detta arbete. Det finns många olika orsaker till varför implementeringsarbeten misslyckas, men genomgående så lyfts den interna kommunikationen fram som en ytterst kritisk faktor. Detta är orsaken till att vi på djupet studerat detta ämnesområde.

Syftet med uppsatsen är att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stämmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi ämnar även undersöka vad som inverkar på produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stämmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen är mer engagerade, känner större samhörighet i gruppen och är mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa är att de alla har kontinuerliga och täta möten med roterande ansvar för att hålla i dessa samt tillgång till väl uppdaterade anslagstavlor..

Till följd av marknadens reaktion på klimatfrågan och samhällets krav på mindre energikonsumtion ställs företagen idag inför ett ställningstagande. Ta ansvar för miljön och den inverkan företaget har på den, alternativt stå pall för de följder som väntar om man väljer att inte reagera. Naturligt blir att fokus landar på de företag som har närmast koppling till miljö och påverkan. Vi gavs möjlighet att studera Energibolaget inför en satsning på energitjänster. Dessa tjänster lanseras till följd av den ökade efterfrågan och marknadens anpassning till klimatfrågan.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Syftet med detta arbete var att få en djupare förståelse för vad som motiverar ICA-handlare, vilka risker och utmaningar som finns i en organisation som ICA med flera lokala ägare och chefer, samt hur man hanterar dessa. Detta är gjort ur ett perspektiv baserat på teorier gällande motivation och incitament hos individer inom en organisation. Våra slutsatser är att ICA-handlare drivs av både intern och extern motivation i olika delar av deras karriär, samt av olika grader av makt och viljan att åstadkomma. Vi ser också att lokala chefer kan ha mål och incitament som står i konflikt med organisationens övergripande mål. Vi kommer också fram till hur man kan förebygga och hantera situationen som uppkommer då ledare blir alltför bekväma i sitt agerande och inte längre bidrar på bästa sätt..

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är:Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011?Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna?Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken?Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen.Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna.