Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy.The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests.

Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett namnbyte. Trots detta har företagsnamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad.

The United States is one of few Western nations that administers capital punishment to their condemned criminals. Texas has executed the most inmates of any state in the U.S. This prompted questions about the psychological characteristics of death row inmates. The purpose of this essay is to widen the perspective on inmates serving capital sentences by analyzing their final statements. The focus of this essay was centered on acute anxiety of death among inmates, visible in their final statements, as a result of an accelerated process of dying.

Problem: Det satsas mycket på internutbildningar inom många företag och det finns en del forskat kring ämnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. Däremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till något, om de anställda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus även ökat på de anställdas (inom serviceföretag) estetiska attribut såsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus på säljpersonal och deras syn på internutbildningar.

Uppsatsen analyserar behovet av intern förändringskommunikation mellan ledning och medarbetare vid bildandet av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. Vidare studeras också uppkomsten av brister i den interna kommunikationen och hur detta kan ligga till grund för medarbetarnas negativa attityd till förändringsarbetet. Studiens empiriska material är insamlat genom intervjuer med ledning, medarbetare samt mellanchefer. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att organisationens hierarkiska struktur har en negativ påverkan på kommunikationen mellan medarbetare och ledning. Detta på grund av att information försvinner på vägen samt att medarbetarna, till följd av de många nivåerna organisationen är uppbyggd på, inte ges möjlighet till att ge feedback gällande de beslut som tas som vidare också påverkar deras arbetssituation.

Title: Change Communication within organizations ? How perceptions differ between managers and employees in an organizational changeAuthor: Emma Ender & Fanny TeschTutor: Anne-Marie MorhedPurpose: The purpose of this thesis was to study and compare different perceptions of change communication between managers and employees within two smaller organizations. We wanted to examine how the communication process within the change was carried out. We also aimed to compare the results with change communication models of Johansson & Heide (2008) and Lewin (1951), and also existing concepts, to see if our result differed from earlier research. Our key questions to answer were: How do managers communicate a change to the employees in two smaller companies? How do the managers think that the employees perceive the information about the change? How do the employees perceive the information about the change? How does change models from previous research correspond to, or differ from the change process?Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of twelve interviews with both managers and employees at two small companies.Main results: The main results shows that communicating a change is complex, and that it is difficult to create models and theories for the phenomenon, as each change is unique.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor. Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjälp av de teorier vi anser vara relevanta i ämnet, bl.a.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

I takt med att samhället förändras utförs standardiseringar som krävs för att utveckla landet och upprätthålla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen är en av många branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta är att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare åren. Ett steg i utvecklingen för tjänsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, som gemensamt utfärdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebär att man som auktoriserad redovisningskonsult måste följa Reko och på så sätt försäkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Problem Intresset för sport är omfattande i världen och med sporten kommer möjligheter för företag att kommunicera med marknaden. Dessa möjligheter innefattar sponsring. Företag väljer olika sponsringsobjekt, sätter upp mål och aktiverar sin sponsring. I dagsläget finns det dock alltför många företag som investerar i sponsring utan eftertanke till objektets karaktär eller potentiella målsättningar. Dessutom brukar företagen enbart utöva varumärkesexponering vid sportevenemang.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka organisationsidentiteten och den interna kommunikationen inom en stor och indelad organisation, och relatera dessa begrepp till varandra. Frågeställningarna berör organisationsidentiteten, internkommunikationen och relationen mellan dem ur ett medarbetarperspektiv.Metod: Studien är genomförd med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med medarbetare vid Stadsbyggnadskontoret.Resultat: Resultaten indikerar att en organisations identitet och interna kommunikation hör samman. Med internkommunikationen skapas en möjlighet att uppnå delaktighet och gemenskap från medarbetarens sida. Kommunikationen bygger och förstärker identiteten genom de interpersonella interaktionerna. Identiteten och internkommunikationen är även starkt påverkade av strukturen och kulturen i en organisation.

I den här studien undersöks genom semistrukturerade intervjuer hur elitidrottsföreningar bygger upp sitt varumärkeskapital inom den professionella idrotten. Sex stycken marknadsansvariga inom idrottsföreningarna som är verksamma inom respektive förening har intervjuats för att få reda på deras syn på byggnationen av ett varumärkeskapital inom den nämnda kontexten. Anledningen till detta var för att på bästa sätt kunna ta del av kunskap erfarenhet och information som dessa respondenter sitter på. Så som många författare fastslår som jag påvisar i min inledning som Uggla, (2002) Lagergren, (1998), Aaker, (1996) så blir vikten av varumärket allt viktigare för organisationer i dagens samhälle. För att nå ett bra resultat och samtidigt följa med i marknadens utveckling och hävda sig mot sina konkurrenter blir det allt mer diskussion kring varumärkesfrågor inom organisationer. Resultaten av denna studie påvisar hur ett varumärkeskapital skapas för elitidrottsföreningar genom en intern process och påverkan.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning.Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna.

Titel: Internprissättning inom offentlig verksamhet - En studie om Konsult och Service i Västerås stadProblem: Konsult och Service är en serviceförvaltning som tillhandahåller stödtjänster till kommunens förvaltningar. I dagsläget genomför de en förändring av sitt interna IT-pris. De forskningsfrågor vi ställer oss är:Vad använder Konsult och Service för internprissystem och varför detta system?Anser Konsult och Service att internprissättningen har medfört minskat resursslöseri?Ger internprissättningen en rättvis kostnadsfördelning, enligt Konsult och Service?Varför och hur förändrar Konsult och Service sitt interna IT-pris? Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att studera Konsult och Services internprissättning och den eventuella förmågan att minska resursslöseri och skapa en rättvis kostnadsfördelning med internprissättning. Syftet är även att beskriva den pågående förändringen av Konsult och Services interna IT-pris.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt intervjuer med tre personer som vi anser har bra kunskaper om internprissättning.Resultat och Slutsats: Konsult och Service använder sig av självkostnad, för att prissätta den interna handeln mellan kommunens enheter.

Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.