Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av humankapital kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

The purpose of this thesis was to study how internal marketing affects service quality in the tourism industry. It was decided to conduct a case study on two hotels with summer seasonal employees. Pite Havsbad and Strand Hotell Borgholm were chosen as study objects. The case was based on interviews with the hotel manager at Pite Havsbad and the vice president at Strand Hotell Borgholm, who coordinates the internal marketing at the companies. The findings were that seasonal employees do not affect service quality much.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

Vårt syfte är att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan användas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga på de marknadsföringsstrategier som platserna använder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska städer vi studerat har en genomtänkt strategi och har gjort tydliga avvägningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tänkt långsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat på att marknadsföra sig internt hos stadens invånare. Städerna har resurser som är väl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men använder inte själva begreppen i sin externa marknadsföring.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Uppsatsens syfte är att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förändringar jämfört med tidigare reglering samt praxis och om så är fallet, få en djupare förståelse för vilka dessa förändringar är. Vi kommer även att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har genomfört tre öppna intervjuer. Vår teoretiska referensram har utgått från principal-agentteorin och självreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betänkande.

 Idag använder sig företag till viss del av externa värderare. Detta gör de för att öka förtroendet för deras egna interna värderingar. Delvis visar det att internvärdering inte kan anses vara lika objektiv som extern, men också mer sparsamt för företagen. Företagen kan exempelvis välja ut 20 % av deras totala förvaltningsfastigheter som har internvärderats, för att låta en extern värderare också göra en värdering. Dessa 20 % har företagen själva valt ut.

Huvudsyftet med uppsatsen är att utforma en modell, vars uppgift är att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet är att applicera modellen på banksektorn. För att uppnå vårt huvudsyfte utgick vi från teori om belöningssystem. Undersyftet uppnåddes genom en kvalitativ studie på de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. Primärdata inhämtades från intervjuer och sekundärdata främst från böcker och artiklar.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten håller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid många nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach är att förlita sig på den faktiska omgivningen istället för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur väl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nätverk. Tillförlitligheten hos de två neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestäms genom experiment.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan tillverkningsföretag x och rekryteringsföretag y, i vad som påverkar rekryterarens intryck vid en anställningsintervju och hur detta hanteras, utifrån vissa givna aspekter? Dessa aspekter är: Intryck, sociala regler, kroppsspråk, attityder, intuition och halo/devil effekten. Tyngdpunkten i studien ligger på intryck. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav tre genomfördes på tillverkningsföretag x och fyra genomfördes på rekryteringsföretag y. Författarna använder sig av en hermeneutisk analysmetod för att bearbeta studieresultatet.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta för att förebygga skada på varumärket, samt undersöka hur återuppbyggnadsarbetet av ett skadat varumärke kan utformas. Vi har gjort en fallstudie av återuppbyggandet av Skandias Varumärke. För ett par år sedan råkade Skandia ut för en krissituation som skadade deras varumärke, vi har undersökt hur de arbetade för att återuppbygga sitt varumärkesvärde. Vi fann att riskanalyser och intern kommunikation är en viktig grund för att undvika varumärkeskriser. Detta förarbete minskar risken för negativa konsekvenser för varumärket när en kris inträffar, det förenklar även återuppbyggnadsarbetet.