Syftet med denna uppsats är att belysa individualiseringen i ämnet matematik ur ett interkulturellt perspektiv. Frågeställningen som vi utgått ifrån är:Hur arbetar fyra låg- och mellanstadielärare för att individualisera sin undervisning i det mångkulturella klassrummet? Det interkulturella perspektivet innebär en förbindning mellan kulturer, ett brobygge och individualiseringen är en anpassning av undervisningen för den enskilda eleven. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua fyra lärare. Vårt resultat har vi delat upp i fyra teman.

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gått från att man är född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sätt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebär när en ledare är utbildad inom ledarskap och inte projektets ämnesområde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektområdet. Man måste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags människor och skapa god stämning.

Vi har genom samtalsintervju försökt att få en bild av några lärares attityder till svenskhet, både utifrån sig själva och utifrån sin yrkesroll. Vi har undersökt hur de ser på interkulturell pedagogik och på vilket sätt de väver in den i sin undervisning. I studien har vi även försökt få en bild av hur man kan urskilja en immanent pedagogik utifrån lärarnas svar. Sammanlagt ingår 10 lärare i studien, varav hälften är svensklärare och hälften är svaslärare (svenska som andraspråklärare). Studien har en jämförande diskussion, huruvida svaren skiljer sig åt mellan svensklärare och svaslärare.Vi kom fram till att svaslärarna i högre grad var medvetna om svenskheten i sin yrkesvardag än svensklärarna.

This essay aims to create an understanding of how leadership can be arranged in a company that embraces new technology and telework, and how it can be experienced from the employees' perspective. In order to make it possible to investigate this purpose are three questions formed; ?How is the leadership perceived??, ?How does telework into motivation?? and ?How does telework into communication??. A presentation of previous research is given, focusing mainly within different types of leadership, distance, and telework. Based on this, three interviews was made in which respondents? experience of telework was in focus.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning.Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien..

Bakgrunden till examensarbetet är den låga frisknärvaron på ett flertal arbetsplatser i Sverige. På sikt hotar en låg frisknärvaro den svenska välfärden genom att kostnaderna för ohälsa blir väldigt höga, både i monetära mått och i lidande. Ledaren har, genom sitt formella ansvar och sina befogenheter, stor möjlighet att påverka organisationens utveckling. Vilket gör kopplingen mellan hälsa och ledarskap till ett intressant område. I detta examensarbete ges svar på forskningsfrågorna: ? Hur kan ledare arbeta för att stödja utvecklingen för en hållbar hälsa? ? Vilka goda exempel på arbetssätt kan identifieras? Som fallstudieorganisation har Roxtec International AB i Karlskrona valts.

Ett företag inom försäkringsbranschen i norra Sverige visar upp interna skillnader i frisknärvaro mellan två av sina kontor. Vårt uppdrag var att identifiera vad orsaken till detta kan vara utifrån perspektiven ledarskap och psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatserna.Metoden var att kvantitativt, med en webbenkät, samla in uppgifter från båda dessa kontor där respondenterna har svarat på frågor med fasta svarsalternativ och ett fåtal öppna frågor. Dessa svar har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS.Resultatet antyder att det är små skillnader i uppfattningen om ledarskap och psykosocial arbetsmiljö mellan kontoren och att majoriteten av de svarande ställer sig mycket positiva till dessa frågeställningar. Det indikerar att det finns andra tänkbara orsaker till skillnaden som inte rymdes inom denna undersökning..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om mediepedagogiskt ledarskap för inlärning ger en bra effekt och kvalité från elevens synpunkt. Jag har intervjuat elva studenter från Medieprogrammet vid Luleå gymnasium. En från varje avgångsklass. Jag har värderat en taxonomi över vad eleverna anser att de lärt sig. Jag har gjort en karriärsprofil för varje student.

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas.

Konflikter finns överallt i samhället, inte minst i organisationer och företag. Att beskriva olika ledares sätt att hantera konfliktsituationer i sitt ledarskap var därför intressant. Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelser av ledarskap och sätt att hantera konflikter. Undersökningen baserades på 14 intervjuer med ledare som har personalansvar från både privat och offentlig sektor. Studien är könsmässigt balanserad.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstå hur ledarskapet påverkas när en organisation genomgår en förändring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen på ledarskap där chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förändrades synen på arbetsledning och arbetsfördelning där medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen.Med utgångspunkt i detta har vår forskning behandlat de effekter på ledarskapet som inträffar när en organisation går ifrån ?command and control? till ?empowerment?. Därav har vi ställt upp följande frågeställningar; Hur har kontrollen (över teamen) förändrats för linjechefen i övergången från Classic Waterfall till Agile, På vilket sätt har förändringen påverkat linjechefens informationshämtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter får förändringen på ledarstilen när organisationen övergår till en agil organisation.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med linjechefer ur två avdelningar för att samla in vårt empiriska material.

En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Belägget för uttalandet är att bra ledarskap leder till motiverade och därmed produktiva medarbetare medan svagt ledarskap bidrar med motsatsen. För att få effektiva medarbetare fordras således motivation som skall uppstå genom chefens agerande. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till att medarbetarna blir motiverade. Med andra ord, vad krävs av chefen för att erhålla motiverade medarbetare?Vi skall med undersökningen utreda vilka konkreta ledaregenskaper hos en butikschef som leder till att medarbetarna blir motiverade.

Flerspråkiga barn i en förskolegrupp kan vara stor utmaning för lärare vars uppdrag bland annat är att stödja och stimulera barnets språkutveckling i det svenska språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med flerspråkiga barn i dagens förskola för att stimulera deras inlärning och språkutveckling. Vi undersökte också skillnaden i val av arbetssätt beroende på lärarens utbildning och därför intervjuade vi även lärare som har svenska som andraspråk i utbildningen. Genom att vara med och observera några lärarledda undervisningstillfällen i två förskoleklasser hoppades vi på att se en variation av olika arbetssätt som lärare använder sig av för att sedan under intervjun kunna diskutera dessa val. Slutsatsen vi kom fram till är att det inte finns ett enda arbetssätt som är språkutvecklande utan att en blandning gynnar språkutvecklingen bäst.