The Swedish school is today a meeting place for many people with different cultures. The teacher education at Södertörn University have since 2002 been influenced by an intercultural profile. The purpose of this study is to investigate how the intercultural profile of Södertörn University is expressed in preschool- teachers/ teachers work. Is an intercultural approach requested in schools and is intercultural approach useful and applicable in the teaching profession? The report is based on a qualitative study of what intercultural competence means for five preschool- teachers/ teachers who have graduated from Södertörn University.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger upplever och tÀnker kring sitt arbete med vÀrdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter pÄ lÀrarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mÄngkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lÀra dÄ det Àr ett viktigt Àmne och har dÀrför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhÀlle och vi Àr nyfikna pÄ hur detta kan tas till vara pÄ i förskolans verksamhet. För att sÀtta oss in i Àmnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mÄngkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

The purpose of this study is through a teacher perspective gain insight to the knowledge former Sodertorn teacher students possess of intercultural pedagogy and if they use it at work. The studies main perspective is the intercultural perspective, which has been the study's lead perspective. This study also made use out of a sociocultural perspective as it fits with the intercultural perspective and puts its mark in the study.This study has used interviews for data collection. Five former Sodertorn teacher students were interviewed, the interview participants work as teachers. These five teachers? experiences and statements were the focus of this study, the teachers had to demonstrate their intercultural skills and how they use these skills in their classroom.

Denna rapport Àr en utvÀrdering av projektet JÀmlik, jÀmstÀlld och interkulturell medborgarservice inom Medborgarkontoren i Botkyrka kommun. Projektets mÄl Àr att sÀkerstÀlla att alla medborgarkontoren ger en jÀmlik medborgarservice. Projektet ska bidra med att ?medvetandegöra medarbetarna? kringjÀmstÀlldhets- och interkulturella perspektiv. SamhÀllsvÀgledarna som arbetar pÄ medborgarkontoren ger kommuninvÄnarna vÀgledning och service inom alla kommunens omrÄden.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

UtifrÄn syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens kÀnsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus pÄ eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lÀrare frÄn en högstadieskola i vÀstra SkÄne intervjuats. Intervjuerna Àmnade ge ett resultat som kunde svara pÄ den övergripande forskningsfrÄgan: Hur stÀller sig historien som berÀttas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det stÄr i förhÄllande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att mÄnga elever, oberoende av hÀrkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillrÀckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, dÀr den egna bakgrunden Àr en del, sÄ stÀller sig detta resultat dÄligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression frÄn denna undersökning Àr hur den svenska historieundervisningens traditionella innehÄll kan utmanas och förÀndras.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

As Sweden has become a multicultural society the need for developing new educational approaches rises. The preschool is a crucial piece in this as it is the one of the first institutions where the children start to develop the language skills. The aim of this study is to investigate the language development approach as practiced by teachers, in their preschool programs, and determine if the teachers work methods can be considered intercultural. This is done to gain a deep understanding on several language development methods and analyze the teachers' approach within the framework of intercultural pedagogy perspective. The theoretical framework used in the study is the intercultural perspective.

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

SAMMANDRAGSyftet med studien Àr att skapa kunskap om hur en lÀrare i ett interkulturellt klassrum synliggör flersprÄkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare sprÄkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lÀrare och tvÄ rektorer verksamma pÄ en mellanstor skola i en mellanstor kommun, dÀr lÀraren Àven har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr införstÄdda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flersprÄkiga eleverna. Det framgÄr av resultatet att informanterna Àr vÀl införstÄdda med miljöns betydelse för vidare sprÄkutveckling och att skolan anvÀnder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt sprÄkutveckling. Resultatet visar ocksÄ att skolan har en positiv instÀllning gentemot flersprÄkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar sprÄkstimulerande.

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka möjligheter och hinder för lÀrarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken bild ger nÄgra lÀrarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lÀrarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av mÀnniskor som arbetar med internationaliseringsfrÄgor vid fakulteten lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lÀrarstudenter? För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss utav forskning som rör bland annat lÀrarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar pÄ lÄg mobilitet hos lÀrarstudenter samtidigt som det stÀlls nya krav pÄ lÀrare i en allt mer internationaliserad vÀrld. Studien har genomförts med hjÀlp utav kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vÄr insamlade empiri framkommer det frÄn studenterna en positiv syn pÄ deras utbytesstudier, de menar att de har pÄverkat dem bÄde pÄ ett personligt samt pÄ ett professionellt plan. DÀremot framkommer det att lÀrarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssÀtt för att utbytesstudier ska bli sÄ utvecklande som möjligt för lÀrarstudenter..

SammanfattningIdag lever vi i en vÀrld som blir allt mer globaliserad dÀr mÀnniskor reser i allt större utstrÀckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrÄnkomligt att inte pÄverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie Àr att tolka och förstÄ hur doktorander pÄ nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utlÀndska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrÄn en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjÀlp av relevanta teorier och begrepp hÀmtade bl.a.