Syftet med denna rapport är att titta på hur samverkan fungerar mellan polisen och socialtjänsten, när det gäller deras arbete med barn och unga som far illa hemma. Hur fungerar samarbetet praktiskt och vad tycker personal på myndigheterna om samarbetet? I de inledande kapitlen beskrivs barnperspektivet och den strategi för samverkan som Socialstyrelsen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utveckla. Också lagbestämmelser om skyldighet för Polisen och Socialtjänsten att samverka sammanfattas. Rapporten innehåller intervjuer med personal från respektive myndighet.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Detta examensarbete undersöker olika kontaktytor som kan utvecklas till samverkan mellan en grundsärskola och en grundskola. Denna samverkan fokuserar på elever med läs- och skrivsvårigheter i skolår 1-5. Examensarbetet framhåller också likheter och olikheter mellan metoder och arbetssätt i skolformerna gällande läs- och skrivinlärning. Undersökningen bygger på personalens och ledningens åsikter.Av resultatet kan man utläsa att all personal vill samverka och att ledningen är positivt inställd. Alla har dock inte samma syn på vad samverkan är och personalen är oroliga för att tid och resurser inte räcker till.

I vår kommande lärarprofession kommer vi att samverka med andra lärare och därför tycker vi att det är viktigt att få en djupare förståelse av samverkan och hur det främjar elevens lärande. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur förskollärare och grundskollärare upplever samverkan mellan varandra så att elevernas lärande främjas. Vårt arbete utgår från frågeställningarna: varför samverkar lärarna med varandra och vad är det i deras samverkan som gör att elevers lärande främjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare, för att få fram deras upplevelse kring detta begrepp. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingår begreppen samarbete och samverkan för att främja elevers lärande.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet.

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lärandemiljö krävs det att det finns ett samarbete med vårdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlärare samverka för att möj-liggöra lärande för elever i behov av särskilt stöd? Det är denna samverkan vi valt att analyse-ra och främst då utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vårdnadshavares, fritidspeda- gogers och lärares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrån deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstå, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer.

SammanfattningFörskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett brasamarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnåstudiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter tillförskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet ärbaserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva.Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå.Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur kommunens organisation påverkar möjligheten till en helhetssyn. Vidare vill vi också undersöka om en fungerande eller icke fungerande samverkan kan påverka helhetssynen. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå ifrån tre frågeställningar.? Hur anser handläggarna att en indelning i specialiserade enheter kan påverka helhetssynen kring enskilda personer?? Hur beskriver handläggarna att samverkan fungerar mellan olika enheter inom socialtjänsten?? Krävs samverkan för att kunna ha en helhetssyn?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet var både målstyrt och ett bekvämlighetsurval och innefattade handläggare och enhetschefer som arbetar med myndighetsutövning inom socialtjänsten.

Framgångsrik interprofessionell samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur chefer inom socialförvaltningen i Kalix upplever den gemensamma samverkan när de har komplexa ärenden. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod efter som avsikten är att beskriva det, utifrån de yrekesverksammas egna upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på åtta individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut av socialförvaltningen i Kalix kommun.