Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som kan ligga till grund för högteknologiska företags strategiska direktinvesteringsbeslut i utlandet och därigenom bidra till ökad förståelse för hur tänkandet kring dessa beslut fungerar.Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra högteknologiska företag; Beijer Electronics AB, CellaVision AB, Qliktech AB samt TAC AB, som har gjort direktinvesteringar i utlandet. Teoretiska ansatser används för att analysera empirin och visualisera de olika elementen i valet av etableringsstrategi.Företag som direktinvesterar i utlandet kan välja förvärv eller uppstart. Den strategiska process som valet utgör delas in i tre grundelement, övergripande strategi, etableringsval och implementering, som analyseras individuellt. Ju mer övergripande de strategiska tankarna är, desto större flexibilitet är nödvändig för företag som befinner sig på internationella marknader med mycket extern påverkan. På detaljnivå kan rationella strategier lättare implementeras.Avgörande för att direktinvestera är behovet av närvaro på strategiskt viktiga marknader och företagens önskan om att behålla vissa resurser internt i organisationen.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands.Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av.Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien.Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin.Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Sammanfattning Titel Behavioral Finance? Empirisk studie av fullmåneeffekt på StockholmsbörsenSeminarium 2006-01-17/18/19Ämne / Kur's FEK 582 Kandidatseminarium, 10 pFörfattare Björn Antonsson (800608-4654) Carl Källstrand (800403-3554) Johan Sandh (810225-1553)Handledare Tore ErikssonNyckelord: Behavioral Finance, Indexstudie, Anomali, Fullmåne, Effektiva marknaderSyfte Syftet med vår uppsat's är att undersöka förekomsten av fullmåneeffekt på Stockholmsbörsen.Metod Vi kommer att tillämpa en abduktiv ansat's (en kombination av induktiv och deduktiv ansat's) eftersom vår kvantitativa indexundersökning, med klart induktiva förtecken till stor del kommer att kombinera's med den mer deduktivt inriktade appliceringen av relevanta teorier. Indexundersökningen genomför's för att vi sedan, baserat på induktiv metodik, ska kunna angripa och behandla presenterade hypoteser och problem.Teori Behavioral finance som disciplin vinner mark i den allmänna finansiella diskursen såväl på ett akademiskt, som på ett praktiskt plan. Hypotesen om de effektiva marknaderna (EMH) anse's i USA, där den mest omfattande forskningen äger rum, ha förlorat stor del av sin autenticitet och ersatt's av bland annat behavioral finance teorier.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett.Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns något samband mellan företagens floattal (det vill säga den andel aktier som det handlas aktivt med) och deras aktiers volatilitet. Detta undersöker vi i samband med offentliggörandet av kvartalsrapporter. Vi har även för avsikt att studera förhållandet mellan volatiliteten och företagets börsvärde. Metod: Vi utförde en kvantitativ studie och med hjälp av en enkel regressionsanalys analyserades volatiliteten mot floattalet. Ytterligare en orsaksfaktor togs med och en multipel regressionsanalys baserad på floattalet och börsvärdet genomfördes.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Cerbo AB, tillverkare av plastdetaljer, och beskriver ett produktutvecklingsprojekt som innefattar designförslag och konceptframtagning. Syftet med arbetet var att ta fram flera nya designförslag på en ny tablettburk som skulle skilja sig från dagens, så att kunden kunde rikta sig till andra och nya marknader. Målet var att i samråd med Cerbo AB välja ut max tre designförslag som kunde vidareutvecklas och modelleras i CAD. I rapporten redovisar hur arbetsgång har gått till och vilka metoder som har tillämpats. Genom att bland annat arbeta med konceptgenerering, informationsinsamling och datormodellering så har, med hjälp av bilderna och modeller från 3D-modelleringen, resultaten kunnat presenteras inför Probio..

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

I och med ratificeringen av Kyotoprotokollet åtog sig Sverige att sänka sina utsläpp av koldioxid. För att minimera kostnaderna förknippade med detta åtagande tillåter Kyotoprotokollet användandet av tre flexibla mekanismer varav en är handel med utsläppsrätter. Syftet med denna uppsats är att undersöka de samhällsekonomiska skillnaderna mellan de två teoretiskt kostnadseffektiva principerna för tilldelning av utsläppsrätter, ren grandfathering utan handelsrestriktioner och auktionering. Studien kommer fram till att under antagandet om en perfekt fungerande ekonomi, innebär auktionering att samhället kan minska sina kostnader för utsläppsminskningen med mellan 1 och 1,5 miljarder kronor jämfört med grandfathering. Gratis tilldelning visade sig även ha en negativ inverkan på kostnadseffektiviteten genom höga transaktionskostnader samt på grund av att vissa företag inte fann grandfatheringprincipen trovärdig inför framtiden.

Syftet med denna uppsats var att analysera inträdet av en mindre aktör på spannmålsmarknaden för att finna vilken strategi, men främst vilka faktorer som är av betydelse för inträden på marknader inom livsmedelsbranschen som domineras av starka aktörer. Vi fann nischstrategin som den mest lämpliga, sedan ett antal externa såsom interna faktorer som hade betydelse vi inträdet på livsmedelsmarknaden. Vi fann att nätverken var den mest betydelsefulla. Nätverket kopplar samman de externa och de interna faktorerna..