Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Investor Relations is a function used by companies to compete for capital by creating relations with investors. It is a young function, earlier practiced by the same people who had responsible for exercising the Public Relations.Investor Relations has evolved a great deal lately but there are still no concrete theories behind the function. The aim though is clear and there are literature explaining how to practice the different parts. The most research within Investor Relations uses the theory of Relationship Marketing. Lately the two authors Hägg and Preiholt have started to examine what they call Financial Marketing since Investor Relations is about relations between actors on financial markets primarily.In this paper, we examine the aspect of information in Investor Relations.

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige än idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för många människor. I en av Sveriges största städer finns en sådan marknad. Marknadsplatsen har under längre tid dragits med nedläggningshot eftersom fastighetsägaren och staden har andra planer för området. Reaktionerna mot en eventuell nedläggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nämligen om marknaden kan omlokaliseras. Frågorna som har ställts är ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgästen och brukarna påverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill säga marknadens besökare och säljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hållits med 62 av marknadens brukare. Längre intervjuer har genomförts med marknadens ägare, fastighetsägaren och representant från staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i väletablerade databaser utifrån nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats på handlar om människors behov, förändringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen är att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras påverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstå. Många av brukarna bor i närområdet och en ny lokals mest optimala placering är i samma område. Det är viktigt att lokalen är lättillgänglig oavsett färdsätt och att lokalhyran är relativt låg. Bra parkeringsmöjligheter är, enligt säljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgång är ett stort och varierat utbud, och det är en förutsättning för framtidens marknad. Förändringen en omlokalisering innebär, är mildare än om marknaden tvingas lägga ner. För att förändringen ska kunna genomföras på bästa sätt bör marknadens ägare liksom flera brukare ändra inställning och arbeta aktivt för förändring. En förändring kan leda till en ännu bättre marknadsplats, om människor vågar se möjligheterna..

Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser.Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige.Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer.I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier.Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat.

Bakgrund och problembeskrivning: Goodwill och värdering av goodwill är något som diskuterats under lång tid. Bakomliggande orsaker till goodwill är bland annat humankapital, höga kassaflöden inom de närmaste åren, synergieffekter och fördelaktiga marknadspositioner. Frågorna kring goodwill är många. Samtidigt finner vi att det är för lite fokus på vad företagen säger om goodwill i sina årsredovisningar och vi vill försöka ge en tydligare bild av goodwill med årsredovisningarna som utgångspunkt. Våra två huvudfrågor blir därför:? Hur ser värdet av goodwill ut i relation till redovisat eget kapital och tillgångar i de börsnoterade bolagens koncerner för verksamhetsåret 2009?? Kan vi jämföra goodwill mellan företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse kring goodwillens innebörd och storlek samt ett försök att klarlägga om informationen som ges i publicerade årsredovisningar är tillräcklig för att skapa en rättvisande/korrekt bild av företags finansiella ställning.Avgränsningar: Vi har begränsat undersökningen till företag noterade på OMX Stockholm Large Cap, där vi undersöker industri- och sjukvårdsbranscherna.

Bakgrund och problematisering: Tjänsteföretag på konkurrensutsatta marknader motiveras att anpassa sina produkter utifrån kundernas efterfrågan där utvärdering och förbättring av en tjänsts kvalitet är ett tillvägagångsätt. Fallföretaget Vindsurfing.se studeras med en problembakgrund baserad på hur företag kan utvärdera kvalitet i sina tjänster och vilka positiva och negativa faktorer i produktionen av tjänsterna som går att identifiera utifrån kundernas uppfattningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka den av konsumenterna upplevda kvaliteten på de nybörjarkurser som företaget Vindsurfing.se erbjuder. Detta för att identifiera olika faktorer med påverkan på kvaliteten som kan ligga till grund för utredning av hur verksamheten kan utvecklas i framtiden.Teori och modell: Litteraturgenomgång med utgångspunkt i begreppet service quality, dess definition, tillämpningar och mätinstrument. Nyckelmodeller är bl.a. Grönroos (1984) ?Service-Quality Model? och Parasuraman et al., (1985) ?Service-Gap-model?.

Investor Relations har under de senaste 20 åren fått en allt starkare betydelse för börsnoterade företag. Öppnare marknader och fler intressenter har skapat större krav på företag att tydligt kommunicera sin finansiella ställning. Investor Relations är funktionen i företag som skall möta detta krav. Studier kring asymmetrisk information har visat att skillnader i informationstillgång påverkar aktiepriset negativt. Investor Relations kan motverka denna effekt.

 Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden. Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden. De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning. Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan.

Uppsatsens syfte är att identifiera kritiska framgångsfaktorer inom Internetpokerbranschen för att öka förmågan att analysera framtidsutsikterna i branschen. För att uppnå syftet utarbetas en branschanalysmodell som tar hänsyn till den dynamik som existerar i pokerbranschen. I uppsatsen används en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Det genomförs intervjuer med två Internetpokerföretag och två journalister med god insikt i branschen. Vidare görs en genomgång av marknadsläget i Internetpokerbranschen.

Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Men företagen i branschen står inför en rad utmaningar med bland annat ökad konkurrens, ökad prispress, samt minskande produktivitet inom FoU (forskning och utveckling). Allt färre nya läkemedel når marknadslansering samtidigt som FoU-kostnaden för varje nytt läkemedel ökar. Den kliniska fasen (då läkemedlet testas på människor) utgör en stor del av kostnadsökningen. Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt.

Facility management (FM) kan förenklat uppfattas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kärnverksamhet. De stora förändringar som skett i företagens omvärld har bidragit till att öka FM:s betydelse för företag och organisationer. Globaliseringsprocessen, privatiseringen av statliga företag, den teknologiska utvecklingen, företagens fokus på kostnadsreduktion och behov av ökad flexibilitet ses ofta som de huvudsakliga drivkrafterna till utvecklingen av FM och de stödtjänster som efterfrågas. Polens mycket brokiga historia, 14 år av marknadsekonomi och en god ekonomisk utveckling gör landet till ett av Europas i dagsläget mest intressanta och spännande länder. De stödfunktioner som idag efterfrågas i Polen kretsar i huvudsak kring kostnadsreducering och inte fokusering på skapande av mervärde, vilket är fallet i Västeuropa.