Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

Syftet med denna uppsats är att diskutera och redogöra för hur religionslärare och läromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslärobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lärare och läromedelsförlag ville jag ta reda på om det finns en efterfrågan av en lärobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sådant läromedel och vilken funktion det beskrivs få i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrågan av läromedel med koppling till digital informationsteknik även om olika grupper av lärare efterfrågar olika saker precis som de förhåller sig olika till teknik och läroboken. Resultaten bekräftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare än en revolution då lärarna främst vill kunna använda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svårighet för förlagen då satsningar på digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lärare som använder läroboken mest idag och den grupp av lärare som efterfrågar mer digitala funktioner bara ser läroboken som en i mängden av läromedel och antagligen inte kommer att använda den mer trots nya funktioner..

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

Health on the Internet is a growing subject and many different organisations and companies offer customers various kinds of medical functions on the web. A common service is to offer users to ask questions and get answers from doctors cooperating with the health sites. There is however little knowledge of how much the health sites actually are used, and by whom. Several authorities and organisations both in Sweden, Europe and in the USA are investigating whether it is necessary to bring forward a certificating authority with the right to judge and examine all the health sites on the web. WHO, the World Health Organisation, proposed a solution for this, which was refused.

Medievanorna förändras fort. Dagens mediekonsument kräver medier med ett ?rikt? utbud, med rörliga bilderoch musik, ungefär som i den smarta mobilen. Och produkten ska vara möjlig att ta med sig överallt, för det är juvad den nya teknologin vant oss vid. Ipaden erbjuder just detta.

Användarupplevelser är en gren inom användbarhetsområdet som på senare år kommit att studeras alltmer. Orsaken till detta är att ny teknik medför andra krav på produkter än att produkter som sådana ska vara lätthanterliga. Produkten kan likväl ha som syfte att vara rolig att använda sig av.Studiens syfte var att studera användarupplevelser beträffande Surface-computing teknologi.Företaget Interactive Institutes innovativa Surface-computing produkt Virtual Autopsy Table fick exemplifiera Surface-computing teknologi i publika miljöer. Genom att använda denna uppmärksammade produkt som underlag är syftet att undersöka vilka designmoment som kan anses vara kritiska för upplevelsebaserad design. Studiens frågeställning blev:Vilka riktlinjer kan tas fram för att vägleda en designprocess att bli mer fokuserad påanvändarupplevelser vad gäller Surface-computing system?Med utgångspunkt från studiens datamaterial, så var en del av studiens syfte att ta fram riktlinjer.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.