Bakgrund: Teknikens utveckling har gått oerhört fort fram och fått en stor betydelse i dagens samhälle. Detta gör att man i framtiden räknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) är ett av de tekniska verktyg som är aktuell då den bedöms få en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera användandet av skrivtavlans funktioner måste det ske en förändring i skolans och lärares förhållningssätt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lärartyper vid användningen av IWB.Metod:För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrån Glover och Millers teori baserad på tre olika lärarkategorier som beskriver lärares olika inställningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi använder även Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Teknikens utveckling utgör en stor del av mediernas framåtskridande. Ny teknik möjliggör nya arbetssätt. Framväxten av internet har inneburit nya möjligheter för människor att socialisera med varandra. Sociala medier, som bloggar och Facebook, har också lett till nya förutsättningar för att sprida och hitta information.Att journalister har börjat använda sociala medier som källor i nyhetsrapporteringen innebär en förändring i hur källor värderas. Eftersom vem som helst har tillgång till sociala medier kan användandet av dem missbrukas, vilket gör det svårt att veta vem som egentligen ligger bakom informationen, något som är viktigt för nyhetsrapporteringens trovärdighet.Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala medier används som källor i Sveriges fyra rikstäckande morgon- och kvällstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera hur ett blogginlägg på en blogg vid namn Klamydiabrevet, som uppmärksammades i samband med valet 2010, påverkade dagordningen i de traditionella medierna. Mina frågeställningar rör hur blogginlägget påverkade de traditionella mediernas agenda, hur och varför den uppmärksammades samt hur denna uppmärksamhet kan tolkas utifrån dagordningsteorin samt om det går att utläsa hur giltig är denna teori är idag? Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från olika medier samt med en mediestrateg som är insatt i sociala medier. Jag har haft min teoretiska utgångspunkt i ?agenda setting?-teorin och ?gatekeeping?-teorin samt i en utveckling av den senare som kallas ?gatewatching?.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Samhällets förändrade kommunikationssätt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vägledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning på betydelsen av att satsa på oberoende och lättillgänglig vägledning. Mot denna bakgrund är syftet med vår studie att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara tillgängliga för målgruppen som föredrar vägledning via digitala medier framför den traditionella vägledningen. Utifrån tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vägledare tar sig an förändringarna som uppkommer med vägledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra åtta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare på både grundskola och gymnasieskola med följande frågeställningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att möta målgruppen som föredrar vägledningssamtal via digitala medier i förhållande till traditionella vägledningssamtal? ? I vilken utsträckning upplever studie- och yrkesvägledare att de själva kan påverka i vilken omfattning de använder sig av vägledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvägledare om sin kompetens i att vägleda via digitala medier, i förhållande till traditionell vägledning? Vår analys tar utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Bakgrund och problemformulering: Tillgång till information är en naturlig och nödvändigkomponent för en väl fungerande ekonomistyrning inom företag. Sociala medier företräder enny våg av informationsflöde i form av ostrukturerad data. Denna ökade mängd ostruktureraddata har kommit att ställa krav på hantering och analys av denna, vilket i sin tur förändrarförutsättningarna för ekonomistyrning inom företag. Företag som kan hantera information påett effektivt sätt kan utveckla strategiska konkurrensfördelar. Dock finns det begränsadkunskap om hur information från ostrukturerad data kan och ska hanteras inom företag.Företag som inte anammar nya tekniker för att hantera och analysera stora mängderostrukturerad data riskerar att gå miste om viktiga konkurrensfördelar.Syfte: Att identifiera, undersöka och analysera hur information från sociala medier påverkarentreprenörsföretags ekonomistyrning.Metod: Undersökningsmetoden utgörs av en avslöjande singel casestudie.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det.

Detta examensarbete handlar om hur närvaron på sociala medier ser ut för svenska morgonprogram på radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien är till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men också att lära att det inte bara är att skriva några inlägg ibland utan att det krävs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data från sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som därefter jämförs i diagram. Med en utgångspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvåvägskommunikation tittar författarna närmre på hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier.Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi.Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys.Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier.

I och med internets utveckling och sociala mediers framväxt ställs företag och deras marknadsförare inför en ny situation om hur omgivningen kan tolkas. Sociala medier uppdateras varje sekund och är en direktsändning av det senaste. En av marknadsförares arbetsuppgifter är att analysera företags situation. I arbetet med situationsanalys samlar marknadsförare in information om ett företags omgivning - information som kan finnas i sociala mediers informationsflöde. Information som ligger till grund för att rätt strategiska beslut kan fattas med rätt information som underlag.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Introducerandet av de sociala medierna har påverkat och förändrat sättet hur vi människor kommunicerar på. Det är i dagens samhälle både populärt och vanligt underhålla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den här mediekanalen, därför har användning och närvaro från företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svårigheter att definiera vad det ger i direkt affärsvärde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgängliga för marknadsförare till att mäta marknadsföringseffekter i sociala medier.