Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer.

Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan på förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard Vår studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar är kring arbetet med den interaktiva tavlan. Frågeställningarna som vi ställer oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan från förskolan och hur pedagogerna ser på möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser på tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lärande. Vi har även frågat hur utbildning kring tavlans funktioner påverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser på digitala medier i framtiden på förskolan. Den forskningsansats som vi använt i studien är kvalitativ.

Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lärarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka för- och nackdelar med användandet av interaktiva whiteboards i grundskolan. Ambitionen fanns även att väcka nyfikenhet och informera vår tänkta målgrupp om ämnet. Vi genomförde intervjuer med två klasslärare och två elevgrupper i grundskolan samt en IT-pedagog. Enligt flera forskare har IKT positiva effekter på lärandet genom att undervisningen blir roligare med mer engagerade och motiverade elever till följd. Det har konstaterats i en engelsk undersökning att elever övervägande är positiva till att arbeta med interaktiva whiteboards.

Saabs vision med de interaktiva applikationerna är att de ska tilltala både den nya besökaren och den lojale Saabkunden. Vi observerade tydliga attitydförändringar när applikationerna inte fungerade. Få kunde tänka sig att köpa en bil efter att enbart ha besökt Saabs hemsida då applikationerna i dagsläget inte kan ersätta känslan av att manövrera bilen själv. För att öka graden av ?stickiness? och ?flow? kan Saab integrera applikationerna i en värdekedja.

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lärandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där lärande i interaktion med andra människor ligger i fokus. Syftet med detta examensarbete är att bidra till ökad förståelse av förskollärares arbete med den interaktiva lärandemiljön i förskolan. De övergripande frågorna som belyses är vilka IT-kunskaper förskollärarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gällande området, samt huruvida det finns skillnader i förskollärarnas förhållningssätt till den interaktiva lärandemiljön beroende på deras ålder. Undersökningen genomfördes i form av observationer, där förskolornas tillgång och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollärare från fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollärarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lärandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar även att de IT-utbildningar som förskollärarna i denna undersökning har att tillgå fokuserar på datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn på olika förskolor får olika förutsättningar att arbeta i den interaktiva lärandemiljön.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som är vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgång och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmänt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir.

Elektroniska affärer innebär att affärssystem kopplas upp mot varandra i nätverk för att effektivisera överföringen av information. I dag skickar företag standardiserade meddelanden direkt mellan administrativa system för t.ex. order, lager och fakturering (OLF). Detta kallas EDI, Electronic Data Interchange, och följer i de flesta fall en standard för elektroniska meddelanden som kallas EDIFACT. Användningen av EDIFACT kräver mycket kunskap vilket ofta småföretag saknar.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

En interaktiv tavla är en teknisk utrustning med en rörelsekänslig skärm kopplad till en dator, projektor och ett nätverk. Med hjälp av den interaktiva tavlan får läraren lätt tillgång till internet, interaktiva program och kan göra undervisningen mer tydlig och strukturerad.Nya medier ställer nya krav på hur undervisningen utformas och syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förhåller sig till detta. De forskningsfrågor som utreds i undersökningen är: Vilka problem och möjligheter identifierar lärare med den interaktiva tavlan och hur förhåller de sig till dessa? Uppstår nya krav på läraren när möjligheter och problem identifieras?Undersökningen är kvalitativ och fokusgruppintervju med öppna frågor har används som metod. Metoden är lämplig för att få fram hur en viss grupp resonerar kring ett visst fenomen.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka idrottslärares uppfattning av interaktiva spel i undervisningen i idrott och hälsa, samt ta reda på huruvida de anser att interaktiva spel har en plats i idrott och hälsa. Våra frågeställningar är: Vilken erfarenhet hade deltagarna själva av interaktiva spel och varför tog de in det i undervisningen i idrott och hälsa? Vilka hinder och möjligheter med avseende på användandet av interaktiva spel ser lärare i idrott och hälsa? Vad anser deltagarna i vår studie att eleverna lär sig av interaktiva spel i idrottsundervisningen?MetodFör att få ut så mycket information som möjligt användes en kvalitativ riktat öppen intervju. I studien ingick fem deltagare. Samtliga deltagare var utbildade idrottslärare men en deltagare var också filosofie doktor i idrott och hälsa och har använt interaktiva spel utanför skolan med ungdomar.

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem ? en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar.