AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.

Värdeflödesanalys är ett ofta använt verktyg inom förbättringskonceptet Lean och syftar till att eliminera slöserier i processer och erhålla en högre resurseffektivitet. Värdeflödesanalys har sitt ursprung i produktionssektorn men har utvecklats till att användas också inom tjänstesektorn även om det fortfarande inte tillämpas i lika stor utsträckning där. Reklamationsprocessen är just en sådan tjänsteprocess som detta examensarbete syftar till att undersöka.Målsättningen är att framlägga resultat som bidrar till att ABB Control Products kan lämna svar till kund inom 10 arbetsdagar från mottagande av returnerad produkt. För detta ändamål kartläggs ett antal avslutade reklamationsärenden bestående av produktfamiljerna kontaktorer, mjukstartare och tryckknappar. Dessutom följs ett mjukstartarfall i realtid genom reklamationsprocessen för att direkt kunna observera hur arbetet går till.Det kan konstateras att den främsta anledningen till att ledtiden för reklamationsärenden idag är för lång är att det samlas stora lager vid varje processteg.

SammanfattningÄmnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett.För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige.

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vårt land varit ett viktigt utvecklingsområde. Begreppen livslångt lärande och livsvitt lärande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslånga lärandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem är CV i Skellefteå som verkat som ett centrum för information, vägledning och validering. Validering är en metod att undersöka individens kunskap, både teoretisk och praktisk.

Syftet med vårt arbete var att få en fördjupad förståelse av hur några lärare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har därefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har också betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lärarnas klassrum utifrån Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsätt bland lärarna i studien, det mer lärarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Syftet med denna studie är att undersöka om den tysta läsningen i grundskolans tidigare år behöver ändras, varför detta behövs samt hur den kan ändras. Till grund för studien skrevs tre frågeställningar. Dessa lyder: Behöver den tysta läsningen förändras- varför?Hur kan den tysta läsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst läsning gynna elevernas läsande och livslånga lärande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat är att läsförmågan i Sverige sjunkit och att den fortsätter att sjunka.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.

Vad innebär det att undervisa i en språkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslås att elever med ett annat modersmål behöver andraspråksundervisning för att utveckla den för skolframgång och samhällsdeltagande så viktiga språkbehärskningen, gör okunskap, resursbrist och låg status för ämnet svenska som andraspråk att svensklärare utan kunskap om andraspråksinlärning ställs inför flerspråkiga elevgrupper. I den här undersökningen besvarar sex svensklärare i grundskolans senare år vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har när det gäller undervisning i språkheterogena kontexter. Genom att fråga hur flerspråkigheten påverkar undervisningen, om den är en tillgång istället för ett hinder och om kunskaper i andraspråksinlärning behövs i svensklärarkompetensen växer bilden fram av den mångkulturella och flerspråkiga skolans ökade krav på både individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mångfalden betraktas som en positiv kraft i det mångkulturella klassrummet där elevers olika perspektiv berikar undervisningen.

I det inverterade klassrummet flyttas genomgångarna från klassrummet till videofilmer som eleverna ser på hemma. Lektionerna ägnas till stor del åt sådant som annars hade utgjort hemarbete för eleven. I denna studie analyseras gymnasieelevers uppfattning av denna undervisningsmodell i matematikämnet med fokus på videogenomgångarna och förändringar i hem- och skolarbete.Det framkommer att elevernas uppfattningar av videogenomgångarna kan kategoriseras utifrån deras grad av aktivitet under videogenomgången samt deras beroende av relationen mellan elev och lärare. I en jämförelse mellan enkla filmer, digitala animationer och klassrumsgenomgångar framhålls de enkla filmernas tydlighet och fokus på matematik, samt klassrumsgenomgångarnas flyktiga natur. Dessa resultat diskuteras utifrån en kognitiv modell för överbelastning av arbetsminnet.Eleverna uppfattar att deras arbetsbelastning är lägre i det inverterade klassrummet än i ett traditionellt klassrum eftersom det finns mer tid för egen räkning i klassrummet.

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag.

Informationsskärmar återfinns idag på en mängd olika platser: i butiker, bibliotek, buss- och tågterminaler och liknande. Informationsskärmar är på frammarsch och spås bli en ännu vanligare syn framöver. Oftast är dessa skärmar helt statiska, det vill säga det går inte att interagera med dem och i de fall de tillåter interaktion handlar det främst om pekskärmar. Pekskärmstekniken har dock vissa tillkortakommanden och det finns ett behov av att undersöka nya sätt att interagera med datorer och informationsskärmar. En teknik som funnits länge i olika former men fram tills nyligen varit relativt otillgänglig för vanliga konsumenter är eye tracking (ögonspårning), en teknik för att spåra ögonrörelser hos människor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur eye tracking kan kombineras med en informationsskärm.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas webbplats.

Denna studie syftade till att lyfta en utvald skolgårds värden ur elevers perspektiv för att sedan jämföra detta med de värden som ett upprustningsförslag tagit hänsyn till och arbetat mot. Denna beskriver de kvalitativt olika sätt som människor uppfattar en skolgård. Genom att identifiera värden som skolgården har för barn och vilken typ av värden som dokumenterats i underlaget kunde en jämförelse visa hur den planerade förändringen påverkar befintliga värden. Som metod användes observationer och intervjuer av elever samt studie av ritningar och andra handlingar kring upprustningsförslaget. Analysen tog stöd av begreppet KASAM och det salutogena perspektivet som fokuserar på vad som främjar hälsa och skolgårdens värden sorterades och bearbetades med hjälp av tre perspektiv; det fysiskt interaktiva, det sociala och det semiotiska.