Uppsatsens titel: Elefanten & kassakon på Internet. En kvalitativ studie om hur företag kan nå den stora kohorten 50-plus genom marknadskommunikation på Internet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa intervjuer få förståelse för hur 50-plussare, d.v.s. personer i åldrarna 50-65 år, uppfattar och reagerar på marknadskommunikation på Internet. På så vis vill vi kunna påvisa hur företag kan bedriva marknadskommunikation på Internet för att nå dagens 50-plussare.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Intresset för studien väcktes ur gemensamma diskussioner kring lärares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann därför ett förändringsarbete från traditionell till temabaserade undervisning på gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förståelse för hur förändringsprocessen upplevs och påverkar lärarna samt att vara en del i utvärderingen av lärarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att använda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebär tolkning och reflektion. När vi studerade tidigare forskning uppmärksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förändringarbetets utveckling. Vi använde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur reciproka läsförståelsestrategier kan användas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjälp av två undersökningsgrupper, vars resultat jämförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen där kan tänka metakognitivt kring dem. Några av studiens problemfrågor är som följer: Vilka ev. skillnader framträder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förändras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut? Teori: Den här studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Tillskottet av nya mäklarkontor ökar årligen och varje år examineras flera hundra nya fastighetsmäklare. Att säljare jämför fastighetsmäklare har kanske varit vanligast i storstäderna, men i takt med att konkurrensen hårdnar även på mindre orter upplever vi att det blivit ett allt vanligare fenomen även där. Vi kommer båda från en småstad och är inte främmande för tanken att flytta till en större stad som nyutexaminerade fastighetsmäklare. Vi frågar oss vilka faktorer som är avgörande vid valet av fastighetsmäklare i en storstad kontra småstad? Kan vi se några skillnader? Avsikten med uppsatsen är att ge oss en ökad kunskap om vilka faktorer privatpersoner anser viktiga vid valet av fastighetsmäklare vid en villaförsäljning.Materialet bygger på två parallella enkätundersökningar, en i Hudiksvall och en i Stockholmsamt intervjuer med branschfolk.

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget.

This essay examines the narrative aspect of interactive fiction. The study uses Janet H. Murrays analysis of the digital environment and the properties of it as procedural, participatory, spatial and encyclopedic. From this, her three characteristic pleasures in digital narratives - immersion, agency and transformation - are examined from the perspective of interactive fiction. The study also examines Nick Montforts analysis of interactive fiction as a potential narrative and a simulated world or environment.

Det har blivit allt mer populärt på senare tid med inredning av hemmet, och det finns idag stora möjligheter med virtuell 3D, vilket gör projektet relevant för tiden vi lever i. Projektet handlar om att skapa en första prototyp av en möblerbar 3D-miljö med tillhörande användarvänligt gränssnitt som ska kunna användas i Mios varuhus. Prototypen bygger på två demofilmer av applikationen där gränssnittet och användarens interaktionsmöjligheter har visualiserats i en vanlig skärm, och 3D-miljön i en 3D-skärm, dessa har sedan synkats med varandra för att ge ett helhetsintryck av applikationen. Gränssnittet skulle vara så pass användarvänligt att Mios kunder själva skulle kunna använda applikationen och med hjälp av speciella 3D-skärmar och renderingstekniker skulle miljön framstå som verklig. Projektet startade med en förstudie, med intervjuer och research.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft. Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola. Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen.

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Detta examensarbete har genomförts hos General Electric Healthcare Life Science i Umeå, GEHC Umeå, som tillverkar högteknologiska laboratorieinstrument. GEHC Umeå upplevde att deras kundklagomålsprocess hade stor förbättringspotential, men var inte helt säkra i vilket avseende de helst ville förbättra den. För att kartlägga problemkategorierna inom processen genomfördes en förstudie med några medarbetare, i Umeå som är involverade i processen. De identifierade problemkategorierna var ledtid, lärande av kundklagomålen, utförligheten och professionalismen av svar på kundklagomålsärenden samt utbildningsbrist hos medarbetarna. Utifrån förstudien skapades en teoretisk referensram och processen analyserades genom litteratur inom offensiv kvalitetsutveckling och Lean.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.