Studien undersöker hur 14 intervjuade ungdomar från olika gymnasieskolor i Uppsala uppfattar sitt deltagande i sociala medier på internet av typen User Created Content-kanaler (UCC), det vill säga webbsidor och databaser där det är användaren som skapar innehållet. Den undersöker även om de intervjuade ungdomarna har kunskapen att delta och bidra till utveckling av dessa användargenererade sidor.Studien undersöker hur ungdomarna uppfattar sin interaktion med andra på nätet, hur de diskuterar, uttrycker sina åsikter och vad det är de vill presentera när de använder dessa kanaler.Studien har genomförts inom ramen för en teoretisk syn på dagens kommunikativa internet som en interaktiv text där deltagarna har specifika kompetenser för att delta och bidra. De besitter en s.k. participation literacy, en form av textkompentens som realiseras och visas upp via aktivt deltagande.Studiens resultat visar att ungdomar är mycket väl medvetna om vad de gör på nätet. Ungdomarnas användande skiljer sig åt; några använder UCC-resurserna mer och andra mindre.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal på deltagande elevers läsförståelse. I studien har de för läsförståelsen så viktiga läsförståelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kännetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra människor. Studien grundar sig också på en interaktiv syn på läsförståelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens uppläggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring läsförståelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

Vi har valt att undersöka hur optikerbutiker på Storgatan i Luleå hanterar konkurrens. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur optikerbutikerna arbetar för att skapa konkurrensfördelar och om ägarformen påverkar detta arbete. Vi har även valt att undersöka om det finns något samband mellan företagens arbete och deras finansiella ställning. I denna uppsats är Simons styrmodell central och den består av fyra styrverktyg: diagnostisk styrning, gränsskapande styrning, interaktiv styrning samt styrning efter värderingar. Även Porters teori om konkurrensstarka företagsstrategier har använts genomgående i uppsatsen.

Bakgrund: Teknikens utveckling har gått oerhört fort fram och fått en stor betydelse i dagens samhälle. Detta gör att man i framtiden räknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) är ett av de tekniska verktyg som är aktuell då den bedöms få en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera användandet av skrivtavlans funktioner måste det ske en förändring i skolans och lärares förhållningssätt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lärartyper vid användningen av IWB.Metod:För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrån Glover och Millers teori baserad på tre olika lärarkategorier som beskriver lärares olika inställningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi använder även Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats.

Innan studiens start gav vi, två lärarstudenter, två skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förändringsarbete. Efter betänketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser på utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhäva möjligheter och hinder inom skolutveckling som är i interaktion med utomstående aktörer, i form av bland annat lärarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som påverkar en skolas personals inställning. Dessutom ämnade arbetet skapa vidare förutsättningar för ett framåtsträvande samarbete mellan skolan och övriga tänkbara aktörer.Utifrån kvantitativa enkäter, som genomfördes på den valda gymnasieskolan, kunde vi fastställa den allmänna inställningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstående aktörer.

Målet med detta arbete är att kartlägga hur svängningar inom kommunikation och formspråk artat sig inom svensk TV-reklam från 1990-talet, då de kommersiella TV-sändningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag även tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestått av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktäristiska beståndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. När jag hittat den röda tråd som inbegriper de dominerande karaktärsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat själva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktärspunkterna har sedan applicerats på ett fiktivt schablonvarumärke, i detta fall ett flaskvatten vars varumärke jag valt att döpa till "100" eftersom innehållet är just 100% vatten. Varje årtionde jag valt att behandla, från 1990-tal till 2010-tal, har fått en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktärspunkter.Förhoppningen är att hitta cykliska tendenser från 1990-2010-tal och därigenom förutspå hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsätter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istället tvärvänder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Uppsatsens titel: Elefanten & kassakon på Internet. En kvalitativ studie om hur företag kan nå den stora kohorten 50-plus genom marknadskommunikation på Internet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa intervjuer få förståelse för hur 50-plussare, d.v.s. personer i åldrarna 50-65 år, uppfattar och reagerar på marknadskommunikation på Internet. På så vis vill vi kunna påvisa hur företag kan bedriva marknadskommunikation på Internet för att nå dagens 50-plussare.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Intresset för studien väcktes ur gemensamma diskussioner kring lärares vardagsarbete i relation till skolans organisation och ledning. Vi fann därför ett förändringsarbete från traditionell till temabaserade undervisning på gymnasieskola intressant att studera. Studiens syfte var att undersöka och söka förståelse för hur förändringsprocessen upplevs och påverkar lärarna samt att vara en del i utvärderingen av lärarnas nybildade tematiska arbetslag.Vi valde att använda aktionsforskning som metod med en hermeneutisk ansats som innebär tolkning och reflektion. När vi studerade tidigare forskning uppmärksammade vi att Blossing (2000) i sin studie konstaterar att bland annat skolkulturen och skolledaren har betydelse för förändringarbetets utveckling. Vi använde oss av reflexiva intervjuer eftersom de erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena och vi relekterade över olika aspekter som framkom.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur reciproka läsförståelsestrategier kan användas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjälp av två undersökningsgrupper, vars resultat jämförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen där kan tänka metakognitivt kring dem. Några av studiens problemfrågor är som följer: Vilka ev. skillnader framträder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förändras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut? Teori: Den här studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att välja en lärplattform som är anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken där e-learning har en framträdande roll. E-learning gör att lärandet inte längre är beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer på själva på lärandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur ett LMS bör vara utformat vad det gäller design, funktion och användbarhetsfaktorer för att underlätta val av lärplattform (LMS). Studien har visat att det designmässigt är lämpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gäller LMS eller design av en funktion i ett LMS.