Sök:

Sökresultat:

323 Uppsatser om Interaktioner och Möten. - Sida 22 av 22

Analgesi vid interaktion mellan butorfanol, buprenorfin och ”-agonister

Opioider anvÀnds ofta inom veterinÀrmedicinen för att lindra smÀrta hos djuren. Det finns fyra olika opioidreceptorer som opioiderna kan binda in till, my (?), delta (?), kappa (?) och opioidlik receptor-1 (ORL-1). Dessa receptorer har olika funktion och opioider har varierande affinitet och förmÄga att binda in till dem. TvÄ inom veterinÀrmedicinen i Sverige mycket frekvent anvÀnda opioider Àr butorfanol och buprenorfin.

Avvikande repetitiva beteenden hos hund : bakomliggande orsaker och konsekvenser

Stereotypier och tvÄngsbeteenden Àr relativt vanligt förekommande hos hundar. Exempel pÄ nÄgra av dessa beteenden Àr flanksugning, filtsugning, slickdermatit, bita i luften, svansjakt och att stÄ som fastfrusen. Det finns oenigheter inom litteraturen om vad en stereotypi respektive ett tvÄngsbeteende Àr. Vissa författare anvÀnder begreppen som synonymer, medan andra ser det som tvÄ skilda beteenden. PÄ grund av den rÄdande begreppsförvirringen anvÀnder jag termen avvikande repetitiva beteenden som ett samlingsnamn.

SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan.

SamhÀllsutvecklingen har lett till att barns position i vÀstvÀrlden har förstÀrkts. Den har ocksÄ inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran Àr dÀrmed inte lÀngre enbart förÀldrarnas angelÀgenhet utan har ocksÄ kommit att bli en samhÀllsfrÄga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhÄlls i förskolans lÀroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsÀttningarna för denna fostran grundlÀggs just i förskolan genom att barn fÄr inflytande sÄ att de bÄde kan pÄverka sin egen situation och verksamhetens innehÄll. Komplexiteten i de bÄda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella förestÀllningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begrÀnsa barns möjligheter till inflytande.

SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM - att bygga med mĂ€nniskan i fokus

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Hur leker lika barn bÀst? : - Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellan svenskainköpsavdelningar och tyska leverantörer

Titel: Hur leker lika barn bÀst? ? Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: MÄnga studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och pÄ senare tid Àveninternationella sÄdana. Detta pÄ grund av internationaliseringen som Àgt rum under de senasteÄrtiondena. Man har fokuserat pÄ att beskriva svÄrigheter och utmaningar i exempelvis vÀsterlÀndsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan tvÄ vÀsterlÀndska parter som allmÀntanses vara relativt lika varandra har fÄtt betydligt mindre uppmÀrksamhet. Den geografiska,kulturella och sprÄkliga nÀrheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebÀrnÄgra svÄrigheter för tyska respektive svenska parter.

DjurvÀlfÀrdsaspekter i ekologisk och konventionell slaktgrisproduktion

För att möta efterfrÄgan och konkurrensen mÄste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen pÄ hur man kan effektivisera för att gÄ med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta Àr att djuren drabbas dÄ deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begrÀnsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i mÄnga avseenden bÀttre Àn andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgÄng till strömaterial och dÀrmed ocksÄ större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebÀr ?bÀttre? att det Àr ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka vÀlfÀrden och Àven vÀlmÄendet för vÄra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsÀttningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

<- FöregÄende sida