I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Small pieces of plastic, termed ?micro plastic? in the oceans derive mainly from degradation of big plastics such as beach littering, but also from sources of direct emission from e.g. beauty scrubbers and synthetic sand-blasting. These micro plastics are ingested by marine animals ? mistaking them for plankton ? or via prey.

Denna rapport syftar till att belysa pÄ vilka sÀtt vistelsen pÄ stationÀrvÄrdsavdelningen kan pÄverka katten. Den berör pÄ vilka sÀtt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan frÀmja eller ha en negativ inverkan pÄ patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel fÄr inte bara ett försÀmrat fysiskt tillfrisknande frÄn den Äkomma som Àr orsaken till dess vistelse pÄ stallavdelningen utan belastas Àven mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det Àr ocksÄ enklare och sÀkrare för personalen pÄ stallavdelningen att hantera en katt som kÀnner sig trygg Àn en som pÄ grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstÄnd.

BestÄnden av flera hundra djurarter i det vilda minskar Ärligen. I djurparker jorden runt pÄgÄr projekt för att bevara mÄnga av dem. Trots lÄng erfarenhet av att hÄlla vilda djur i fÄngenskap Àr det svÄrt att fÄ dem att reproducera sig för att skapa hÄllbara bestÄnd. MÄnga avkommor överges av sina förÀldrar och fostras sedan av personal eller andra frivilliga. MÀnsklig fostran verkar i mÄnga fall Àven ligga till grunden för fortsatta reproduktionsproblem i nÀsta generation.

SAMMANFATTNING LÀkemedelsresistens Àr ett vÀxande globalt problem. Inte minst bland parasiter hos vÄra djur har rapporter om utebliven effekt av lÀkemedel ökat. PÄlitliga detektionsmetoder av anthelmintikaresistens hos nematoder Àr viktig sÄ att ÄtgÀrder sÀtts in i ett tidigt skede för att djurvÀlfÀrd och produktion ej försÀmras. Detta krÀver standardiserade och beprövade detektionsmetoder. De metoder som anvÀnds idag för flertalet nematoder Àr ursprungligen framtagna och anpassade för strongylider hos fÄr.

ABSTRACTLÀkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmÀrksammats alltmer som angelÀgna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvÀnda lÀkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror pÄ substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i vÀxter och djur, samt pÄ hur persistenta, potenta eller toxiska de Àr. Dagens reningsverk Àr inte konstruerade för att ta hand om lÀkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av nÄgra.Syftet med arbetet Àr att utifrÄn uppmÀtta koncentrationer uppskatta de mÀngder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lÀmnar LÀnssjukhusets i Kalmar slutenvÄrdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgÄende frÄn de halter som nÄr recipienten (Kalmarsund). Miljörisken Àr baserad pÄ kvoten mellan förvÀntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har nÄgon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC).

Animal-assisted therapy had its large breakthrough in the 1960-ties when a psychiatrist named Boris Levinson discovered the great advantages of involving animals in the treatment of patients. Therapy with animals involves that animals are used in a systematic way, in a person's process of treatment. The most distinguished companion animal used within this area is the dog, but horses, cats, rabbits, birds, dolphins and the most common farm animals are used in animal-assisted therapy. Most animals that are to be used for this specific purpose need to be trained in order to maintain their physical and mental health, but also to minimize the risks for the people that are involved. Most studies within this research area are focused on the positive effects on the patients and less on the effects on the animals.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. IstÀllet för att se kognition som representation av en vÀrld "dÀr ute" ses det som frambringandet av en vÀrld genom livsprocessen sjÀlv, oskiljaktigt frÄn en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data frÄn en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att Äberopa nÄgon form av representationism.Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en vÀg denne fÄtt utmarkerad pÄ en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nÀmnda vÀg pÄ en egen karta.

UtgÄngspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frÄgan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsÀttningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som förÀldrar vÀrderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhÀllskulturer som kan pÄverka detta val. HuvudfrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar förÀldrarnas socioekonomiska bakgrund nÀr de vÀljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer vÀrderar förÀldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden Àr en enkÀtstudie med 26 vÀrderingsfrÄgor dÀr förÀldrar har fÄtt besvara hur de bedömt olika faktorers pÄverkansgrad nÀr de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet Àr habitus1.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LĂ€randeLĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa frĂ„n??En studie om tvĂ„ förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad barn tycker och tĂ€nker angĂ„ende sin förskolas utemiljö. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:? Hur upplever barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern att förskolans utemiljö ska vara?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern pĂ„ tvĂ„ olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till mĂ„nga olika sorters lek.

Över hela Sverige vĂ€xer intresset för nĂ€rproducerad mat. Genom att Ă€ta mat som Ă€r nĂ€rproducerad vet du att den ej har transporterats halvvĂ€gs runt jorden för att komma till din tallrik (mat och vĂ€nner, 2012). Du stödjer dĂ„ Ă€ven det svenska jordbruket och visar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att du tar stĂ€llning för ett hĂ„llbarare samhĂ€lle. En annan aspekt till det hela Ă€r att det uppmĂ€rksammas allt mer hur djur som föds upp för slakt behandlas vĂ€rlden över och mĂ„nga mĂ€nniskor kĂ€nner dĂ€rför att de bör försöka Ă€ta Svensk, nĂ€rproducerad mat. (Debatt, 2012).

Domestication has resulted in the ability for animals to adapt to environments created by the human over time. The behavior differs very little between wild and domesticated animals, but the difference seen is how often and to what degree a behavior is performed. The need for efficiency in modern animal production has led to welfare problems in the productionsystems where the animals have difficulties coping with their environment. Attempts to environmentally adapt individuals by selection for reduced frequency of natural behaviours have been made. These have shown that natural behaviours are complex and are controlled by several different mechanisms, making selection for reduced natural behavior difficult, and it may also lead to unwanted and abnormal behaviours.

I det moderna samhÀllet har sÀllskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med kÀnslor. Detta har resulterat i förÀndrade krav pÄ veterinÀryrket, veterinÀren förvÀntas betrakta djuret utifrÄn Àgarens vÀrldsbild. Undersökningens syfte Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för svenska veterinÀrers arbetssituation och de problem som kan uppstÄ i triadrelationen, veterinÀr ? djur ? djurÀgare. Författarna har anvÀnt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssÀtt för att uppnÄ denna förstÄelse.