Just nu pĂ„gĂ„r en debatt om huruvida djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus. Argument emot djur pĂ„ cirkus sĂ€ger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mĂ„ste stĂ„ ut med ett odrĂ€gligt liv bara för att underhĂ„lla oss. Argument för djur pĂ„ cirkus Ă€r bland annat att djuren pĂ„ cirkus ofta har det bĂ€ttre Ă€n till exempel vĂ„ra sĂ€llskapsdjur som ofta fĂ„r vara ensamma stor del av dagen. Det vi kĂ€nner Ă€r att det ofta saknas tillrĂ€cklig kunskap i diskussioner om hur djuren pĂ„ cirkus lever och att det Ă€r svĂ„rt att kunna ta stĂ€llning till om djur Ă€r lĂ€mpliga pĂ„ cirkus eller inte, nĂ€r vi inte har en objektiv grund att utgĂ„ ifrĂ„n. För att fĂ„ en inblick i bĂ„de domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pĂ„ cirkus och kunna avgöra om nĂ„got djurslag eventuellt passar bĂ€ttre Ă€n andra pĂ„ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvĂ„ domesticerade djurslag (hund och hĂ€st) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pĂ„ cirkusar i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren pĂ„ cirkus? ? Vilka lagar och bestĂ€mmelser skyddar cirkusdjuren och vad sĂ€ger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sĂ€rskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fĂ„ av ett liv pĂ„ cirkus? UtifrĂ„n dessa frĂ„gestĂ€llningar försöker vi hitta och sammanstĂ€lla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lĂ€mpliga olika djurslag Ă€r pĂ„ cirkus, samt ge en bas Ă„t allmĂ€nheten för vidare diskussion..

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

VÄra djur utsÀtts stÀndigt för olika utmaningar dÄ lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gÄrdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, sÄ minskar djurens kontakt med mÀnniskor. Viss skötsel mÄste utföras av mÀnniskor och detta skulle kunna resultera i rÀdslor hos djuren. RÀdslor beskrivs som en negativ kÀnsla. Syftet med denna sammanstÀllning var att sammanstÀlla hur rÀdsla kan pÄverka djurens hÀlsa och vÀlfÀrd, hur rÀdsla uppstÄr och om gener Àr inblandade? Hur kan man bÀst kan mÀta och förebygga rÀdsla? Om djur utsÀtts för en negativ eller oförutsÀgbar behandling kan det orsaka en lÄngvarig stress.

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med detta projekt var att ge en sammanfattande bild av hur det svenska samhÀllet hanterar problemen med djur som lider pÄ grund av undermÄlig kunskap samt vanvÄrd. VÄrt fokus lÄg primÀrt pÄ hur processen vid omhÀndertagande av djur gÄr till och hur detta pÄverkar djuren. Vi vill belysa hur deras beteenden pÄverkas av undermÄlig skötsel samt om de inte fÄr möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Domesticerade djur Àr pÄ mÄnga sÀtt anpassade till ett liv i fÄngenskap, men en stor del av deras naturliga beteenden kommer fortfarande till uttryck. DÀrför Àr det viktigt att ta detta i beaktande bÄde nÀr man hanterar djuren samt nÀr man stiftar lagar och tillÀmpar dem. För att kunna genomföra vÄrt projektarbete har vi haft kontakt med flera olika instanser som dagligen arbetar med detta. De fick bÄde svara pÄ frÄgor samt att de fick möjligheten att uttrycka sina egna funderingar och Äsikter om Àmnet.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

Djur pĂ„verkar mĂ€nniskors vĂ€lbefinnande och hĂ€lsa pĂ„ en mĂ€ngd olika sĂ€tt och anvĂ€nts i mĂ„nga andra lĂ€nder som en integrerad del av klieneters vĂ„rd och rehabilitering. Ökade kunskaper om de positiva hĂ€lsoeffeketerna har lett till en ökad nyfikenhet bland hĂ€lso- och sjukvĂ„rden Ă€ven i Sverige och anvĂ€ndningen av djur inom vĂ„rd och rehabilitering har ökat de senaste Ă„ren. Syftet med denna studie Ă€r att beskriva hur djur kan anvĂ€ndas pĂ„ ett mĂ„lmedvetet sĂ€tt som en del av rehabiliteringen. Litteraturstudien bygger pĂ„ bĂ„de kvalitativa och kvantiativa artiklar för att skapa en helhetsbild om kunskapsomrĂ„det. Artiklarna har analyserats utifrĂ„n Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehĂ„llsanalys i syfte att beskriva det mest karaktistiska i data.

Uppsatsens syfte var att genom en intervjustudie ta reda pÄ huruvida etturval av de lÀrare och pedagoger som anvÀnder vÀrdegrundsmaterialetREDE i sina barngrupper ansÄg att det pÄverkat barnens empatiskaförmÄga. Sex personer intervjuades och gav sin syn pÄ om arbetet medREDE-materialet pÄverkade barnens empatiska förmÄga, det var nÄgonskillnad i pÄverkan mellan flickor och pojkar, inlÀrningsklimatetpÄverkades, det sociala klimatet pÄverkades och huruvida de ansÄg detvara viktigt att materialet handlade om djur. Resultatet visade att deintervjuade lÀrarna och pedagogerna ansÄg att REDE-materialet pÄverkatbarnens empatiska förmÄga, att fyra av sex inte ansÄg att det var skillnad ipÄverkan mellan flickor och pojkar, att arbetet pÄverkat inlÀrningsklimatetoch det sociala klimatet och att fem av sex ansÄg att det var av vikt attmaterialet till stor del handlade om djur..

SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetÀjÀTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet Àr gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de sjÀlva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en hÀxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hÀmmas pÄ grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanstÀllts. Video- och ljudupptagning anvÀndes för att samla maximal mÀngd data.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos vÄra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella vÀrlden strÀvar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att mÄnga utövare anvÀnder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka vad barnen i en femteklass har för tankar och kÀnslor om djur. Undersökningens metod och teori har sin grund i fenomenologi.Uppsatsens första del bestÄr av en teoretisk bakgrund, dÀr befintlig forskning om djurs nytta inom vÄrd, rehabilitering och skola presenteras. Forskningen visar bland annat att hundar kan hjÀlpa mÀnniskor med svÄr sjukdom att mÄ bÀttre, bÄde mentalt och fysiskt. Det har ocksÄ fastslagits att hundar kan pÄverka barn med inlÀrnings- eller koncentrationssvÄrigheter positivt i skolan. Forskning har ocksÄ visat att barn som Àr vana vid djur tenderar att fÄ högre resultat i empatitest.Bakgrunden ger Àven information om svensk skollagstiftning, och hur denna lagstiftning kan sÀgas ge stöd Ät anvÀndandet av djur i det svenska skolsystemet.I uppsatsens andra del ges en förklaring till metoden som anvÀnds i undersökningen.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Detta arbete inleds med en sammanfattande beskrivning av domesticeringen och dess effekter. Vidare ges en inblick i relationen mÀnniska-djur, sett ur ett historiskt perspektiv, samt djurets uppfattning av mÀnniskan dÀr exempel pÄ olika studier tas upp. Det förs Àven en diskussion kring olika djurs medvetande. HÀrefter redogörs för ett antal forskningsrapporter angÄende vad som hÀnder i oss mÀnniskor vid kontakt med djur, dÀr bÄde sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer beskrivs som viktiga. HÀr tas ocksÄ forskning kring hormonet oxytocin och dess positiva effekter pÄ oss mÀnniskor upp. Sedan följer en beskrivning av hur rehabilitering med djurs hjÀlp kan ske inom olika omrÄden sÄsom barn, sjukvÄrd, ÀldrevÄrd, pÄ fÀngelser och med hjÀlp av hÀstar. Olika forskningsresultat samt genomförda projekt för respektive omrÄde redovisas hÀr. Avslutningsvis beskrivs en modell för var och nÀr eventuella djurvÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ.

I vÄr kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kÀnnedom om dem vanligaste arterna i nÀrmiljön, vilket gav oss en tankestÀllare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka en grupp fem-Äringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader pÄ barnens artkunskap vad gÀller djur respektive vÀxter, samt vilka dessa i sÄ fall Àr.Eftersom vi vill fÄ fram barnens erfarenheter sÄ valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. DÄ har intervjuaren fÀrdiga frÄgor, men den intervjuade fÄr möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-Äringar pÄ en förskola i en liten ort med ungefÀr 500 invÄnare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bÀttre kÀnnedom om djur Àn om vÀxter.

Vi har gjort en studie om hur djurmisshandel och vanvÄrd av djur presenteras i media genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Med hjÀlp av 117 relevanta artiklar och insÀndare frÄn 7 tidningar i Sverige söktes svar pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur presenterar media djur som varit utsatta för misshandel eller vanvÄrd?Hur framstÀlls gÀrningspersonen vid misshandel och vanvÄrd av djur?Skiljer det sig i hur misshandel och vanvÄrd av husdjur och nyttodjur presenteras?Det som framkom var att djuren ofta presenteras som varelser som olyckligt nog utsatts för brott. Djuren kan inte sjÀlva pÄverka sin livssituation utan det Àr Àgaren som avgör djurens öde. Det var sÀllan gÀrningspersonen beskrevs utan istÀllet beskrevs djurens situation.

I Sverige Àr demens den fjÀrde största sjukdomen och i vÀrlden förvÀntas nÀstan en fördubbling av incidensen ske till Är 2030. Det Àr dÀrför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som Àr effektiva pÄ denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hÀlsofrÀmjande effekter i vÄrden av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes dÀr tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvÄrden visar pÄ positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmÄga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbÀttrad nutrition hos dessa individer.