Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, frÄn och med 1954 till och med idag (2014), har inte föresprÄkat ett moraliskt perspektiv pÄ historieÄtergivningen. Detta baseras pÄ nio olika skolböcker, varav fem av böckerna Àr författad under den nu rÄdande lÀroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. NÀstan ingen fokus har legat eller ligger pÄ hur denne kung var mot sina undersÄtar ur ett moraliskt perspektiv. DÀremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med mÄnga uppror och hur Sverige ?befriades? frÄn Danmark.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I rinnande vatten, sÄ som bÀckar och Äar, har Gammarus pulex en viktig stÀllning i nÀringsvÀven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgÀnglig för andra organismer. G. pulex Àr dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvÀlfÀrdsfrÄgor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom gÄrdsslakt. I en tid dÀr vi gÄr mot allt fÀrre stora slakterier, som leder till lÄnga transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, sÄ kÀnns detta extra aktuellt. Vi har dÀrför sammanfattat det vi tycker Àr viktigast att tÀnka pÄ för den som gÄr i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med Àr att kontakta kommunen för bygganmÀlan och söka byggnadslov, dÀr skall man Àven söka miljötillstÄnd för sin verksamhet. DÀrefter vÀnder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att fÄ tillstÄnd att producera livsmedel.

Amurleoparden Àr ett av vÀrldens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fÄtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med mÀnniskan om bÄde bytesdjur och levnadsomrÄde. Dessutom hotas djuren av utrotning pÄ grund av att det lÄga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark Àn i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hÄlls i fÄngenskap kan börja bete sig onormalt.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstÄr i de sociala interaktioner de ingÄr i under en arbetsdag. Vidare Àr syftet att undersöka vad poliserna sjÀlva har en önskan om att uppnÄ nÀr det gÀller bearbetning av emotionell pÄfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier anvÀnts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, bÄde generellt och med ett veterinÀrmedicinskt intresse specifikt pÄ hund. Dopamin Àr transmittorsubstans i flera nervbanor i hjÀrnan och dess frisÀttning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstÀrka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock pÄ senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse Àn att enbart förstÀrka sjÀlva födointaget. I litteraturen syns dÀrför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hÀnsyn till dopamins alla, nu kÀnda roller ? nÄgot som vÀckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frÄgan om det ens Àr möjligt att fÄ en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning Àr dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande rÄda ovisshet och oenigheter.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Vi lever idag i ett samhÀlle dÀr goda prestationer Àr viktiga eftersom de utgör hur andra individer uppmÀrksammar oss, vilket Àr avgörande för att kÀnna sig accepterad. Samtidigt stÀlls det höga krav pÄ att kunna föra sig inom olika sociala interaktioner och framstÄ som en social individ med en tillhörighet. Det Àr nÄgot som Àr sÀrskilt pÄtagligt för barn och ungdomar eftersom de befinner sig i en utvecklingsperiod dÀr relationen till sin omgivning spelar en betydande roll. Detta Àr nÄgot som inte alla individer klarar av vilket kan resultera i att dem utvecklar social fobi som Àr vanligt i dagens samhÀlle och som kan medföra olika svÄrigheter om man inte fÄr behandling. Syftet med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt terapeuter inom kognitiv beteendeterapi samt lösningsfokuserad korttidsterapis syn pÄ social fobi hos barn och ungdomar under 18 Är pÄverkar deras behandlingsarbete med dessa individer.

Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Vikten av att vara en god fo?rhandlare har pa? senare tid blivit ett popula?rt a?mne att sa?va?l studera som att skriva om. Det finns en uppsjo? av handbo?cker med strategier och taktiker som har till syfte att hja?lpa ma?nniskor att bli bra fo?rhandlare. Kvalite?n i bo?ckerna varierar men ma?ngden visar a?nda? pa? att fo?rhandlingsspelet a?r ett omdiskuterat och popula?rt a?mne.Det kan finnas olika syften till varfo?r en part va?ljer att fo?rhandla.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

En positiv eller negativ livsinstÀllning, djur, natur, tro och utbildning, Àr det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fÄtt behandling professionellt, har bearbetat hÀndelserna de varit med om bÀttre Àn de som inte har fÄtt hjÀlp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinstÀllning, i kombination med att de fÄtt professionell hjÀlp av nÄgon, har bearbetat de traumatiska hÀndelser de varit med om bÀttre, Àn personer som har en negativ livsinstÀllning, eller inte fÄtt professionell hjÀlp. NÄgra av personerna som intervjuats har Àven haft stor hjÀlp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vÀn som lyssnat nÀr de mÄtt dÄligt..

Detta arbete kom till pÄ inrÄdan frÄn Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal frÄn hÀstÀgare som haft problem med att fÄ titta till sina hÀstar i samband med fÀrjetransporter. Regelverket kring transport av djur Àr omfattande och detaljerat och man mÄste ta hÀnsyn till bÄde den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, RÄdets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var frÀmst intresserade av efterlevnaden vad gÀller de regler som hanterar tillsyn av hÀstarna samt ventilation och placering/fixering av transporten pÄ fÀrjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nÀra ett friskluftsintag och hÀstarnas tillstÄnd ska kontrolleras varannan timme under fÀrjeöverfarten. Det Àr lÀnsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, bÄde pÄ land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden sÄsom hunger, törst, obehag, smÀrta, frustration rÀdsla och oro.

TillÀmpningen av spö i Svenska galopptÀvlingar Àr etiskt problematiskt dÄ det handlar om att slÄ eller stressa djur. Detta gÄr emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna vÀrdegrund. Dessutom överensstÀmmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om Àmnet. Trots detta anvÀnds spöet frekvent av tÀvlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv Àmnar studien dÀrför att belysa varför spöet tillÀmpas utifrÄn teorierna legitimering och social anpassning.